Det går nu att anföra besvär om tjänsteutnämningar sedan statstjänstemannalagen ändrades vid årsskiftet. En sjukledighet eller en familjeledighet kan förlänga prövotiden,men prövotiden för visstidsanställda förkortades.
Om du har sökt en tjänst, men någon annan har blivit vald, kan du anföra besvär hos förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen kan häva ett lagstridigt utnämningsbeslut och återföra ärendet till myndigheten för nytt beslut.
Den som anför besvär blir alltså inte utnämnd till tjänsten av förvaltningsdomstolen, utan myndigheten gör en helt ny bedömning om utnämningen. I praktiken innebär besvärsrätten att en besvärsanvisning tillförts utnämningsbeslut sedan den 1 januari 2019.
Möjligheten att anföra besvär om utnämningsbeslut gäller inte alla utnämningar. Om det är presidenten som har utnämningsrätten får besvär inte anföras. Det samma gäller vissa ledande tjänstemän där statsrådet har utnämningsrätt. Besvärsrätten gäller inte heller visstidsutnämningar på högst två år eller tjänster som med stöd av lag tillsätts utan ledigförklaring, det vill säga utan att tjänsten annonserats offentligt.
JHL jobbade länge tillsammans med andra tjänstemannafack för att utvidga besvärsrätten. JHL ansåg att det inte fanns grunder för besvärsförbudet. Till exempel kommunala tjänstemannautnämningar har kunnat överklagas redan länge.
Också grundlagsutskottet förutsatte under behandlingen av tidigare ändringar av statstjänstemannalagen att besvärsrätten utvidgas att gälla utnämningar. Det finns fortfarande betydande undantag i besvärsrätten i fråga om de högsta tjänsterna och militärtjänster, men lagändringen är väldigt välkommen. Den gör utnämningsprocesserna öppnare och ger tjänsteinnehavare ett effektivt rättsskydd när det finns orsak att misstänka till exempel diskriminering.
JHL och de övriga tjänstemannafacken lyckades påverka lagstiftningen i riksdagen.
Det blev också andra ändringar i statstjänstemannalagen vid årsskiftet. Nu behövs inga motiveringar till ett tidsbundet tjänsteförhållande om en långtidsarbetslös utnämns till ett tjänsteförhållande på högst ett år. Regeringen föreslog i sin proposition att återanställningstiden för tjänstemän som sägs upp av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker förkortas från 24 till 6 månader från att tjänsteförhållandet upphört. Regeringen föreslog också att prövotiden förlängs om den utnämnda under prövotiden är sjuk- eller familjeledig. Prövotiden kan förlängas med en månad per varje 30 kalenderdagar som ingår i sjuk- eller familjeledighetsperioder.
I sitt betänkande beaktade riksdagens förvaltningsutskott JHL:s och de övriga tjänstemannafackens kritik mot regeringens proposition. Myndigheter är nu skyldiga att erbjuda uppsagda tjänstemän återanställning i tolv månader efter att tjänsteförhållandet upphört om de sagts upp av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker. Inte alltså sex månader som regeringen föreslog. Riksdagen godkände den förlängda prövotiden, men stiftade om en skyldighet för arbetsgivaren att meddela skriftligt om förlängd prövotid.
I samband med att det blev möjligt att utnämna en långtidsarbetslös till en tidsbunden tjänst utan motiveringar betonade förvaltningsutskottet att tjänster alltid ska besättas genom en öppen ansökningsprocess.
Till den del som lagen försämrades lyckades facken påverka i riksdagen så att försämringarna blev betydligt lindrigare än regeringen föreslog. Samtidigt rättades ett missförhållande: På fackförbundens förslag ändrades lagen så att prövotiden i ett tidsbundet tjänsteförhållande som är kortare än ett år kan vara högst hälften av anställningstiden.