JHL-medlemmen Tony Hästbacka, 41, från Larsmo vill inte ställa hockeyklubban ifrån sig. Han har spelat ishockey sedan han började skolan. Jämfört med en individuell sport är det fler som får ha roligt samtidigt, säger han.
Jag spelar ishockey i Jakobstadslaget Los Bombers i division III och i Larsmoföreningen IF Puckens lag i bolagsserien. Los Bombers ligger i övre delen av tabellen, så det går helt hyfsat. Tidigare år har vi varit med i toppstriden. Vi har kanske sänkt vår nivå litet så vi ligger lägre för tillfället.
”Jag har spelat ishockey sedan jag började skolan.”
Jag började spela ishockey i IF Pucken när jag gick i ettan. Jag hade kompisar som började spela och jag gick med och provade på. Sedan dess har jag spelat i stort sett oavbrutet. Under militärtjänstgöringen blev det förstås en paus.
IF Pucken gick ihop med föreningarna i Pedersöre och
Jakobstad och bildade Jeppis Hockey. Jag spelade med ett tag, men efter
militärtjänstgöringen blev det ingen fortsättning, för det fanns inget
A-juniorlag kvar.
Då ringde en bekant och frågade om jag ville komma och spela med Los Bombers eller om jag gett upp. Visst kan jag prova, tänkte jag. Los Bombers har varit på hobbynivå i alla tider, men vi avancerade från division IV till division III.
”Mitt finaste mål var det avgörande målet i en match där vi vann säsongen.”
Jämfört med ligahockey är det helt annan nivå i division III, både fart- och spelmässigt. Det är som natt och dag, både matchbildningar och träningar. Det förekommer inte heller så mycket tacklingar. Det är klart det blir tacklingar ibland – man får ju tackla – men det är inte så farligt. På högre nivå är allt mer avancerat och uttänkt. På hobbynivå är takten lugnare.
Läs också: Hon var presidentens domare – För Milla Leino är volleybollvärlden en stor familj
Spelar centerforward
Min spelarposition är centerforward. Jag är inte riktigt en
målgörare utan mer som en försvarande anfallare – jag brukar ta mig mer hemåt
än att vara högt upp i anfallet. Det är klart det är roligt att göra mål, men
det är inte min starka sida. Jag försöker vinna tekningar och sådant.
Det finaste målet jag gjort var i en viktig match mot IFK Lepplax från Pedersöre. Det var det avgörande målet i en match där vi vann säsongen.
Tre till fyra pass på isen i veckan
Los Bombers har träning bara en gång i veckan eftersom många av oss spelar i bolagsserien vid sidan om och får träningstid också där. Los Bombers spelar en match i veckan. På träningen har vi lite uppvärmning först och sedan delar vi upp laget i två grupper och spelar sinsemellan. Vi har inte så avancerade träningar som andra lag, som satsar lite mer. Men vi brukar klara oss bra med det här.
”När jag blivit äldre, skadar jag mig lättare och återhämtningstiden har blivit längre.”
Jag är den nästäldsta spelaren i Los Bombers. En spelare är
ett år äldre än jag. Den yngsta gör sin militärtjänstgöring just nu och de
övriga ligger där emellan.
IF Puckens hobbylag som spelar i bolagsserien tränar på fredagskvällar. Totalt har jag två träningar och en match varje vecka. Någon gång kan det vara mer, så det blir tre till fyra pass på isen i veckan. I IF Pucken är vi alla åldrar – vissa börjar närma sig pensionsåldern.
”Fler har roligt samtidigt”
Jag har klarat mig utan värre skador. Visst har jag fått små skavanker som hållit mig borta från hockeyn en längre tid. När jag blivit äldre händer det lättare och återhämtningstiden blir längre. Senast fick jag en liten knäskada, en vridning, och därför har jag inte kunnat vara med som jag hade velat den här säsongen. Knäet har blivit bättre, men jag har fortfarande känningar. Jag har kunnat vara med i alla fall. Lite tejp på så går det bra.
Jag spelar för att få träning och hålla upp konditionen. Det är lite avbrott i vardagen, men det är mest för motionens skull. Det bästa med ishockeyn är att ha roligt, ha kompisar omkring en, lagandan och att få motionera samtidigt. Ibland har vi bastukväll med hela laget och det brukar ju vara kul. Jämfört med en individuell sport är det fler som får ha roligt samtidigt. När jag hållit på så länge är det svårt att sluta, men som det är nu får jag väl börja trappa ner och hålla mig till bolagsserien.
Hur går det att kombinera hobby och familj?
Jag har minskat på hockeyn under de senaste åren. Det ju varit lite knepigt att få allting att gå ihop med barnens intressen, som också börjar ta tid, men det har gått bra att pussla ihop det.
Har du haft några ishockeyidoler?
Egentligen inte, men en som jag lyfter på hatten åt är Jaromir Jagr som fortfarande spelar i 47 års ålder.
Vad ska man tänka på när man väljer skridskor?
Att det sitter på fötterna! Och att inte ta de allra billigaste skridskorna. Det är stor skillnad på de billigaste och de dyrare skridskorna. De som har spelat länge och kört med ett visst märke fortsätter oftast med samma.
Hur blev du montör på Jakobstads Vatten?
Jag sökte tjänsten när den var lediganslagen. Före det jobbade jag över åtta år på UPM som vvs-montör, men det var på visstidskontrakt som de förnyade vartefter och det blev aldrig fastanställning. Till sist började sanera bort folk och så hamnade jag bort därifrån. På Jakobstads Vatten trivs jag bra.
Vad inspirerar dig i jobbet?
Friheten vi har, vi rör oss i hela staden. Det är också viktigt med bra arbetskamrater. Många arbetsmoment ser olika ut. Man kan inte förutspå hur dagen kommer att se ut.
Hur blev du medlem i JHL?
Jag skrev in mig när jag började jobba på staden. Det hör ju till att man ska höra till ett fack.