Tvisten om arbetstider mellan SOS-Barnbyar Finland och JHL visade hur orimliga arbetstiderna kan bli om arbetet inte omfattas av arbetstidslagen.
SOS-Barnbyar rf:s och JHL:s tvist om arbetstidslagen avslöjade orimliga arbetstider och ledde till ersättningar till arbetstagarna.
Fyra JHL-anslutna arbetstagare arbetade som vikarierande barnbyföräldrar vid SOS-Barnbyar rf:s barnby i Punkaharju. Barnbyn består av nio hem, där SOS-föräldrarna bor med och tar hand om de omhändertagna barnen. Under SOS-föräldrarnas semester och annan frånvaro sköter vikarierande barnbyföräldrar om barnen och bor då i barnbyn.
SOS-Barnbyar rf ansåg att de vikarierande barnbyföräldrarnas arbete inte omfattas av arbetstidslagen med stöd av lagens 2 § 1 mom. 3 punkten. Enligt denna punkt ska arbetstidslagen inte tillämpas på arbetstagare som sköter en självständig uppgift i vilken hen själv kan bestämma om när arbetet börjar och slutar. Med andra ord kan arbetsgivaren inte bestämma om arbetstidens längd och har inte heller möjlighet att övervaka hur arbetstiden disponeras. De vikarierande barnbyföräldrarna fick inga arbetstidsersättningar.
Enligt arbetsavtalen bestod de vikarierande barnbyföräldrarnas arbetstid av 170 eller 190 dygn per år, dvs. ett arbetspass varade ett dygn. Arbetsgivaren slog fast arbetsskiftsförteckningen, var arbetet tog plats och arbetspassens längder för en månad i sänder. Vikarierande barnbyföräldrar kunde arbeta en eller till och med två veckor i ett sträck i barnbyn utan några som helst lediga dagar.
JHL ansåg att vikariernas arbete omfattas av arbetstidslagen, eftersom arbetsgivaren bestämde om arbetstiderna i arbetsavtalet och i arbetsskiftsförteckningen. Arbetsgivaren kunde också följa upp arbetstagarnas tidsanvändning. I november 2010 lämnade JHL en stämningsansökan till tingsrätten och krävde att SOS-Barnbyar Finland retroaktivt betalar arbetstidsersättningar till vikarierande barnbyföräldrarna för fyra års tid.
Södra Savolax tingsrätt och Östra Finlands hovrätt förkastade arbetstagarnas krav, eftersom de ansåg att arbetsgivaren inte ensidigt bestämde om arbetstiderna och inte heller övervakade vikariernas arbete under arbetsperioderna.
JHL överklagade beslutet hos högsta domstolen (HD), som oförväntat beslöt att begära ett förhandsavgörande av Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) i ärendet. Högsta domstolen var intresserad att höra om det enligt 17 artikeln i EU:s arbetstidsdirektiv är möjligt att vikariernas arbete inte omfattas av direktivets bestämmelser om regelbunden arbetstid och vilotider, varvid deras arbete inte skulle omfattas av den nationella arbetstidslagstiftningen.
Enligt EU-domstolens beslut kan den nämnda undantagsbestämmelsen i arbetstidsdirektivet inte tillämpas på avlönat arbete, där arbetstagaren tar hand om barnen i hemliknande förhållanden i stället för barnbyföräldrarna och där arbetstidens längd mäts eller bestäms i förväg utan att arbetstagaren själv kan bestämma om arbetstidens längd. SOS-Barnbyar bestämde vikariernas arbetstid i förväg både i arbetsavtalen och i arbetsskiftsförteckningarna som arbetsgivaren slog fast. Arbetsgivaren kunde också uppfölja hur vikarierna följer arbetstiderna. Arbetet var beroende av barnens dagliga behov, även om arbetstagarna till viss del kunde bestämma i vilken ordning arbetsuppgifterna utförs.
Högsta domstolen avgjorde tvisten den 12 februari 2018 i linje med EU-domstolens beslut. Enligt avgörandet omfattas även barnbyföräldrarnas vikarier av arbetstidslagen, eftersom deras arbetstid till stor del definierades på förhand och följde en arbetsskiftsförteckning som arbetsgivaren gjorde upp på förhand. Trots att det även ingick passiva perioder i ett arbetsdygn (vikarien kan hålla pauser), betydde det inte att arbetstagarna skulle ha haft en möjlighet att fritt bestämma om sina arbetstimmar.
Barnbyföräldrarnas vikarier har rätt till arbetstidsersättningar endast för två år, trots att ersättningskravet grundade sig på privata socialservicebranschens kollektivavtal. Enligt högsta domstolen preskriberas arbetstidsersättningarna efter två år (arbetstidslagen 38 §) också när det handlar om tillägg för kvälls-, lördags- och nattarbete, fastän dessa inte regleras i arbetstidslagen. SOS-Barnbyar Finland dömdes att betala arbetstidsersättningar mellan 29 819 och 46 447 euro per vikarie.
Päivi Ahonen, jurist