Rättegångar blir allt dyrare och de ökande kostnaderna hotar redan medborgarnas rättsskydd. Orsaken är att de ämnen som behandlas blir alltmer komplicerade. JHL:s medlemmar har ändå en betydande förmån i anställningsrelaterade tvistemål.
De senaste åren har många, bland andra högsta domstolens president, fäst uppmärksamhet vid hur de stigande rättegångskostnaderna äventyrar rättsskyddet. Kostnadsökningen gäller främst tingsrätternas civilmål, bland annat anställningsrelaterade tvister om lön och uppsägningar. Enligt JHL:s jurister har även rättegångskostnaderna för brottsmål inom arbetslivet ökat.
Ett antal centrala orsaker har bidragit till de ökade kostnaderna. För det första har rättsmålen blivit allt mer omfattande och komplicerade. Allt oftare tar huvudförhandlingen i arbetsrättstvister minst två dagar. Förut var det extremt sällan som huvudförhandlingar tog flera dagar. Även rättegångsprocessen vid arbetssäkerhetsbrott har blivit längre. Civilprocessens mål sköts med betydande framförhållning. För säkerhets skull inkluderar man allt som har det minsta att göra med saken. Redan vid väckande av talan måste man noggrant undersöka och kunna åberopa alla omständigheter som kan vara av betydelse.
Den part som förlorar målet blir oftast tvungen att betala alla rättegångskostnader.
Målen förbereds först skriftligt i tingsrätten och sedan genomförs en muntlig förberedelse så att ärendet kan behandlas i sin helhet på en gång vid huvudförhandlingen. Ombuden tvingas bekanta sig med ärendet i flera omgångar, oftast med långa intervaller. Domstolsköerna drar ut på rättegångarnas längd och höjer därmed kostnaderna.
Rättegångskostnaderna består främst av ombudens arvoden. En advokat tar vanligen ut omkring 220–250 euro per timme. En sådan enkel sak som ett uppsägningsmål kan lätt kräva upp till 40 timmars arbetstid. Lägg sedan till moms, rese- och andra kostnader samt vittnesersättningar så kan en parts kostnader i tingsrätten landa på närmare 15 000 euro och målets totala kostnader på 30 000 euro.
Den part som förlorar målet blir oftast tvungen att betala alla rättegångskostnader. Om målet är mer omfattande och huvudförhandlingen tar flera dagar så kan rättegångskostnaderna bli betydligt större. Om man överklagar målet stiger kostnaderna ytterligare. Endast vid de allra enklaste lönetvisterna kan man komma undan betydligt billigare än så.
På grund av dessa faktorer kan man fråga sig om det alls lönar sig för en löntagare att söka om upprättelse för en anställningstvist i domstol. Handlar det om lönefordringar på några tusen euro så är risken helt orimlig. Även då det gäller uppsägningstvister kan ersättningarna man realistiskt kan förvänta sig oftast bli mindre än rättegångskostnaderna, och ett ansvarigt ombud skulle inte rekommendera att man väcker talan i ett sådant fall.
Det finns ingen övre gräns för JHL:s rättshjälpsersättning.
Som medlem i JHL har man betydligt bättre förutsättningar. JHL erbjuder rättshjälp åt sina medlemmar vid anställningstvister. Det är alltid upp till förbundets övervägande om rättshjälp kan beviljas, men efter godkänt beslut står förbundet för samtliga rättegångskostnader, även om målet förloras. Det finns ingen övre gräns för JHL:s rättshjälpsersättning till skillnad från många andra förbund.
Som JHL-medlem finns det en annan betydande förmån när det gäller rättegångskostnader. Tvister som gäller förbundets kollektivavtal löses i första hand genom avgiftsfria tvisteförhandlingar mellan parterna. Om förhandlingarna inte leder till samförstånd kan man låta arbetsdomstolen avgöra målet. Kärande i arbetsdomstolen är förbundet som även står för samtliga kostnader. En oorganiserad arbetare har inte denna möjlighet, utan måste själv väcka talan om ärenden som gäller kollektivavtal i tingsrätten med alla medföljande kostnadsrisker.