Lönedumpning är ett oroande fenomen. JHL kräver ordentliga metoder för att råda bot på problemet.
1 Vad innebär lönedumpning och lönestöld?
Lönedumpning eller underavlöning innebär att arbetsgivaren inte betalar lön enligt kollektivavtalet till arbetstagaren eller låter bli att betala de lönetillägg som fastställts i lag eller kollektivavtal, såsom övertidsersättningar.
I praktiken definieras en lön som för liten om den understiger den lön som betalas till de anställda enligt kollektivavtalet. Utländska arbetstagare blir oftare offer för underavlöning. Andra arbetstagargrupper som är i en sårbar position i samhället kan också bli offer.
Från underavlöning som fenomen bör man skilja på enskilda meningsskiljaktigheter gällande lön. De kan till exempel bero på att arbetsgivaren och arbetstagaren inte har samma åsikt om arbetets kravnivå eller storleken på lönen. Från underavlöning måste man också skilja allvarliga fall av utnyttjande, såsom människohandel och ockerliknande diskriminering i arbetslivet.
Fackförbundet JHL vill föra in begreppet lönestöld i strafflagen. Då skulle underavlöning identifieras som stöld och kunna kriminaliseras, det vill säga göras straffbart genom lag. I Finland har underavlöning inte kriminaliserats men av de nordiska länderna har Norge gjort det.
2 Hur kan man ingripa i lönedumpning?
Det finns några sätt att ta tag i underavlöning även i Finland. För det första kan arbetarskyddsmyndigheten ge en anvisning eller en skriftlig uppmaning till en arbetsgivare som inte betalar lön till arbetstagaren enligt lag eller allmänt bindande kollektivavtal. En skriftlig uppmaning förutsätter att grunderna för och beloppet av lönen entydigt kan fastställas i ett allmänt bindande kollektivavtal.
Uppmaningen kan förstärkas med vite. Om det i fallet finns skäl att misstänka till exempel diskriminering i arbetslivet, kan arbetarskyddsmyndigheten göra en anmälan till polisen för förundersökning.
Som en andra utväg kan arbetstagaren också få hjälp av fackförbundets jurist och kräva lönefordringar av arbetsgivaren.
Som en andra utväg kan arbetstagaren också få hjälp av fackförbundets jurist och kräva lönefordringar av arbetsgivaren. Om arbetsgivaren inte går med på att betala fordringarna kan ärendet i sista hand avgöras via domstol. Arbetsgivaren måste betala de obetalda fordringarna jämte ränta till arbetstagaren, men någon separat sanktion döms inte ut för arbetsgivaren.
För det tredje kan underavlöning bli straffbart som diskriminering i arbetslivet enligt strafflagen eller till och med som ockerliknande diskriminering i arbetslivet. För att diskriminering i arbetslivet ska uppfyllas måste till exempel en utländsk arbetstagare ha försatts i en ofördelaktig ställning i förhållande till infödda finländska arbetstagare.
3 Hur kan lönedumpning kriminaliseras?
Kriminalisering av lönestöld lyckas om det finns tillräckligt med samhällstryck och politisk vilja för det. Kriminaliseringen sker genom att det efter lagberedningen fogas bestämmelser om lönestöld till strafflagen. Ett medborgarinitiativ om lönestöld har redan gjorts en gång, men det fick inte tillräckligt stöd för att gå vidare till riksdagen.
Om lönestöld kriminaliseras kan en arbetstagare anmäla lönestöld direkt till polisen och inte nödvändigtvis behöva gå igenom en långdragen rättsprocess för att kräva sin lön i en så kallad civilrättslig tvist. Offret kunde få hjälp både snabbare och mer effektivt.
Därtill kunde ett bötes- eller fängelsestraff fungera som ett avskräckningsmedel för arbetsgivaren och potentiellt förebygga den här sortens agerande.
Anna Järvinen arbetar som jurist inom området för juridiska ärenden vid JHL.