Simövervakare Hannelie Fröberg i Ekenäs är beredd på att vad som helst kan hända när som helst.
En eftermiddag i december 2009 stod Hannelie Fröberg nervös vid bassängkanten i Ekenäs simhall. Hon skulle precis ta sats för ett räddningshopp, det första momentet i ett simövervakartest som måste avklaras på mindre än 3 minuter och 40 sekunder.
Fröberg hade erbjudits inhopp som simövervakare, men kunde inte tacka ja innan hon bevisat att hon kunde rädda och bogsera en människa ur bassängen.
– Jag gick några sekunder över på första försöket, men fick jobbet ändå.
I dag har Fröberg haft fast tjänst i fem år. Numera klarar hon livräddningsakten galant på under fyra minuter.
– Vi har officiella test en gång i året, men klockar varandra också däremellan i kollegiet, säger Fröberg medan hon kastar en blick på skärmarna som visar filmupptagningar från kameror i stora bassängen, vid rutschbanan och den döda vinkeln under övervakningstornet.
Håller huvudet kallt
Fröbergs huvuduppgift är att övervaka att simhallens besökare följer reglerna. Ifall fler än en åker samtidigt i rutschbanan eller äventyrar sin egen eller andra säkerhet på annat vis, säger hon till. De flesta är förståelsefulla, men ibland tar kunden ut sitt missnöje över simövervakaren. Då gäller det enligt Fröberg att hålla huvudet kallt och bevara sin professionalitet.
Ibland har jag svårt att placera någon jag möter på stan tills personen nämner nästa veckas vattengympa, då klickar det till.
Än så länge har hon inte behövt plocka upp någon från vattnet, däremot tar hon titt som tätt hand om små skråmor och blessyrer.
– Tidigare i veckan ringde vi efter ambulans då en skolelev börjat må dåligt efter simundervisningen och inte återhämtat sig som hon borde. Det är bättre att ta det säkra före det osäkra.
Öppet för alla
Vid sidan av simövervakning består Hannelie Fröbergs jobb av att leda simskolor och vattengymnastik samt hjälpa till med den simundervisning som ingår i skolornas läroplaner.
– När ett barn som inte varit simkunnigt simmar sina första 10 meter får också jag vinnarkänsla: ’Jag har lyckat lära ut det här och fått vara med på ett hörn’.
På årsbasis har Ekenäs simhall kring 100 000 besökare. Som mest har hallen uppemot 500 betalande kunder per dag, som minst endast 50. Om det spöregnat eller slaskat i flera dagar vänder besökskurvorna uppåt, medan få tittar in då vädret är soligt och skönt.
Ekenäs är en havsnära stad och Fröberg bedömer invånarnas simkunskaper som generellt goda. Alla barn i Raseborg har möjlighet till simundervisning åtminstone tre gånger per år under grundskolan. Även vuxensimskolor lockar folk, ibland ända från Hangö och Fagervik.
Hannelie Fröberg berömmer den goda stämningen bland personalen i Ekenäs simhall. I förgrunden kollegan Jens Lipponen.
– Gympapass och övrigt program kostar så pass lite att alla har möjlighet att delta. I bassängen spelar det ingen roll vem du är eller vad du jobbar med.
För simövervakaren kan anonymiteten däremot ställa till det ibland.
– Besökarna ser mig i shorts och torrt hår, medan jag ser dem i simkläder och utan glasögon. Ibland kan jag ha svårt att placera någon jag möter på stan tills personen nämner något om nästa veckas vattengympa, då klickar det till, skrattar Fröberg.
Från morgon till kväll
På vardagar har simhallen i Ekenäs öppet från tidig morgon till sen kväll. Simövervakarna jobbar i två skift, vilket passar Fröberg bra.
– Det är skönt att ha sovmorgon vissa dagar och sluta redan klockan 14 andra. Min sambo skiftesjobbar också så vi är lediga samtidigt ibland.
Förutom Fröberg har Ekenäs simhall tre ordinarie simövervakare och tre inhoppare. Jobbet sker oftast parvis, men även om övervakaren är ensam får hen inte ha paus utan att tillfälligt ersättas av en annan.
– Vi får inte lämna arbetsplatsen till exempel för lunch, utan äter egen mat och kokar kaffe i köksvrån bakom vakttornet. På det sättet skiljer jobbet sig från flera andra.
Simhallens personal känner varandra bra och stämningen är god. De som jobbade när Fröberg anställdes är fortfarande kvar. Så gott som alla, även Fröberg, hör till JHL.
– Min förman är ganska aktiv i förbundet och uppmuntrade mig att gå med. Jag använder JHL:s reseförsäkring men har inte i övrigt behövt förbundets tjänster. Det är ändå en trygghet att veta vart jag ska ringa om något kör ihop sig.
Nöjd tillsvidare
Fröberg har grundexamen inom smyckesdesign och har även gått en ettårig fotografutbildning. Vid sidan om jobbet har hon skaffat sig simlärarutbildning och gått en kurs som ger henne rätt att utbilda barn i livräddning.
– I början kände jag mig ganska uttittad då jag stod vid bassängkanten och instruerade. Numera är jag inte rädd att göra bort mig och kan vid behov byta gymnastikprogram i farten utgående från vem som dyker upp.
Fröberg gillar att leda vattengymnastik och simskolor. Att bara övervaka simmare kunde bli för ensidigt i längden.
Hannelie Fröberg tävlingssimmade som barn och tillbringade mycket tid i bassängen under sitt sabbatsår mellan studierna i fotografi och smyckesdesign. Hon besöker fortfarande simhallen också då hon är ledig. Oftast deltar hon i kollegernas motionspass för att få nya idéer.
Fröberg lever och andas ändå inte klordoft dygnet runt. Under den korta promenaden mellan arbetsplatsen och hemmet lyckas hon koppla bort jobbtankarna ganska bra. Hur länge hon kommer att fortsätta som simövervakare har hon inte slagit fast.
– När jag anställdes fick jag samma fråga. Jag svarade att jag jobbar här så länge det är roligt och ger mig något. Än så länge har jag inte haft orsak att ompröva beslutet.