Statsminister Sanna Marins regering vill ändra lagstiftningen om samarbete inom företag. Målet är ökat förtroende mellan arbetsgivarna och personalen.
Syftet med samarbetslagen är att utveckla företagets verksamhet och arbetstagarnas möjligheter att påverka de beslut som fattas om arbetstagarnas arbete, arbetsförhållanden och ställning i företaget.
Den nuvarande lagen har varit i kraft i drygt tio år och varit föremål för många utvärderingar. Inom arbetslivet upplever en del att lagen inte längre uppfyller alla sina mål.
En arbetsgrupp på trepartsbasis har utrett samarbetslagen och hur den motsvarar de nuvarande och förväntade behoven i arbetslivet. Arbetsgruppen tog fram ett betänkande som hade formen av en regeringsproposition och var ute på remiss 19.11.2020–15.1.2021. Finlands Näringsliv EK och Företagarna i Finland lät anteckna en avvikande mening i betänkandet. Även JHL gav sitt utlåtande om betänkandet.
Arbetsgivaren och företrädare för personalen ska upprätthålla en fortlöpande dialog om olika arbetsplatsrelaterade frågor.
Samarbetslagen skulle även efter den tänkta reformen tillämpas på företag och sammanslutningar med minst 20 anställda. I betänkandet föreslås ett långsiktigt tillvägagångssätt för utveckling av relationen mellan arbetsgivare och personal.
Arbetsgivaren och företrädare för personalen ska upprätthålla en fortlöpande dialog om företagets eller sammanslutningens situation och olika arbetsplatsrelaterade frågor. Fortlöpande dialog skulle innebära att möten ska ordnas minst en gång per kvartal.
Frågor som behandlas föreslås inkludera företagets eller sammanslutningens utvecklingsutsikter och ekonomiska situation, regler, rutiner och principer som ska tillämpas på arbetsplatsen, sätten att använda arbetskraft, personalens sammansättning, kompetensutveckling samt arbetshälsa. Vilka konkreta frågor och teman som behandlas ska enligt betänkandet avgöras på arbetsplatsnivå.
Bestämmelserna om modellen för fortlöpande dialog är något mer generella än motsvarande bestämmelser i den gällande lagen. Detta motiveras i betänkandet med att företagen och sammanslutningarna är olika stora och verkar i olika branscher. Därför behöver man på varje arbetsplats själva hitta de bästa samarbetsformerna inom de ramar som lagstiftningen slår fast.
JHL har som flera andra fackförbund i sitt utlåtande lyft fram att lagstiftningen måste vara tillräckligt detaljerad och tydligt ange vilka skyldigheter som gäller.
Utkastet inkluderar endast lagen om samarbete i företag och påverkar än så länge inte kommunernas eller statens samarbetslagar.
I den nuvarande lagen ingår två kapitel med bestämmelser om samarbetsförhandlingar vid förändringar i verksamheten. I utkastet föreslår arbetsgruppen att lagen bara ska innehålla ett kapitel om förhandlingsskyldigheten. Detta kapitel skulle omfatta förhandlingar om såväl personalminskningar som andra väsentliga personalkonsekvenser. Dessa förhandlingar skulle kallas för omställningsförhandlingar.
Förhandlingsförfarandena skulle i stort motsvara den nuvarande lagen. Propositionsutkastet föreslår dock att personalrepresentanternas rättigheter att lämna förslag och föreslå alternativa lösningar ska stärkas. Dessutom föreslår man att tidpunkten för inledande av förhandlingar preciseras.
Kraven på personalrepresentation ingår för närvarande i lagen om personalrepresentation i företagens förvaltning. I utkastet föreslår man att dessa bestämmelser ska överföras till samarbetslagen. Bestämmelserna om personalrepresentation skulle i fortsättningen tillämpas på företag som har minst 150 arbetstagare anställda i Finland.
Utkastet inkluderar endast lagen om samarbete i företag och påverkar än så länge inte kommunernas eller statens samarbetslagar. Utkastet övergår nu till Arbets- och näringsministeriet för fortsatt behandling och till regeringen för politiskt övervägande.
Tiden får utvisa om de avvikande meningar som antecknats i betänkandet kommer att påverka innehållet i den slutgiltiga regeringspropositionen som lämnas till riksdagen. Lagen ska preliminärt träda i kraft den 1 januari 2022.