Beskriv arbetsolyckan så konkret som möjligt: stötte sig, föll, slog sig.Skriv inte att det gjorde ont eller att personen kände smärta.
En anställd kliver ner för en stege och slår foten hårt i golvet. Hans närmaste chef ger honom order om att gå till den närliggande privata läkarstationen och visa upp foten. Lyckligtvis är inget brutet, det var bara smällen som gjorde ont. Den anställda betalar 90 euro för läkarbesöket och arbetsgivaren ersätter kostnaden.
Så långt har allt gått rätt till. När man skadar sig på jobbet, ska man uppsöka läkare genast även om det inte verkar allvarligt. En del skador upptäcks senare och då är det viktigt att ha dokumentation.
– Om en skada upptäcks senare, kan försäkringsbolaget säga att det här borde ha skötts tidigare, säger regionombudet Santeri Halttunen på JHL:s regionkontor för södra Finland.
I första hand går man till företagshälsovården, men om den inte är tillgänglig då går man till vilken läkarstation som helst. Eftersom det är frågan om en arbetsolycka är det arbetsgivaren som ska stå för kostnaden, enligt lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar. Om man har arbetsgivarens försäkringsintyg med sig kan räkningen skickas direkt till försäkringsbolaget.
Beskriv händelse, inte känsla
Sedan går det snett. Arbetsgivaren gör en olycksfallsanmälan till sitt försäkringsbolag som vägrar ersätta läkarbesöket. Orsaken är arbetsgivarens beskrivning av det skedda. Arbetsgivaren skriver så här: ”Den anställda steg ner från en stege och kände smärta i benet.” När försäkringsbolaget nekar till ersättning, kräver arbetsgivaren tillbaka pengarna och kvittar dem av den anställdas lön. Efter påtryckning får han sina pengar tillbaka.
– När en arbetsolycka sker är det mycket som gått snett redan tidigare.
– Arbetsgivaren måste ersätta läkarkostnaden även om försäkringsbolaget nekar ersättning, påpekar Halttunen.
Fallet visar hur viktigt det är att olyckan och skadan beskrivs på rätt sätt i läkarintyg och i olycksfallsanmälan. Beskrivningarna ska inte innehålla känslor utan fakta, säger Halttunen.
Arbetstagare bör följa de säkerhetsanvisningar och använda den skyddsutrustning arbetsgivaren ger. Bilden har ingen koppling till fallet i texten.
Gemensamt för många fall där försäkringsbolagen nekar ersättning är att man skrivit att personen känt smärta i stället för att hen slagit sig. I det här fallet var det frågan om en liten summa för arbetsgivaren, men en summa som den anställda gärna ville ha ersatt. Riktigt sorgligt blir det när försäkringsbolagen nekar ersättning för långa sjukskrivningar för att anmälningar eller läkarintyg varit slarvigt skrivna.
– Försäkringsbolagets läkare träffar aldrig patienten utan avgör ärendet utgående från den dokumentation som finns. Därför är det viktigt att anmälningarna och läkarintygen är tillräckligt utförliga och konkreta. Arbetstagaren måste vara uppmärksam, säger Halttunen.
Det är viktigt att den som råkar ut för en arbetsolycka ser till att arbetsgivaren får alla uppgifter om olyckan och skadorna. Det är bra att ta bilder av situation, olycksplatsen och skadorna. Man bör se till att arbetsgivaren gör olycksfallsanmälan.
Lön kan återkrävas
Arbetsgivaren kan kräva tillbaka lön som betalats ut för en sjukledighet som orsakats av en arbetsolycka om försäkringsbolaget avslår ersättningsansökan.
Om en anställd, som omfattas av AKTA, är sjukskriven med anledning av sjukdom, har hen rätt till ordinarie lön i 60 dagar. Därefter får den sjukskrivna två tredjedelar av sin ordinarie lön i 120 dagar och enligt prövning kan två tredjedelar av ordinarie lönen betalas i ytterligare 185 dagar. När lönebetalningen upphör får den sjukskrivna söka sjukdagpenning av Folkpensionsanstalten.
Om arbetstagaren inte har rätt till sjuklön, eller om den utbetalda lönen är större än sjuklönen, måste förskottet eller den del som överstiger sjuklönen betalas tillbaka.
Om sjukskrivningen orsakats av en arbetsolycka eller en arbetsrelaterad sjukdom, får den anställda ordinarie lön i 120 dagar. Därefter kan hen få två tredjedelar av sin ordinarie lön i 120 kalenderdagar och dessutom enligt prövning två tredjedelar av den ordinarie lönen i 125 kalenderdagar. Men här beror lönebetalningen på om arbetsgivaren får ersättning av försäkringsbolaget.
Arbetsgivaren betalar i allmänhet ut lönen innan försäkringsbolaget fattat beslut om ersättning. Om försäkringsbolaget inte ersätter arbetsgivaren eller inte betalar full ersättning, bestäms lönen på samma sätt som vid vanliga sjukskrivningar. Om arbetstagaren inte har rätt till sjuklön, eller om den utbetalda lönen är större än sjuklönen, är den anställda skyldig att betala tillbaka förskottet eller den del som överstiger sjuklönen.
Klagomål om försäkringsbolagens beslut behandlas av Besvärsnämnden för olycksfallsärenden. Under åren 2007–2018 ändrade nämnden på 10–15 procent av de beslut klagomålen gällde.
Anmäl tillbud
När en arbetsolycka sker är det mycket som gått snett redan tidigare, säger Halttunen. Därför är det viktigt att också anmäla tillbud, det vill säga situationer där något farligt skulle ha kunnat hända.
– Gör en anmälan om du ser något farligt så är ansvaret inte längre ditt juridiskt sett.
År 2017 dog 16 personer i arbetsolyckor, enligt Olycksfallsförsäkringscentralen (på finska). Trenden är nedåtgående, året innan ledde arbetsolyckor till 24 dödsfall och år 2015 till 27 dödsfall.
Antalet arbetsolyckor är däremot på uppgång. Det tros ha samband bland annat med den ökande mängden hyrd arbetskraft. År 2017 skedde 127 991 arbetsolyckor, vilket var fem procent mer än året innan. Av arbetsolyckorna skedde 24 550 på vägen till eller från arbetsplatsen. Ökningen var 14 procent, jämfört med 2016, enligt Arbetarskyddscentralen (på finska).
Varje anställd bör informeras om arbetssäkerhetsföreskrifterna och om hur anmälningar om tillbud och olyckor görs på arbetsplatsen. Anmälningar om tillbud behandlas av arbetsplatsens arbetarskyddskommitté, som gör en riskbedömning och vidtar åtgärder för att avlägsna risken.
Alla anställda ska vara uppmärksamma på faromoment och anmäla dem. Om man till exempel har hotfulla elever eller kunder, ser en hal, osandad gård eller upptäcker brister i maskiner eller utrustning ska man göra en anmälan.
Arbetsgivare kan ganska enkelt bli dömda om det sker en arbetsolycka, säger Halttunen. Men anställda kan också bli ställda till svars om de låter bli att anmäla en farlig situation de sett och det senare sker en olycka.
– Gör en anmälan om du ser något farligt så är ansvaret inte längre ditt juridiskt sett.
Man bör följa de säkerhetsanvisningar och använda den skyddsutrustning arbetsgivaren ger.
– Om du inte använder de öronproppar du får är det onödigt att klaga på tinnitus senare.
Uppdaterad 29.4.2019 kl. 12 angående antalet arbetsolyckor som lett till dödsfall år 2017.