Matbuden och andra som jobbar inom plattformsekonomin har blivit tvungna att arbeta utan anständigt arbetarskydd och rejäla anställningsvillkor. Nu kommer deras situation att förbättras.
Plattformsekonomin avser företagsmodeller som byggs upp på internetplattformer. Sådana är till exempel tjänster inom transportbokning och måltidsleverans. Invandrare och unga utför det mest synliga arbetet som förmedlas via plattformar. Deras sysselsättning till exempel som måltidsbud är en central nytta av plattformsarbetet. Hittills har de ändå inte alltid åtnjutit det skydd som ankommer arbetstagare.
Plattformsarbetet medför ett hot om att det uppstår segregation på arbetsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska förändringsbehoven inom lagstiftningen utredas ur arbetets omvälvningsperspektiv. Det innebär bland annat upprättande av spelregler för plattformsekonomin. Regeringen har utnämnt en regleringsarbetsgrupp för att främja sysselsättningen. Arbetets omvälvning och nya former för att utföra arbete var frågor som var synligt framme i regleringsarbetsgruppens beredningsarbete hösten 2021.
Wolts svindlande köpesumma påvisar hur betydande fenomenet är.
En av arbetsgruppens mest centrala uppgifter var att förtydliga gränssnittet mellan arbete i anställningsförhållande och företagande inom ramen för trepartssamarbetet, dvs. med förhandlingar mellan representanter för staten, arbetsgivarna och arbetstagarna.
För närvarande sysselsätter plattsformsekonomin inte särskilt många i Finland. Under coronapandemin har ändå arbete och tjänster i allt större utsträckning flyttat över till nätet. Då man fastställer villkor för plattformsekonomin ur arbetslagstiftningens perspektiv, beslutar man om ramar inom vilka allt fler internationella plattformsbolag utvecklar sin verksamhet.
Arbetstagare eller företagare?
Frågar har aktualiserats också på EU-nivå. Ett exempel på den internationella dimensionen är måltidsleveransbolaget Wolt, som nyligen såldes till ett amerikanskt bolag för cirka sju miljarder euro. Den svindlande köpesumman påvisar hur betydande och aktuellt fenomenet är.
I Finland ansåg arbetsrådet hösten 2020 att måltidsbuden står i anställningsförhållande och inte är självständiga företagare. Regionförvaltningsverket i Södra Finland anvisade i november 2021 att Wolts måltidsbud står i anställningsförhållande och att arbetstidsbokföring ska upprättas över deras utförda arbetstimmar. Å andra sidan meddelade förvaltningsdomstolen under våren samma år ett avgörande enligt vilket en person som fungerat som måltidsbud var momspliktig. Hen ansågs alltså vara företagare.
EU-direktivet förbättrar arbetsförhållandena
Måltidsleveransbolagen har ansett det vara viktigt att branschen äntligen får spelregler och att reglerna är europeiska. Europeiska kommissionen lade den 8 december 2021 fram ett förslag till direktiv om att förbättra ställningen och arbetsförhållandena för dem som utför plattformsarbete. Kärnan i direktivet är att de ska definieras som arbetstagare. Om direktivet godkänns tar man i bruk kriterier med vars hjälp nationella myndigheter kan säkerställa att personer som arbetar via digitala plattformar har ett anställningsförhållande.
Anställningsförhållandet garanterar bland annat tillgång till anställningsskydd och arbetarskydd.
Bud och andra motsvarande personer som erbjuder tjänster skulle omfattas av den så kallade presumtionen om anställningsförhållande. Om företagen vill att buden fortsätter som företagare, måste de kunna påvisa att buden uppriktigt är självständiga företagare och att företagen inte kontrollerar budens arbetsprestationer till exempel genom att begränsa arbetstiden eller möjligheterna att arbeta för andra företag.
Utgångspunkten i kommissionens förslag är konsekvent och riktigt. Anställningsförhållandet garanterar bland annat anställningsskydd och arbetarskydd. Direktivet förpliktar också medlemsstaterna att intensifiera tillsynen och arbetarskyddsinspektionerna inom plattformsarbetet.
Anställningsskydd ger rättvisare anställningsförhållanden
Det är viktigt för dem som arbetar inom plattformsekonomin att spelregler uppnås. Om direktivet godkänns, medför det en betydande förbättring.
Om anställningsskyddet utvidgas att omfatta plattformsarbetare skulle detta möjliggöra deras tillgång till socialskydd, såsom lön enligt kollektivavtal, sjukledighet med lön, semester och tillräckliga sociala förmåner.
Mika Hämäläinen är JHL:s chef för området för juridiska ärenden och chefsjurist.