Päivi Niemi-Laine: Vårdreformen trampar personalen på tårna

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine funderar över personalens ställning efter social- och hälsovårdsreformen i Motiivi 6/2017.

Godkännandet av lagarna i anknytning till social- och hälsovårdsreformen ser ut att skjutas upp till hösten. Grundlagsutskottet hittade gråa områden i lagförslaget. Det finns problem gällande medborgarnas grundläggande rättigheter. Så även med personalens ställning.

Det är bra att ta time out och behandla lagpaketet med omsorg. JHL har länge oroat sig för den dåliga beredningen av vårdreformen. Nu behövs bättre personalpolitik. Men landets regering har satt inbesparingar i första rummet. De som använder social- och hälsovårdstjänster och personalen har haft lägre prioritet.

Undersökningar har visat att en bra kundupplevelse uppkommer ur en motiverad och välmående personal. Personalen jobbar också mer produktivt om kunden är nöjd. Vart har vårdreformens målsättning – att producera högklassiga tjänster för kunderna – försvunnit? Har den körts över av pengar och strävan efter kapital och vinst? Vid privatiseringen av sociala sektorns tjänster har man inte klarat av att beakta kundens behov av vård, hjälp och stöd. De underdimensionerade serviceavgifterna och därmed lägre personalresurserna beror på det här.

Samtidigt sker det försämringar i arbetsvillkoren och fiffel med arbetsskift. Det är svårt för yrkesmänniskor att koncentrera sig på sina jobb då de av sparskäl måste sköta uppgifter inom basservice.

Företagens konkurrenssituation gör att arbetstagaren redan i nuläget inte kan lita på att anställningsförhållandet fortsätter. I och med vårdreformen ökar instabiliteten i arbetsförhållandena ytterligare.  Även om personalen övergår som gamla arbetstagare, är de inte skyddade mot produktionsmässiga och ekonomiska uppsägningar.

Visstidsanställdas anställningsförhållanden förlängs oftast inte. De erbjuds deltids-, ram- eller nollavtal. Då villkoren i kollektivavtalen försämras och privatiseringen ökar, flyttas personalen över till kollektivavtal på lägre nivå samtidigt som de erbjuds lägre tabellön.

Privatiseringens onda cirkel leder slutligen till att köpkraften och den inhemska efterfrågan minskar.

Då lagarna i anslutning till vårdreformen tar semester, har landets regering tid att undvika riskerna med privatisering genom att byta riktning. I det aktuella arbetslöshetsläget gör statsmakten klokt i att tänka över personalens ställning, i synnerhet beträffande de förändringar i behovet av arbetskraft som privatiseringen ger upphov till och hur det påverkar arbetslöshetskostnader och övriga offentliga utgifter. I den här ekvationen minskar skatteintäkterna medan statsskulden växer.

Summa summarum. Personalen, kunden och sättet att producera tjänster har betydelse för hur väl Finlands ekonomi klarar sig. Offentligt är bäst.