Raimo Timonen trivs med sitt jobb som städarbetsinstruktör eftersom han hela tiden får jobba i nära kontakt med människor och med varierande utmaningar.
Raimo Timonen har jobbat över 30 år som heltidsanställd inom lokalvården i Sibbo och var även förman för alla kommunalt anställda städare under flera år.
Nu jobbar han sedan november som städarbetsinstruktör i Söderkulla skola i södra Sibbo fram till sommaren. Jobbet innebar i början täta möten med städteamet och skolans personal, så att alla skulle veta hur de kunde agera för att städningen ska gå så smidigt som möjligt.
– Arbetstiden räcker helt enkelt inte till om vi först ska plocka undan exempelvis böcker och sedan placera dem tillbaks. Det ingår inte heller i arbetsbeskrivningen, säger Timonen.
Hans uppfattning är att de flesta människor gärna hjälper andra att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt.
– Det gäller bara att öppet berätta vad andra kan göra för att underlätta städningen och därmed öka trivseln i skolan. Nu är jobbet redan lättare, då lärarna och eleverna vet hur de kan underlätta städarbetet.
De flesta hjälper gärna andra att göra sitt jobb på bästa möjliga sätt.
Svenskan viktig
En utmaning är att medelåldern bland städarna i Sibbo är 53 år och många blir pensionerade inom 10 år.
– Överlag har antalet städare minskat så att exempelvis varje sjukdomsfall innebär ett pussel för att få jobbet skött, säger Timonen.
Ett konkret problem är enligt honom att det är svårt att få unga personer att stanna länge på jobbet.
– På hösten började i alla fall tio stycken studera till lokalvårdare via läroavtal. De flesta av dem är Sibbobor och det skulle vara viktigt att de stannade kvar.
En sak man inte tänker på gällande städning, är att man i en tvåspråkig kommun som Sibbo helst ska kunna både svenska och finska för att klara jobbet bra.
– Till exempel Söderkulla skola är tvåspråkig, vilket innebär att det är ganska nödvändigt att kunna båda språken för att kunna kommunicera med alla i skolan, säger Timonen.
Han kommer själv från en helt finskspråkig familj men hade som barn i Åggelby i Helsingfors en god finlandssvensk kamrat. Då han flyttade till Hindsby i Sibbo med sina föräldrar 1974 kom svenskan ännu närmare.
– Jag fick en kompis som inte kunde finska, så det blev ett automatiskt språkbad för oss båda. När jag senare blev förman inom lokalitetsvården höll jag alla möten på båda språken. Samma sak gällde då jag var JHL-avdelningens ordförande i kommunen i sju års tid, säger Timonen, som numera är avdelningens vice ordförande.
Tidig start
Timonens arbetsdag startar redan klockan sex på morgonen. Han har under sin månad på skolan skapat en fungerande rutin, där han först städar de klassrum som är på hans lista samt elevvårdens utrymmen i den gamla gårdskarlsbostaden i skolans äldre del.
– Sedan varierar uppgifterna eftersom olika utrymmen kan vara lediga på olika tider. Här gäller det att ha ett bra samarbete med skolan så att vi i god tid får veta när vissa utrymmen är lediga för grundligare städning.
Som en följd av konkurrenskraftsavtalet jobbar städarna numera en halv timme längre en dag i veckan.
– Det låter inte så mycket, men de dagarna är man tröttare än normalt på kvällen och det känns ännu följande morgon.
För rent administrativt arbete avsätter Timonen 30 minuter per arbetsdag. Det kommer till exempel en hel del e-post som han vill svara fort på, speciellt om det är ett akut ärende gällande städningen och städningens kvalitet.
– Därför har jag också regelbundna möten med rektorerna så att jag får veta vad som är på gång. Om skolan till exempel har en friluftsdag kan vi göra sånt som inte går att göra om skolan är full av barn, säger han.
Städarbetsinstruktör Raimo Timonen är efter sina drygt 30 år inom lokalvården en välbekant syn för många elever och anställda i Sibbo. Han var i sju år ordförande för JHL-avdelningen i Sibbo och är numera viceordförande.
Flexibilitet krävs
I Sibbo knusslas det inte med arbetsredskapen, vilket Timonen är glad för. Ett viktigt arbetsredskap är en elektriskt driven kombinationsmaskin som både tvättar och suger. Den kräver sin man eller kvinna att hantera så att det inte blir kvar vattenpölar i korridorerna.
– Överlag är det viktigt att man har rätt arbetsredskap för olika uppgifter och vet hur de används på rätt sätt. Vi har ju en del kemikalier som kan skada material om de används på fel ställen. De kan till och med vara hälsovådliga om de används fel.
Enligt Timonen är det viktiga för en städare att ha öga för vad som behöver rengöras och att smidigt kunna anpassa sig till ändringar i rutinerna.
– På morgonen vet man inte alltid vad som väntar under dagen och vad man ska koncentrera sig på. Tar ett moment längre tid än beräknat gäller det att jämna ut tidsåtgången på andra håll så att tidtabellen håller. Det innebär också att alla i teamet får planera sin egen tidtabell inom vissa givna ramar, säger Timonen.