Vårdreformen har högt pris

Regeringen har nått enighet om den nya social- och hälsovårdsreformen. Rune Takamaa, JHL:s regionchef i huvudstadsregionen, anser att reformen hotar det nordiska välfärdssamhället. De svenskspråkigas rätt till service på sitt modersmål har inte heller haft hög prioritet.

Reformen utgår från dagens 18 landskap samt Åland. Av vårdområdena ansvarar 15 för att själva ordna sina social- och hälsovårdstjänster medan 3 blir tvungna att samarbeta med grannlandskapen. Antalet sjukhus med fullskalig jourverksamhet sjunker till 12 och specialsjukvården koncentreras till 5 universitetssjukhus.

De självstyrande områdena kan i fortsättningen välja om social- och hälsovårdstjänsterna produceras endast kommunalt eller om också privata vårdbolag släpps in på marknaden.

– Värsta möjliga scenario tycks ha realiserats. Vi fick en diffus förvaltningsstruktur och privata vårdbolag kammar in pengarna, kommenterade JHL:s ordförande Jarkko Eloranta förslaget då det blivit offentligt.

Rune Takamaa befarar att den ökade valfrihet som används för att marknadsföra reformen snarare kommer att leda till en polarisering där de välbeställda söker sig till privat vård medan övriga får nöja sig med den offentliga service som erbjuds.

– Vårdbolagen kommer att rekrytera den mest kunniga personalen och den offentliga hälsovårdens kvalitet kommer att sjunka. Finland riskerar att glida från den nordiska välfärdsmodellen mot en amerikansk modell där pengarna följer patienterna, tror Takamaa.

Bland de sjukhus som hotas av nedgradering finns Vasa, Borgå, Ekenäs och Karleby. Enligt ett uttalande från SFP:s ordförande Carl Haglund har regeringen glömt språkkonsekvensbedömningen. Takamaa tonar ner retoriken.

– Det är klart att regeringen inte prioriterat svenskan eller tänkt på de svenskspråkigas rätt att få service på sitt modersmål, men reformen innebär också markanta försämringar i sjukhusnätet på finskspråkigt håll.

Vårdreformen gäller fler än 200 000 anställda. JHL:s ordförande Jarkko Eloranta påminner om att de inte får lämnas åt sitt öde.

– Det säkraste, tydligaste och snabbaste sättet att genomföra reformen är att hela personalen förblir inom kollektivavtalet för kommunbranschen och att deras pensionsskydd kvarstår hos Keva. Detta föreslår även utredningsmannen för social- och hälsovårdreformen, Tuomas Pöysti, i sin rapport.

Hela lagpaketet förväntas vara klart i maj nästa år. Efter det skickas förslaget på remiss, varefter det behandlas i riksdagen hösten 2016. Reformen väntas träda i kraft 2019.