Får jag lön om jag blir isolerad eller försatt i karantän? Kan arbetsgivaren tvinga mig jobba övertid? Kan jag stanna hemma om mitt barn får distansundervisning? Arbetsmiljöombudet Merja Hyvärinen på JHL svarar på frågor om coronaviruset och arbetstagarens rättigheter.
Coronaviruset har i Finland definierats som en allmänfarlig smittsam sjukdom. Det ger myndigheterna rätt att isolera patienter och sätta personer i karantän, och vid behov stänga skolor och arbetsplatser. Arbetsmiljöombudet Merja Hyvärinen berättar hur coronaviruset påverkar arbetstagarens rättigheter.
1. Hur borde man förbereda sig för coronaviruset på arbetsplatserna?
Arbetsgivaren bör fundera på hur arbetstagarna kan skyddas mot coronaviruset. Varje arbetsplats bör förbereda sig på en omfattande spridning.
Det är ytterst viktigt att vägleda personalen i god handhygien och i att hosta rätt samt se till att det finns tillräckligt med tvål och handdesinfektion på arbetsplatsen. Det är också viktigt att understryka att ingen som är sjuk ska komma på jobb.
Läs här hur Arbetshälsoinstitutet rekommenderar att du skyddar dig.
Städningen (länk på finska) bör göras mer omfattande. Till exempel tangentbord och dörrhandtag bör torkas av oftare.
Arbetshälsoinstitutet (länk på finska) har rekommenderat att en beredskapsgrupp tillsätts på varje arbetsplats för att ansvara för förberedelserna inför en epidemi. Gruppen gör upp en anvisning om hur man förebygger nedsmittning och vilken beredskap som ska finnas. Hur agerar man till exempel i en situation där en arbetstagare eller en kund insjuknar, eller en insjuknad utsätter andra för smitta på arbetsplatsen? Personalens representanter ska delta i arbetet. Frågorna ska alltså behandlas i samarbetsdelegationen.
Regeringen har instruerat finländarna att inte resa utomlands. Dessutom bör alla undvika att resa inom landet. Arbetsplatserna bör beakta detta i sitt eget arbete.
Finlands Näringsliv EK (länk på finska) har rekommenderat att arbetsgivare tillämpar sjukledighet på egen anmälan med anledning av coronaviruset. Det innebär att arbetstagaren kan vara borta från jobbet med anledning av sjukdom ett visst antal dagar på egen anmälan utan läkarintyg. Arbetsgivaren beslutar om hur många dagar man kan vara sjukledig på egen anmälan.
Genom att förlänga tiden för sjukledighet på egen anmälan undviker vi att belasta hälsovården. Dessutom utsätter en coronapatient andra för smittan medan hen väntar på läkarmottagning.
2. Vad innebär beredskapslagen för arbetstagare?
Beredskapslagen medför undantag som gäller arbetstagare och tjänstemän inom hälsovården, socialvården, nödcentralerna, gränsmyndigheterna, försvarsmakten och polisen.
Inom dessa branscher är det möjligt att avvika från arbetstidslagens bestämmelser om vilotid och övertider samt från semesterlagens bestämmelser om semestern.
I praktiken kan det innebära förlängda arbetstider och avvikande placering av arbetstiden, kortare vilotider och mer övertidsarbete. Inom de ovan nämnda branscherna kan arbetsgivaren låta utföra övertidsarbete utan arbetstagarens medgivande så länge beredskapslagen gäller.
Bekräftade semestrar kan flyttas. Det är också möjligt att avvika från bestämmelserna om semesterperioden. Det går inte att ingripa mot införtjänandet av semestern.
3. Kan arbetsgivaren ensidigt ändra på arbetsschemat eller låta utföra övertidsarbete med anledning av coronaviruset?
Coronaviruset ökar inte arbetsgivarens arbetsledningsmakt. AKTA och arbetstidslagen ger ramarna för när arbetsgivaren kan ändra ett fastställt arbetsschema med ett ensidigt beslut. Man kan komma överens om ändringar tillsammans, men om arbetsgivaren vill göra ändringar ensidigt, måste det finnas en grundad anledning.
Arbetsgivaren bör vara beredd på att några arbetstagare sätts i karantän, i synnerhet om det finns en noggrann personaldimensionering för arbetet.
Om en betydande del av personalen insjuknar eller sätts i karantän, kan det ses om en plötslig och överraskande situation som arbetsgivaren inte har kunnat förbereda sig på genom att anställa tillräckligt med personal. Då kan arbetsgivaren ha rätt att ensidigt ändra på arbetsschemat.
Beredskapslagen ger arbetsgivarna inom samhällets kritiska funktioner rätt att avvika från arbetstidslagens krav på medgivande till övertidsarbete och bestämmelser om total arbetstid och vilotider 18.3–13.4. Det här gäller arbetstagare och tjänstemän inom hälsovården, socialvården, nödcentralerna, gränsmyndigheterna, försvarsmakten och polisen.
Avvikelser kan göras endast om det är
nödvändigt för att trygga verksamheten och behovet beror på
coronavirusepidemin. Åtgärderna får inte äventyra arbetssäkerheten eller
arbetstagarens hälsa. Arbetsgivaren måste se till att arbetsbelastningen
fördelas jämnt och att arbetstagaren har möjlighet att återhämta sig från
belastningen. Arbetsgivaren måste ordna med paus- och vilorum samt bespisning
när dessa bestämmelser tillämpas.
4. Kan arbetsgivaren ställa in semestern?
Om arbetstagaren är anställd genom arbetsavtal, det vill säga inte är en tjänsteinnehavarare, och semestern redan är fastställd, möjliggör semesterlagen inte att tidpunkten för semestern ändras eller att semestern ställs in utan en gemensam överenskommelse. Alltså om arbetsgivaren beviljat många semester under påsken, kan semestrarna ställas in bara genom en överenskommelse.
En statlig eller kommunal tjänstemans semester kan avbrytas eller senareläggs av sådana vägande orsaker som har att göra med utövande av offentlig makt, eller för att sköta lagstadgade uppgifter kopplade till hälsa eller säkerhet.
Beredskapslagen berättigar till att flytta eller avbryta semestern för personer som jobbar inom samhällets kritiska funktioner, även om semestern är bekräftad. Det gäller arbetstagare och tjänstemän inom hälsovården, socialvården, nödcentralerna, gränsmyndigheterna, Försvarsmakten och polisen. Semestern kan avbrytas eller flyttas endast om det är nödvändigt med anledning av coronavirusepidemin. De uppskjutna semestrarna måste ges till personalen genast när det är möjligt.
Rätten att flytta eller avbryta semesterar gäller inte sådana ledigheter som enbart grundar sig på kollektivavtalet, till exempel semesterpenningsledigheter.
5. När kan arbetsgivaren beordra nödarbete?
Arbetstidslagens paragraf om nödarbete är avsedd för oförutsedda och exceptionella situationer. Det är oftast frågan om naturfenomen, men en epidemi kan också utgöra en förutsättning för nödarbete. Då kan arbetsgivaren beordra längre arbetspass än normalt och beordra anställda att jobba trots att de har lediga dagar. Samma person kan beordras att utföra nödarbete två veckor i ett sträck.
Nödarbete förutsätter alltid att arbetsgivaren gör en anmälan om det till arbetarskyddsmyndigheten. Förtroendemannens utlåtande måste bifogas till anmälan.
Om villkoren
uppfylls, kan bestämmelsen om nödarbete användas inom branscher som
beredskapslagen inte omfattar. Beredskapslagen gör det möjligt att låta utföra
övertidsarbete utan arbetstagarens medgivande inom hälsovården, socialvården,
nödcentralerna, gränsmyndigheterna, Försvarsmakten och polisen.
6. Vad händer med anställningen och min inkomst om arbetsplatsen stängs och jag inte erbjuds något annat arbete?
Om arbetsgivaren tvingas stänga arbetsplatsen med anledning av coronavirusepidemin kan arbetsgivaren i vissa fall avbryta arbetet och lönebetalningen. Det kan ske antingen genom permittering eller i vissa fall genom att tillämpa 12 paragrafen i arbetsavtalslagens andra kapitel.
Enligt 12 paragrafen i arbetsavtalslagens andra kapitel har arbetstagaren rätt att få lön för 14 dygn om arbetet förhindras av en exceptionell orsak som inte beror arbetsgivaren eller arbetstagaren, till exempel en eldsvåda på arbetsplatsen eller ett exceptionellt naturfenomen. Om arbetsplatsen måste stängas med anledning av en myndighetsorder, kan coronavirusepidemin vara en orsak som inte beror på arbetsgivaren. Till exempel beslutet om att stänga en arbetsplats med anledning av beredskapslagen kan utgöra ett sådant hinder för arbetet.
Om arbetsgivaren stänger arbetsplatsen och tillämpar paragraf 12 i andra kapitlet i arbetsavtalslagen upphör lönebetalningen efter 14 dygn. Då har arbetstagaren rätt till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassan ger ytterligare råd.
Om arbetet minskar med anledning av coronavirusepidemin, till exempel för att efterfrågan på tjänster minskar, kan arbetsgivaren ha rätt att permittera arbetstagaren. För att kunna avbryta arbetet och lönebetalningen måste arbetsgivaren permittera personalen på grunder som följer arbetsavtalslagen och tillämpa de förfaranden som föreskrivs i kollektivavtalen.
Arbetsgivaren kan permittera en arbetstagare för högst 90 dagar om förutsättningarna att erbjuda arbete har minskat tillfälligt och arbetsgivaren inte har annat arbete eller utbildning att erbjuda.
Att permittera tills vidare är möjligt endast på samma grunder som uppsägning. Också statliga och kommunala tjänstemän kan permitteras på motsvarande grunder. Lönebetalningen upphör när permitteringen börjar.
Samarbetsförhandlingar måste föras före beslutet om permittering. Ett skriftligt förhandlingsförslag måste ges fem dagar innan förhandlingarna inleds. Om arbetsgivaren avser att permittera minst tio personer för högst 90 dagar, ska samarbetsförhandlingstiden vara minst 14 dagar. Om permitteringen pågår längre än 90 dagar är förhandlingstiden sex veckor.
Permitteringsbeskedet måste ges 14 dygn innan permitteringen börjar.
Arbetsmarknadens centralorganisationer har avtalat om ett krispaket som bland annat förkortar tiden för samarbetsförhandlingar och tidsfristen för permitteringsbeskedet. De kommer alltså att ändras.
Om det finns färre än 20 anställda på en arbetsplats inom den privata sektorn behöver arbetsgivaren inte följa lagen om samarbete utan arbetsavtalslagen.
Den som blivit permitterad har rätt till arbetslöshetsersättning. Arbetslöshetskassan ger ytterligare råd.
7. Får jag lön om arbetsgivaren beordrar mig i karantän eller stänger arbetsplatsen utan myndighetsorder?
Företagshälsovården eller arbetsgivaren kan inte utfärda karantän. Det är enbart den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet som kan besluta om karantän eller isolering.
Om arbetsgivaren beordrar arbetstagaren att stanna hemma har arbetstagaren rätt till full lön.
Om arbetsgivaren själv beslutar att stänga arbetsplatsen har arbetsgivaren skyldighet att betala lön under hela stängningen.
Beroende av arbetsuppgifterna kan arbetstagaren ha skyldighet att utföra distansarbete under den tiden.
8. Var får jag pengar om jag blir isolerad eller satt i karantän?
Om du insjuknar eller blir utsatt för coronaviruset, och den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen beordrar isolering eller karantän, kan du söka dagpenning vid smittsam sjukdom hos FPA. Dagpenningen ersätter förlorade inkomster till fullt belopp. Förutsättningen för att dagpenningen ska beviljas är att beslutet om karantän eller isolering fattats av den läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar i kommunen eller sjukvårdsdistriktet. Beslutet måste bifogas till ansökan.
Lagen om smittsamma sjukdomar förutsätter att varje kommun och sjukvårdsdistrikt utser en läkare som ansvarar för smittsamma sjukdomar. Det är endast hen som kan besluta om isolering eller karantän som medför frånvaro från arbetet, dagvården eller skolan. Dagpenning vid smittsam sjukdom beviljas också om ett barn under 16 år insjuknat eller satts i karantän.
Enligt en del kollektivavtal, till exempel AKTA och kollektivavtalet Avainta, får en anställd som insjuknat eller misstänks ha insjuknat normal lön för sjukledighetstiden under isoleringstiden. Däremot har arbetsgivaren inte skyldighet att betala lön när en person satts i karantän. Då måste man söka dagpenning vid smittsam sjukdom hos FPA. Enligt statens tjänste- och kollektivavtal har arbetstagaren rätt till lön också under karantän. Kolla ditt eget kollektivavtal.
Arbetsgivaren får söka dagpenning vid smittsam sjukdom om arbetsgivaren betalar lön under isolerings- eller karantäntiden.
Dagpenning för smittsam sjukdom betalas bara för de dagar då arbetstagaren inte kunnat arbeta med anledning av isolering eller karantän. Dagpenning betalas inte för semesterdagar eller för uppgifter som kan utföras som distansarbete under karantän. Om arbetsgivaren inte betalar lön för tiden i karantän har arbetstagaren inte skyldighet att jobba på distans. Då har hen rätt till dagpenning för smittsam sjukdom av FPA.
Enligt FPA kan dagpenning vid smittsam sjukdom betalas till en person som isolerats eller satts i karantän inom EU.
9. Kan jag stanna hemma för att sköta mitt friska barn om skolan eller daghemmet stängts med anledning av coronaläget?
Enligt arbetsavtalslagen har arbetstagaren rätt att frånvara från arbetet av tvingande familjeskäl. Arbetstagaren har rätt till en sådan tillfällig frånvaro från arbetet när arbetstagarens närvaro är nödvändig med anledning av att hens familj drabbats av en sjukdom eller en olycka.
Arbetsavtalslagens bestämmelse ger arbetstagaren rätt att frånvara från arbetet i en plötslig och oförutsägbar situation. Under de gällande, mycket exceptionella förhållandena kan till exempel överföring av små barn till hemundervisning ses som en orsak som berättigar till frånvaro.
Arbets- och tjänstekollektivavtalen kan innehålla bestämmelser som berättigar arbetstagaren till frånvaro också i andra situationer. I vissa fall kan arbetstagaren ha rätt till lön under en sådan frånvaro eller lönebetalningen kan ha lämnats till arbetsgivarens avgörande. Kolla saken i ditt eget kollektivavtal.
Arbetstagaren och arbetsgivaren kommer överens om längden på ledigheten och övriga arrangemang. Rätten till frånvaro upphör när skötseln av barnet ordnats. Mor- och farföräldrar över 70 år och andra som hör till riskgrupper ska inte användas som barnpassningshjälp i den här situationen.
Arbetsgivaren behöver inte betala lön till en arbetstagare som är frånvarande av tvingande familjeskäl om inte annat bestäms i kollektivavtalet. I dessa situationer har arbetstagaren inte heller rätt till FPA:s dagpenning vid smittsam sjukdom.
Om arbetsgivaren kan jobba på distans och har kommit överens om det med arbetsgivaren kan hen stanna hemma med sitt barn och jobba hemma. Då betalar arbetsgivaren normal lön.
Arbetstagaren kan komma överens med arbetsgivaren om att ha semester eller oavlönad ledighet. Arbetstagaren kan också byta arbetspass med en kollega om de kommit överens om det med arbetsgivaren.
+ 1. Kan arbetsgivaren förbjuda fritidsresor?
Arbetsgivaren kan enbart förbjuda tjänsteresor. Arbetsgivaren har ingen rätt att bestämma om vad de anställda gör på fritiden eller semestern. Men arbetsgivaren kan be de anställda fundera på om det lönar sig att resa.
Artikel uppdaterades måndagen den 23.3.2020 med nya information om bland annat beredskapslagen och med uppdaterad uppgifter med anledning av coronavirusepidemin.