Avtalsrörelsen har kört igång och börjar nu ta fart. I grunden för JHL:s målsättningar ligger medlemmarnas önskemål. Förbundet för även fram vikten av att beakta klimatkrisen i arbetslivet.
Medlemmarnas önskemål har förtur när JHL sätter sig vid förhandlingsbordet tillsammans med andra fackförbund och representanter för arbetsgivarna. Det är början på ett turbulent förhandlingsår där förbundets uppgift är att förhandla om nya kollektivavtal för nästan alla sina medlemmar.
JHL representerar över tusen olika yrkesbeteckningar och förhandlar om över 50 avtal. Flest JHL-medlemmar har kommunsektorn och välfärdssektorn.
De flesta kollektivavtal sluts på våren, men rådgivningsbranschens kollektivavtal och kollektivavtalet för instituten för arbetartradition löper ut redan i januari. Sist ute är kollektivavtalet för den privata socialservicebranschen, som går ut vid nästa årsskifte.
Här kan du se när JHL-branschernas kollektivavtal löper ut:
JHL:s målsättningar inför avtalsrörelsen grundar sig bland annat på en medlemsenkät från juni 2024, som 6 600 medlemmar svarade på. Förbundet har även fått avtalsmål från representantskapet och via diskussioner med aktiva, och en del mål hänger med från tidigare år eftersom de inte ännu uppnåtts.
Utöver det åkte förbundets högsta ledning och förhandlingsdirektörer runt i landet i november och lyssnade på önskemål från fältet.
Ordentliga höjningar för de lägsta lönerna
JHL eftersträvar rejäla löneförhöjningar för att öka köpkraften, som har sjunkit bland annat på grund av inflationen och regeringens nedskärningar.
– Vi tänker hålla fast vid att utveckla arbetslivets kvalitet och se till att löneförhöjningarna är rättvisa, betonar JHL:s förhandlingsdirektör Marianne Leskinen, som ansvarar för avtalsförhandlingarna inom privatsektorn.
JHL vill höja ersättningen för förtroendevalda.
Därför eftersträvar man ofta en så kallad blandad linje för löneförhöjningarna. Det innebär att man utöver procentuella höjningar även eftersträvar minimihöjningar i euro för de lägsta löneklasserna.
Det speciella med löneförhöjningarna är kommunsektorns löneprogram, som man avtalade om år 2022.
– I förhandlingarna utgår vi från att det här redan är avtalat och i kraft, säger JHL:s förhandlingsdirektör Kristian Karrasch, som ansvarar för avtalsförhandlingarna inom den offentliga sektorn.
Högre ersättning för förtroendevalda
Enligt JHL:s medlemsenkät vill 89 procent av medlemskåren att personalföreträdare – förtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige – fortsättningsvis representerar dem i lokala förhandlingar.
Arbetsgivarsidan och regeringen eftersträvar flera och mer omfattande lokala, (arbetsplatsspecifika) avtal. Därför vill JHL bland annat höja de förtroendevaldas ersättningar och garantera deras rätt att få sådan information av ledningen som inte ännu är offentlig.
– Vi vill att förtroendemännen ska ha en stabil ställning på alla arbetsplatser, så att arbetstagarna inte blir ensamma i förhandlingarna, säger Karrasch.
Möjligt att påverka arbetstider
JHL eftersträvar också att arbetstagarna ska ha bättre möjligheter att påverka sina arbetstider. Många JHL-medlemmar arbetar i skift med fasta arbetstider, utan minsta möjlighet till distansarbete eller flexibel arbetstid. Det borde vara möjligt att påverka sin arbetsrytm bland annat när arbetsskiften planeras.
Till exempel inom många välfärdsområden kan arbetsskift oväntat ändras. Överraskande ändringar måste enligt förbundet ersättas bättre än i nuläget.
Klimatförändringen central i intressebevakningen
Nytt i förhandlingsmålen är ett starkt fokus på klimatfrågor. JHL vill att arbetsgivaren till exempel ska ha en skyldighet att beakta klimatförändringens hälsoeffekter i arbetsskiftsplaneringen.
Arbetsgivaren bör se till att arbetstagarna får tillräckliga pauser och skyddskläder i extrema väderförhållanden. JHL vill också att arbetstagarna ska tas med i arbetsplatsens klimatåtgärder.
Överraskande skiftesändringar måste enligt JHL ersättas bättre än i nuläget.
Förbundet föreslår att arbetsplatser ska ha miljöombud. Ombudet skulle väljas av personalen. Hen skulle vara en länk mellan ledningen, personalen och olika avdelningar, och hens uppgift skulle vara att säkerställa att arbetsgivaren integrerar miljömålsättningarna i all verksamhet.
– Med miljöintressebevakning kan man trygga arbetsplatser. Det är även en fördel för företagen om personalen inkluderas i detta, säger förhandlingsdirektör Marianne Leskinen.
Klimatkrisens inverkan kräver fortbildning – i synnerhet om man förlorar sitt arbete helt och hållet. Bland annat de som arbetar vid kolkraftverk måste i framtiden kunna arbeta vid andra typer av kraftverk. JHL föreslår till exempel att arbetsgivaren skulle ha en skyldighet att erbjuda tre dagar fortbildning eller att de som förlorar sitt arbete skulle ha omställningsskydd.
Läs mer: Klimatkrisen påverkar även ditt arbete:Om vi inte agerar snabbt, är vi alla förlorare.
Vad blir verklighet, vad blir inte?
Avtalsrörelsen förväntas allmänt bli svår, ser man även i nationella medier. Förhandlingsdirektörerna berättar att det år efter år har blivit allt svårare att hitta lösningar och förhandlingarna drar mer ut på tiden än tidigare.
De vill emellertid inte spekulera hur den kommande avtalsrörelsen kommer att gå.
– Alla vid bordet blir tvungna att kompromissa. Om en målsättning går igenom måste man oundvikligen lämna bort någonting annat, säger förhandlingsdirektör Kristian Karrasch.
Alla vid bordet blir tvungna att kompromissa.
Ur arbetsgivarens synvinkel uppstår kostnader även av målsättningar som inte direkt har att göra med löneförhöjningar.
JHL eftersträvar till exempel att den nu oavlönade ledigheten för vård av nära anhörig ska bli avlönad i fem dagars tid. Arbetsgivaren beräknar priset för ändringen enligt värsta möjliga scenario: Om branschen hade 10 arbetstagare och var och en av dem skulle ta en dag ledigt per år för att vårda en nära anhörig, skulle summan bli hög.
– Det här är ett typiskt exempel på en målsättning som vi förhandlar om redan för andra gången. Det är inte ovanligt att målsättningar överförs från tidigare förhandlingar. Att förhandla tar tid, säger Karrasch.