Många arbetsrättsliga tvister och brottmål går till avgörande i domstol. Ofta deltar förutom parterna också vittnen i processen. Många kan uppleva rättegången som spänningsladdad, till och med skrämmande, men i verkligheten finns det inget att vara rädd för.
1 Kan jag hamna i en rättegång?
Nästan alla tvister och brottmål i anknytning till ett anställningsförhållande går till muntlig behandling i domstol . Om det är fråga om ditt eget mål är det oftast oundvikligt för dig att delta.
Du kan också kallas till vittne i ett annat mål. Oftast är det förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen som kallas att vittna eftersom hen utgående från sin ställning känner till tvistens bakgrund och händelser.
Ingen kräver något annat av vittnet än att hen säger hela sanningen.
Också vilken annan person som helst kan kallas till vittne, till exempel en arbetskamrat som har information eller observationer som någondera parten vill utnyttja som bevis. En arbetstagare kan också kallas som arbetsgivarens vittne.
I det finländska rättssystemet används inte skriftliga vittnesmål, utan vittnet ska infinna sig på plats, vid behov med hot om vite.
Läs mer: Juristen svarar: Hur mycket kostar en rättegång?
2 Hur vittnar man i rätten?
Om du blivit kallad till vittne i domstol, kommer du att höras i målets huvudförhandling.
Oftast har advokaten på förhand rätt så detaljerat gått igenom innehållet i behandlingen med vittnet. En tidtabell för rättegången görs upp vid förberedelsesammanträdet. Ur den framkommer tidpunkten då varje vittne ska höras. Tidtabellen kan givetvis flexa och stämmer inte alltid i slutändan.
Vittnet kallas in i salen genom namnupprop och får vara närvarande endast så länge det egna hörandet varar. Före hörandet ska vittnet bestyrka sin identitet för domaren och avge vittnesförsäkran. Först ställer den part som kallat personen som vittne sina frågor, därefter motparten och vid behov också domaren.
En finsk rättegång är en tråkig historia. Den är inget att vara rädd för.
Först ställs omfattande frågor, till exempel ”Kan du berätta vad som hände på arbetsplatsen den 1 april 2022 på eftermiddagen”. Därefter kan preciserande frågor ställas, där svaret kan vara ja eller nej. Vittnesmålet får inte läsas upp från papper, men anteckningar får användas som stöd.
Oftast hörs vittnet om händelser som skett för länge sedan, så det är förståeligt om man inte minns allt. Då är det på sin plats att medge att man inte minns. Ibland ställs frågor som vittnet inte kan besvara. Då är det fullt korrekt att säga att man inte vet.
Hörandet tar från några minuter till en halv timme i anspråk, ibland längre. Vittnet kan kräva ersättning för inkomstbortfall och kostnadsersättning. Detta tas på tal som avslutning på hörandet.
3 Tänk om rättegången känns skrämmande?
För de flesta är rättegången en engångsföreteelse. Många spänner sig och är till och med rädda för att komma till rätten. Kanske man har några nätter med dålig sömn bakom sig.
I verkligheten kan en finsk rättegång till och med vara en tråkig historia, och det finns ingen anledning att vara rädd för den.
Ibland kan motpartens advokater vara något attackerande och domarna formellt stela, men ingen kräver något annat av vittnet än att hen säger hela sanningen. Vittnet behöver inte känna till lagen eller kollektivavtalet, det räcker att enligt bästa förmåga besvara frågorna och säga det man vet i frågan.
Vittnet behöver inte klä sig i botgörardräkt eller tala skriftspråk.
Vittnet behöver inte klä sig i botgörardräkt eller tala skriftspråk. Det räcker att vara sig själv – det är tillåtet att komma i arbetskläder. Vittnet kan inte göra bort sig på något annat sätt än genom att ljuga eller avsiktligt låta bli att berätta något.
Ibland är vittnet så nervöst att hen inte kan hålla tårarna borta. Andra gånger kan det vara svårt att få ett endaste ord ur sig. Då kan den partens advokat som kallat vittnet begära en paus och vittnet kan till exempel gå ut ur salen för att lugna ner sig.
Ibland kan juristerna bli för ivriga och ställa frågor som inte har med målet att göra. Den advokat som kallat vittnet kan anmärka om detta till domaren. Ofta brukar domarna ingripa i dessa situationer.
Juho Juntunen är jurist vid området för juridiska tjänster.