Närvårdaren Sebastian Hedberg renoverade en Tunturi Super Sport och gillar att köra runt med den på fritiden. Nu renoverar han en ännu äldre moped.
Jag fick väl något slags kris när jag fyllde 40 för två år sedan och ville ha en moped. Jag sökte efter ett renoveringsobjekt på nätet och hittade en Tunturi Super Sport i Vasatrakten. Den är från 1977. Sedan fick jag ett litet bidrag av min familj för att köpa den och förverkliga min dröm. Renoveringsobjekt kostar 200–1 000 euro, beroende på i vilket skick man vill ha dem. Den fördes ner till en färja och så kom den över till Åland. Den var nästan i körskick.
Jag skruvade lite på mopeder i 15-årsåldern, men jag lär mig av likasinnade kompisar. Jag har en kompis som hjälper mig. Han är duktig och händig. Det tog ungefär ett halvt år när vi gick igenom allting och målade om ram och tank och skaffade lite nya grejer till den. Och så har jag en kompis som har åtta, nio Super Sportar, så han kan mycket. Honom brukar jag köra med på sommaren.
Det var bra mycket jobb med mopeden. Det blev en del överraskningar, delar som måste bytas ut för att de var slitna. Jag beställde reservdelar från Finland. Det var inget problem att få dem för den här modellen. Och så fick jag tips och råd i Facebook-grupper.
Det var roligt att renovera mopeden då jag fick se vad jag kan åstadkomma och se den bli i toppskick. I sommar har jag kört kanske 300–400 kilometer med den, på lilla Åland. Den längsta utflykten var kanske 80 kilometer på småvägarna här omkring. Jag har inget mål när jag kör. Jag bara kör, ser på naturen och njuter. Jag kör ensam eller med kompisar, beroende på om de är på hugget. Det är inte lätt att hitta tid när alla jobbar skift.
Projektet gav mig blodad tand. Jag vill ha fler mopeder. Nu renoverar jag min farfars gamla Husqvarna Corona från 1958. Det är mitt vinterprojekt. Den ska vara färdig i vår. Den är röd, men lite rostig och ligger i delar nu. Det finns dåligt med reservdelar så jag får improvisera. Den får nog vara nästan som den var när den kom från farfars gård i Kristinestad, bara jag får den i kördugligt skick.
Hur blev du närvårdare?
Jag har varit intresserad av vårdaryrket sedan jag var liten. Jag ville bli ambulandschaufför för att det såg intressant ut.
Vad inspirerar dig i arbetet?
Det ger en så mycket. Och tanken på hur jag själv vill bli behandlad när jag blir sjuk, till exempel.
Vad är du speciellt bra på?
Jag tar ansvar för jobbet, är punktlig och slutför mina arbetsuppgifter.