Arbetsgivare föredrar Excel-kurser framom kurser i känslohantering. Vad talar för en motsatt tågordning?
Det finländska arbetslivet värdesätter rationalitet och har för vana att förpassa allt som har med känslor att göra till den privata sfären.
– Det är att göra sig själv en björntjänst, anser psykoterapeuten Mikael Saarinen.
Känslor är närvarande också på jobbet, vare sig vi vill det eller inte. Till exempel anställningsbeslut fattas väldigt långt utifrån känslor. Enligt Saarinen anställs folk på till synes rationella grunder, men får sparken på grund av att de inte behärskar känsloaspekten i sitt arbete. I klartext: De vet inte hur de ska föra sig i kontakten med kolleger, kunder eller andra chefer.
Saarinen har skrivit flera böcker om emotionell intelligens. Själv föredrar han dock att tala om emotionella färdigheter för att signalera att de kan övas upp. Begreppet är hur som helst mångfacetterat. Det handlar dels om processer som sker inne i huvudet på en människa och dels om hens samverkan med andra.
Saarinens forskning har i synnerhet handlat om att bejaka och dra nytta av känslor i arbetslivet. Han tar upplevelsen av belastning som exempel.
– Stress handlar till syvende och sist alltid om känsloreglering. Inser den som är stressad varför hen är det, kan hen leta efter alternativa handlingssätt och söka hjälp vid behov?
Finland på efterkälken
Globalt började det talas om emotionell intelligens på 1990-talet. Begreppet landsteg i Finland i början av 2000-talet, men har sedermera fört en tynande tillvaro. Medan skolbarn lär sig känslofärdigheter under lektionerna i livåsåskådnings- och hälsokunskap, är känslor fortfarande ett svårt område för yrkeslivet.
– Arbetsgivare skickar hellre anställda på Excel-kurs än en utbildning om olika sätt att undvika onödiga konflikter och problem med personkemier, säger Mikael Saarinen.
– Ifall känslor dämpas och inte får komma till uttryck, fungerar hjärnan sämre.
Det är också vanligt att närma sig frågan fall för fall i stället för att se känslofärdigheter som metakunskap.
– Den som har goda känslofärdigheter kommer överens med olika slags människor. Hen har en slags flexibilitet som inte är beroende av motparten.
Han ser det som talande att ett av regeringens spetsprojekt handlar om att höja produktiviteten genom att öka antalet arbetstimmar i stället för att förbättra deras kvalitet. Även inom den akademiska världen ligger betoningen på rationalitet.
– Professor Jari Hakanen vid Arbetshälsoinstitutet är i stort sett ensam om att föra fram vikten av att jobbet upplevs som meningsfullt och innehåller stunder då en känner sig lyckad och duglig.
Dämpa dålig idé
Enligt Saarinen har alla människor ett starkt känsloliv. Däremot kan vissa försöka ge en rationell bild av sig själva för att de tror att yrkesrollen kräver det. Saarinen påpekar att hjärnforskning visat att ifall känslor dämpas och inte får komma till uttryck, fungerar hjärnan sämre.
– Då är människan lika handlingsförlamad som de gånger då hen är helt i känslornas våld.
Även den mest härdare vuxna har en bana i hjärnan som hör ihop med lekfullhet och nyfikenhet. Den har varit livsviktig för vår överlevnad på samma sätt som ilska och försvarsinstinkt.
– Ifall nyfikenhet och lekfullhet inte uppmuntras, får vi tråkigt. Om vi får tråkigt, blir vi lättretade och stressade.
Den som har goda känslofärdigheter kommer överens med olika slags människor.
Han jämför relationerna på arbetsplatsen med ett parförhållande. I båda fallen kan den gemensamma riktningen gå förlorad. Det handlar inte om hur mycket pengar en satsat, utan är i hög grad en känslofråga.
– Både på jobbet och privat behöver människan känna sig intressant, bli åhörd och tas på allvar. Bekräftelse och respekt är grunden för en gemensam linje.
Hierarkier bromsar
Det finns flera metoder för att förbättra samspelet mellan känslor och förnuftet, till exempel mindfulness- eller andningsövningar. Vissa tekniker för att reglera känslor påminner lite om böner.
– Före ett samtal med en krävande person kan en göra en liten förlåtelseövning och säga till sig själv att en förlåter hen, fastän en egentligen inte skulle vilja, tipsar Saarinen.
I kundbetjäning har förmågan att vara dynamisk och väcka positiva känslor hos andra alltid värdesatts. Även på arbetsplatser med en stor andel unga arbetstagare, till exempel inom it och media, är känslofärdigheter en väletablerad del av arbetskulturen. Det kan till exempel handla om att pigga upp sig själv inför ett möte, skapa en bra stämning eller peppa dem som verkar nere.
– De anställda kräver att jobbet ska kännas meningsfullt, annars sticker de, säger Saarinen.
Merparten av löntagarna jobbar ändå på arbetsplatser där gamla strukturer och hierarkier står i vägen för en uppmuntrande och glad arbetsgemenskap.
– Speciellt inom hälsovårdssektorn är det enkelt att hänvisa till någon med högre post, läkaren eller översköterskan, för att rättfärdiga ett visst handlingssätt och sätta stopp för nytänkande.
För att känslofärdigheter ska göra en skillnad på jobbet, måste både ledningen och arbetstagarna först erkänna att de är viktiga.
– Var och en kan fråga sig själv om det här tänket kunde ge businessen ett mervärde, kanske skulle det göra oss mer produktiva eller nöjda på jobbet.