Att hålla fast en elev är en sistahandsmetod för att garantera säkerheten. I skolan har endast lärare och rektor rätt att använda maktmedel. Rätten gäller inte skolgångshandledare. Barnet har rätt att höras.
En elev på andra årskursen blev under en kort tid upprepade gånger fasthållen i skolan och eftermiddagsklubben.
Barnet hade till exempel hållits fast på marken under ett tyngdtäcke på ett sådant sätt att en handledare hade suttit på barnet och en annan hållit fast barnets ben.
Barnets förälder anmälde fallet. Riksdagens biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen gav 12.11.2021 sitt avgörande om fasthållningssituationer i skolan.
I avgörandet behandlas användningen av maktmedel, betydelsen av föräldrarnas förhandsmedgivande och den grundläggande utbildningens stöd till eleven.
Användningen av maktmedel innebär kraftigt ingripande i den grundlagstryggade personliga integriteten. Det är inte tillåtet att godtyckligt ingripa i den rättigheten och inte utan sådan grund som fastställs i lagen.
När får man använda styrka?
Lagen om grundläggande utbildning ger lärare och rektor rätt att använda maktmedel endast då eleven avlägsnas från klassrummet eller då eleven fråntas ett ämne eller föremål.
I övriga situationer kan fasthållande och ingripande i grundläggande rättigheter komma på fråga endast då det gäller nödvärn enligt strafflagen eller i nödlägen då mindre begränsande åtgärder inte kommer på fråga.
Fasthållning är en sistahandsmetod.
Fasthållning är en sistahandsmetod för att trygga säkerheten och lugna ner eleven, betonar justitieombudsmannen. Han konstaterar att ”fasthållandet måste vara närmast vårdande till sitt uttryck och försvarbart sett till helheten då man beaktar barnets beteende och helhetsbedömningen av situationen”.
Hur länge får man begränsa barnet?
Man får inte begränsa barnet mer eller under längre tid än vad som är nödvändigt. Tyngdtäcke kan användas endast som terapeutiskt och lugnande redskap eftersom lagen om grundläggande utbildning inte tillåter användning av maktmedelsredskap.
Det är endast lärare och rektor som får använda sig av disciplinära åtgärder, inte skolgångsbiträden eller -handledare. ”Om en skolgångshandledare tar till maktmedel eller fasthållning, kan förfarandet inte i någon situation bedömas enligt lagen om grundläggande utbildning”, fastslås det i avgörandet.
Fasthållningen bedöms således med stöd av strafflagen, varvid det kan vara fråga om antingen nödvärn eller misshandel.
I det aktuella fallet hade man på förhand kommit överens med barnets föräldrar om utnyttjande av vissa begränsande åtgärder. Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterar att ”även om personens eget medgivande inte berättigar till begränsande av dennes grundläggande rättigheter, kan det utgöra en faktor i bedömningen av varför fasthållande användes i situationen”.
Vilka rättigheter har barnet?
Då man söker medgivande ska man fästa särskild uppmärksamhet vid att medgivandet är uppriktigt frivilligt och tillräckligt noggrant specificerat samt vid att den som ger sitt medgivande förstår innebörden av det.
Barnet har rätt att uttrycka sin egen åsikt och få den beaktad med hänsyn till barnets ålder och utvecklingsnivå. Riksdagens biträdande justitieombudsman konstaterar att man inte kan acceptera att berättigandet att hålla fast en elev och förfara på det sätt som gjorde, härleds av vårdnadshavarens medgivande.
Barnet har rätt till skydd och omsorg.
Biträdande justitieombudsmannen betonar att det är viktigt att erbjuda eleven tillräckligt stöd för inlärningen och skolgången genast då sådana behov framkommer. Han påpekar att skolan inte upprepade gånger kan utnyttja disciplinära åtgärder eller fasthållning för att upprätthålla ordning då barnets beteende i skolan beror på barnets hälsotillstånd eller annat behov av stöd.
Barnet har rätt till inlärning och stöd för sin skolgång samt till omedelbart skydd och omsorg med tanke på sitt välbefinnande. Alla elever ska skyddas mot aggressiva och konfliktfyllda situationer och skolan måste hitta metoder att stödja eleven så att man inte upprepade gånger drivs till samma situation.
Läs mer: Juristen svarar: Kan fasthållande av elev vara misshandel?
Tarja Terävä är jurist vid JHL:s område för juridiska ärenden.