Fackförbundet JHL grunnar på hur klimatkrisen och bekämpningen av den påverkar medlemmarnas arbete och anställningsvillkor. En del jobb försvinner oundvikligt, eftersom klimatutsläpp måste minskas i alla yrken. JHL har låtit göra en rapport om klimatkrisens effekter så att förbundets medlemmar inte blir av med jobb och fortbildning mitt i krisen.
Klimatet blir varmare i oroväckande takt. Syftet är att bekämpa förändringen på många sätt så att naturen och samhället hinner anpassa sig.
Både klimatuppvärmningen och bekämpningen av klimatkrisen medför stora förändringar i arbetslivet. På våren 2021 lät fackförbundet JHL göra en rapport där det förutspås hur klimatförändringen påverkar förbundets medlemmar, deras arbete och anställningsvillkor. Du kan bekanta dig med rapporten här (på finska).
Specialsakkunnig Anna Malinen koordinerar klimatrapporten och hur den utnyttjas i förbundet. Hon har också exempel på förändringar som kan uppkomma i JHL-medlemmarnas vardag.
– Inom räddningsväsendet ökar antalet arbetsuppgifter då det sker fler olyckor till följd av extrema väderfenomen. Inom kosthållstjänsterna måste man lära sig tillreda vegetariska maträtter oftare, och småbarnspedagogiken spelar en stor roll i fostran av klimatmedvetna barn, säger Malinen.
Fackförbundet måste trygga anställningsvillkoren
Enligt klimatrapporten försvinner en del arbetsplatser och effekterna sträcker sig också till alla JHL-medlemmars yrken. Inom social- och hälsovårdsbranschen har man mycket arbete och bråttom, eftersom antalet olyckor och sjukdomar ökar till följd av klimatkrisen. Sjukhusen får ännu fler patienter som lider av värmeutmattning eller som har brutit ben.
Trafikbranschen står inför en stor förändring, eftersom vägtrafiken är en stor förorenare vars utsläpp måste minskas. Förändringen innebär till exempel mer kollektivtrafik, bilar med lägre utsläpp samt att frakttrafiken flyttas över till spår och vatten.
Enligt Malinen bör fackföreningsrörelsen och JHL inte bromsa klimatåtgärderna. I stället måste fackförbundet stöda sina medlemmar då de förbereder sig på förändringen. Det måste också se till att medlemmarna har ordentliga anställningsvillkor och att omställningen blir rättvis. Fackföreningsrörelsens uppgift är att se till att anställningsvillkoren inte trampas ner av turbulensen.
Södra Finlands snöiga vintrar hotar att försvinna
Klimatkrisens effekter är också kännbara i Finland. Under de senaste hundra åren har årets medeltemperaturer ökat med cirka två grader. De stigande temperaturerna har lett till att det finns ett mycket mindre antal snöiga vintrar vid södra Finlands kust än på 1970- och 80-talet. Samma trend förväntas fortsätta också i framtiden, berättar Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet.
– I södra Finland förkortas snöperioden, regnen kommer allt oftare i form av vatten. Vintern 2019–2020 var mycket varm. Vid århundradets slut är det en normal vinter, om ingenting görs åt saken. I södra Finland blir det avsevärt mycket svårare att åka skidor och utöva övriga vintergrenar.
Också somrarna har blivit varmare. Samtidigt har sannolikheten för obekväm hetta mångfaldigats. Enligt Rantanen är det sannolikt att man även i Finland allt oftare kommer att uppleva värmeböljor där temperaturen till och med kan stiga över 35 grader.
Utöver hettan ökar regnigheten under de närmaste årtiondena. Och då det regnar, regnar det ordentligt.
– Antalet regndagar per år ökar inte nödvändigtvis, men intensiteten av kortvariga störtregn kan öka. Samtidigt ökar städernas översvämningar i intensitet.
Hettan tär på arbetseffektiviteten
För anställda medför ändringarna i vädret mer risker. I flera års tid har Arbetshälsoinstitutet forskat i hur hettan påverkar arbetsförhållandena. Man känner av hettan i både park- och byråarbete, beskriver Pauliina Kangas, överläkare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Om den anställda har kroniska sjukdomar, är hettan ett stort hot mot hälsan i utomhusarbete. Ofta har finländska byggnader inget effektivt kylsystem, till skillnad från till exempel södra Europa. Då det är för varmt inne kan man inte tänka klart, man gör mer fel och arbetseffektiviteten minskar.
I Finland blir höstarna och vintrarna ännu molnigare då klimatkrisens effekter slår till.
– Halkningar orsakar hög sjukfrånvaro. Då halkan ökar, ökar också kostnaderna för arbetsoförmåga. Då vintrarna blir mörkare, ökar risken för symtom som har med mörkertid att göra, sammanfattar Kangas.
De anställda måste tas med då klimatåtgärder planeras
Vid bekämpningen av klimatkrisen måste man komma ihåg den så kallade rättvisa omställningen.
– Man får inte glömma bort rättvisa anställningsvillkor då man strävar efter att minska utsläpp och bekämpa klimatuppvärmningen, sammanfattar Malinen.
I Finland betyder rättvis omställning bland annat att människor klarar sig ekonomiskt även om de förlorar jobb på grund av klimatkrisen. Enligt Malinen är rättvis omställning en förutsättning för att vi lyckas stoppa klimatkrisen. Knappast en enda anställd blir entusiastisk över en förändring som minskar lönen, försämrar anställningsvillkoren och, i värsta fall, leder till arbetslöshet.
– Hur skulle det kunna vara ett bättre alternativ att fackförbunden inte är med i det här?Anna Malinen, specialsakkunnig
De anställda måste få vara med då arbetsplatserna planerar sina klimatåtgärder. Eftersom JHL är ett stort fackförbund, kan det också hjälpa sina medlemmar att förbereda sig på klimatkrisen.
– Hur skulle det kunna vara ett bättre alternativ att fackförbunden inte är med i det här? Om vi inte agerar snabbt, är vi alla förlorare. Ett av de värsta alternativen för en anställd är att jobbet försvinner och till exempel ingen omskolning erbjuds.