Röda Korset i Österbotten erbjöd JHL-medlemmen ett arbetsavtal på viss tid, men sade aldrig upp hens tillsvidareanställning. Österbottens tingsrätt dömde organisationen till kännbara ersättningar. Domen har inte ännu vunnit laga kraft.
I juni 2017 kallades JHL:s medlem, som jobbade som fast anställd flyktinghandledare, till samarbetsförhandlingar. Vid förhandlingarna ställde Röda Korset i Österbotten medlemmen inför ett val: att sägas upp eller jobba ett halvår till på visstidsavtal på en annan enhet.
Migrationsverket, som finansierar verksamheten vid mottagningscentraler, hade tidigare meddelat att enheten där medlemmen jobbade skulle stängas i september samma år.
Medlemmen undertecknade visstidsavtalet vid ett senare tillfälle, men hens tillsvidareanställning sades aldrig upp. Efteråt började varningsklockorna ringa hos medlemmen. Hösten 2017 tog hen kontakt med JHL:s regionkontor i Österbotten.
– Hen undrade om allt gått rätt till. Jag konstaterade ganska snabbt att så inte var fallet, säger Margot Nyroos, sakkunnig för regional verksamhet.
– Det fanns ingen grund för att byta ut tillsvidareanställningen mot ett tidsbundet arbetsavtal.
Nyroos påpekar att ett av arbetsavtalslagens syften är att skydda arbetstagaren. Enligt lagen kan arbetsgivaren inte säga upp ett arbetsavtal om arbetstagaren kan placeras i eller omskolas för andra uppgifter.
– Eftersom arbetsgivaren erbjöd medlemmen jobb i ett halvår efter samarbetsförhandlingarna, fanns det ingen grund för att byta ut tillsvidareanställningen mot ett tidsbundet arbetsavtal, säger Nyroos.
Hon är också kritisk till hur förhandlingarna sköttes. Nyroos anser bland annat att arbetsgivaren på ett tydligt sätt borde ha informerat medlemmen om hens rättigheter vid förfarandet.
– Trots att det inte fanns en förtroendeman på arbetsplatsen, borde arbetsgivaren har upplyst medlemmen om att hen har rätt att ta med en stödperson eller ett fackligt ombud till det möte där arbetsavtalet blev undertecknat.
Tidigare avtal sades inte upp
Samtidigt som villkoren för medlemmens arbetsavtal ändrades, anställde Röda Korset i Österbotten även personal till diverse arbetsuppgifter i slutet av 2017 och i början av 2018.
– Arbetsgivaren ordnade också samarbetsförhandlingar hösten 2017, men medlemmen kallades aldrig dit, säger Nyroos, som också vittnat om ärendet i tingsrätten.
Orsaken ska ha varit att arbetsgivaren uppfattat JHL-medlemmen som visstidsanställd, trots att hens tillsvidareanställning aldrig sades upp. Arbetsavtalslagen slår fast att ett arbetsavtal gäller tills vidare, om det inte av grundad anledning har ingåtts för viss tid.
I tingsrätten framförde arbetsgivaren att käranden, det vill säga JHL-medlemmen, inte varit kvalificerad för det arbete som stod till buds. Kirsi Hägglund, som företrädde JHL-medlemmen i tingsrätten, sväljer inte förklaringen. Hon påpekar att de personer som anställts har haft samma yrkesbeteckning som hennes huvudman, det vill säga flyktinghandledare.
– Det är inte Röda Korsets fel att de måste säga upp anställda, men de kunde ha skött fallet korrekt.
Hägglund anser att arbetsgivaren bytt avtal för JHL-medlemmen ”för säkerhets skull” för att kunna kringgå återanställningsplikten ifall hens fasta anställning skulle ha sagts upp.
– Det är inte Röda Korsets fel att de måste säga upp anställda, men de kunde ha skött fallet korrekt. Huvudmannen litade på att arbetsgivaren handlade enligt samarbets- och arbetsavtalslagen.
JHL-medlemmen slutade jobba för Röda Korset i december 2017 då hens visstidskontrakt löpte ut.
Förlikning inget alternativ
JHL:s regionkontor i Österbotten försökte göra arbetsgivaren uppmärksam på felen i anknytning till samarbetsförhandlingarna. Margot Nyroos från regionkontoret diskuterade med arbetsgivaren per brev, men fick inget gensvar på sina synpunkter.
Nyroos kallade därefter arbetsgivaren till förhandlingar, men de avslutades utan att parterna nådde samförstånd. Advokaten Kirsi Hägglund säger att det inte heller senare fanns förutsättningar att nå en överenskommelse genom förlikning.
Österbottens tingsrätt gav sin dom i fallet den 15 januari 2021. Tingsrätten bedömde att Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten gjort sig skyldig till olaglig uppsägning.
Beslutet motiverades bland annat med att det inte har funnits ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker att avsluta det tills vidare gällande arbetsavtalet då det inom organisationen fanns arbetsuppgifter som var lämpliga för JHL-medlemmen.
Tingsrätten ansåg också att samarbetsförhandlingarna med medlemmen inte i sin helhet genomförts i enlighet med samarbetslagens åttonde kapitel. Tingsrätten påpekar att det inte förts någon diskussion över huvudtaget gällande vad som skulle ske med hens tillsvidareavtal. Arbetsavtalet sades aldrig uttryckligen upp, utan övergick i ett tidsbundet avtal.
”FRK har under åren och speciellt är 2017 hållit ett flertal samarbetsförhandlingar och borde därför vara väl förtrogna med förfarandet”, konstaterade tingsrätten.
Fortsatt behandling i hovrätten?
Tingsrätten ålade Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten att betala sammanlagt cirka 35 000 euro i ersättningar.
Av den totala summan består 2 153 euro av lön till käranden (JHL-medlemmen) under uppsägningstiden medan cirka 12 100 euro utgörs av ersättning för olaglig uppsägning. Resten av beloppet består av 8 000 euro i gottgörelse och 7 502 euro i rättegångskostnader. Dessutom dömdes distriktet att betala drygt 5 000 euro samt dröjsmålsräntor till Sysselsättningsfonden och därtill drygt 207 euro i vittnesarvode.
Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten har överklagat domen. JHL-medlemmen har lämnat in ett motbesvär gällande gottgörelsens belopp.
Härnäst kommer hovrätten att ta beslut om ifall besvären skall tas upp till närmare prövning. Ifall Vasa hovrätt inte tar sig an fallet, vinner tingsrättens dom laga kraft.
JHL utreder också andra oegentligheter i anknytning till anställningsförhållanden vid Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten.
Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten vill inte kommentera ett pågående rättsärende.