Regeringens omfattande åtgärder för att försämra arbetslivet har fått fackförbundens bägare att rinna över. En politisk regering kan inte få försämra arbetstagarnas rättigheter ideligen. Facken kan ta till en politisk strejk för att skydda sina medlemmar mot regeringens aggressiva politik.
Den sittande regeringen har försämrat arbetstagarnas ställning på flera sätt. De offentligt anställdas semesterpenning skars ned med 30 procent i konkurrenskraftsavtalet. Arbetslöshetsunderstödet bantades med 200 miljoner euro förra året; i år försämrades de arbetslösas ställning ytterligare när aktiveringsmodellen, som minskar arbetslöshetsunderstödet, infördes. FPA:s och Finansinspektionens färska statistik visar att modellen skar ner arbetslöshetsunderstödet för upp till 150 000 personer i april–juni 2018.
Förslaget är helt vansinnigt och skapar ojämlikhet mellan personal på olika stora arbetsplatser.
Regeringens åtgärder för att försämra arbetslivet är omfattande. Det senaste förslaget är att det ska gå att säga upp arbetstagare godtyckligt i företag med färre än 20 anställda om man inte gillar någon. Förslaget är helt vansinnigt och skapar ojämlikhet mellan personal på olika stora arbetsplatser. Fackförbunden har inte stort förtroende för regeringen och det är att vänta att försämringen utvidgas att gälla alla arbetsplatser.
Regeringens ensidiga försämringar har fått fackförbundens bägare att rinna över. Fackens uppgift är att jobba för sina medlemmars rättigheter. En politisk regering kan inte få försämra arbetstagarnas rättigheter ideligen. Facken kan ta till en politisk strejk för att skydda sina medlemmar mot regeringens aggressiva politik. Då lämnar arbetstagaren sin arbetsplats under arbetstid på sitt fackförbunds beslut, av politiska orsaker. Protesten riktar sig mot till exempel statsrådets åtgärder. Det gäller alltså frågor som arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna inte kan avtala om sinsemellan i kollektivavtal.
Rätten till politiska strejker grundar sig på principer som godkänts av FN-organet Internationella arbetsorganisationen och som också Finland förbundit sig vid. Enligt ILO ska fackföreningar ha rätt till proteststrejker och till att uttrycka sin åsikt i samhälleliga frågor. Föreningsfriheten och arbetskonflikträtten tryggas förutom i ILO-konventionerna också i Europakonventionen om mänskliga rättigheter och i den finska grundlagen. Europakonventionen om mänskliga rättigheter gäller som lag i Finland.
Varje oorganiserad arbetstagare bidrar till orättvisa, politiska kränkningar av arbetstagarnas rättigheter. Fackförbunden har en reell kraft att driva fram bättre villkor för arbetstagare och arbetslösa. Men vi behöver få med varje löntagare för att till hundra procent lyckas trygga och förbättra Ditt arbetsliv och villkoren som reglerar det. Kom med, så hjälper du dig själv och andra!