John Eveli i Närpes ville egentligen bli astronaut. Istället blev han maskin- och metallarbetare och efter vissa omvägar pumpstationsskötare.
En dag för elva år sedan ringde John Evelis telefon. Det var den dåvarande vd:n för Närpes Vatten, som ringde och erbjöd honom jobbet som pumpstationsskötare.
– Efter en viss övertalning tackade jag ja, trots att jag inte visste så mycket om avloppssystem, säger Eveli.
Hans arbetsrum ligger i det tidigare reningsverket i Finby, några kilometer från Närpes centrum. Byggnaden används numera främst som lager- och reparationslokal, men så sent som för några år sedan upptog avloppsbassänger största delen av utrymmet.
– När jag började jobba för elva år sedan leddes allt avloppsvatten i Närpes hit. Efter att större partiklar avlägsnats, tillsattes aluminiumsulfat och andra kemikalier. Sedan syresattes vattnet och släpptes ut i ån där borta, säger Eveli.
En gång om året hade han i uppgift att sätta ut fem katsor både upp- och nedströms och anteckna fångsten.
– Myndigheterna ville kolla om ån var i sådant skick att abborrar och gäddor kunde leva där, säger han med ett leende.
I dag är miljöbestämmelserna gällande avloppshantering mer strikta. Endast en förrensning av avloppsvattnet görs i Närpes, medan själva reningsprocessen äger rum vid Metsä Boards reningsverk i Kaskö.
Sällan akuta fel
Enligt lagen om vattentjänster måste i stort sett alla fastigheter som byggts efter 2014 vara anslutna till ett kommunalt avloppsnätverk. När avloppsnätet byggdes ut för några år sedan var det många Närpesbor som protesterade och ville fortsätta ha kvar sina gårdsbrunnar.
– Vi fick mycket negativ respons, trots att vi bara följde lagar och bestämmelser från myndigheter, säger John Eveli.
Även avloppsvattnet från grannkommunen Östermark förrensas i Pjelax.
Om en Närpesbo duschar eller spolar toaletten, rinner avloppsvattnet först ut i tanken vid en så kallad gårdspumpstation. Tanken innehåller 200–400 liter och när den fyllts, leds vattnet automatiskt vidare till en huvudpumpstation.
Sammanlagt finns det 50 huvudpumpstationer och 370 kilometer avloppsledningar på Närpes Vattens verksamhetsområde. Allt avloppsvatten hamnar småningom på förrensningsanläggningen i Pjelax, ganska nära Evelis barndomshem.
”Självständigt arbete passar mig utmärkt.”
Utifrån är byggnaden tämligen anspråkslös med grårappade väggar och blåmålade dörrar. Vid ena kortsidan finns ett öppet garage för tömning av slambilen, som fortfarande behövs för att tömma slaskbrunnarna vid de kring tusen fastigheter som inte anslutits till avloppsnätet.
Vägen från gårdspumpstationen till Pjelax tar 12–24 timmar och är sällan spikrak: ledningar kan stocka sig, avloppsrör spricka och pumpar sluta fungera. När Eveli får samtal från huvudkontoret eller schemat på datorns skärm blinkar rött, vet han att hans arbetsinsatser behövs.
– Jag får i snitt ett par felanmälningar per vecka från huvudstationerna. Tidigare, då avloppsnätet var i sämre skick, måste jag ibland åka ut för att spola rören eller reparera pumpar mitt i natten. Numera finns det två pumpar per station, så läget är sällan akut.
Stinkande ensamjobb
Evelis jobb väcker ofta reaktioner. Folk brukar undra hur han klarar av en både smutsig och illaluktande arbetsmiljö.
– Det stör mig inte att få lite skit under naglarna. Dessutom luktar det inte fullt så illa som folk verkar tro, säger han och låser upp en av de blå dörrarna på stationen.
Längst in i byggnaden finns ett stort rensgaller i rostfritt stål. Den fungerar som en slags separator och skiljer avloppsvattnet från grövre partiklar, som slungas ner i två stora containrar. Förutom olika slags trasor har också nedspolade löständer, armbandsur, ringar och leksaker funnits bland skräpet.
Det svartvatten som blir över efter grovsållningen leds vidare till stora bassänger några meter bort. John Eveli öppnar en stor tung stållucka och pekar ner mot den mörka strömmen.
– Det tar ungefär en kvart för vattnet att ta sig härifrån till Kaskö, ropar han för att överrösta bruset.
Då förhållandena är optimala pumpas 1 300 kubikmeter vatten per dygn vidare från bassängerna till reningsverket i Kaskö. Under regnperioder kan mängden fördubblas då regnvatten kommer in i rören och blandas med avloppsvattnet.
Inga större missöden
Eveli är den enda pumpstationsskötaren bland Närpes Vattens tiotal anställda. De flesta övriga är montörer, som drar ledningar och bygger pumpstationer.
Eveli får inte göra större ingrepp, exempelvis serva en pumpstation, ensam. För det mesta jobbar han ändå väldigt självständigt.
– Arbetets upplägg passar mig utmärkt, men ibland önskar jag att jag skulle ha någon att bolla tankar med, säger han.
För ett antal år sedan väckte det stor uppståndelse då avloppsvatten kommit in i bruksvattensystemet i Nokia. John Eveli ser det inte som otänkbart att något sådant skulle hända också i Närpes. Han säger att frågan dryftats en hel del under kaffepauser på huvudkontoret.
– Vatten- och avloppsledningar finns ofta i samma dike. Om någon råkar gräva lite för djupt och ha sönder båda två, är risken för att avloppsvattnet kommer in i vattenledningen stor. Hittills har vi lyckligtvis klarat oss undan större missöden.