Hälsofrämjande schemaläggning har gett längre vilotider i vården i Helsingfors. Det visar en färsk undersökning från Arbetshälsoinstitutet.
Mätarna i arbetsmiljöundersökningarna pekade på rött. Man blev tvungen att fundera på hur man skulle förebygga sjukskrivningar och förtida pensioneringar. Då införde Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor principen om hälsofrämjande och individuell schemaläggning, berättar avtalsombudet Keijo Hiltunen på JHL. Han var huvudförtroendeman på socialverket i Helsingfors när principen lanserades 2011.
Forskningen visar att skiftjobb ökar risken för bland annat cancer och nedsatt fertilitet.
– Det är en bransch där belastningen ökar lätt, särskilt om man är tvungen att jobba i treskift, säger Hiltunen.
Forskningen visar att skiftjobb medför risker för en hel rad sjukdomar. Skiftjobb som omfattar nattarbete ökar risken för olika typer av cancer, bland annat bröstcancer och tjocktarmscancer, för hjärt- och kärlsjukdomar och för nedsatt fertilitet. Men framför allt inverkar skiftarbete på hur trötta de anställda är, visar undersökningen från Arbetshälsoinstitutet. Med ett välgjort skiftschema kan man minska risken för misstag och olyckor i arbetet.
Medsolsrotation och längre vilotider
Inom vårdsektorn i Helsingfors ska schemaläggningen vid alla enheter där skiftarbete utförs utgå från de hälsofrämjande principerna. De ska undvika skiftkombinationer kväll till morgonpass, skiften ska rotera medsols, alltså morgon-kväll-natt, vilotiden mellan arbetspassen ska vara minst elva timmar, man får jobba högst fem nattpass och högst fem arbetspass i rad, endagsledigheter ska varvas med två dagar ledigt och nattskiftsperioder ska följas av minst två lediga dagar.
Vid individuell schemaläggning får de anställda lämna in önskemål.
Individuell schemaläggning innebär att de anställda kan påverka skiftschemat genom att lämna in önskemål. På många arbetsplatser fungerar det så att man får lämna in ett till tre önskemål, av vilka ett är speciellt viktigt, och då går det bra att bygga upp schemat, säger Anna Breilin, arbetarskyddsfullmäktig på Helsingfors stads social- och hälsovårdssektor.
Den individuella schemaläggningen tillämpas inte vid alla enheter.
Innan den nya instruktionen infördes fanns det anställda som bara jobbade natt och många som jobbade väldigt många dagar i sträck för att samla på sig längre ledigheter. De var inte så nöjda med omställningen, säger Hiltunen.
Önskemål och jämlik schemaläggning
Men Hiltunen säger att han fick huvudsakligen positiv respons på förändringen. Han tror att principerna om hälsofrämjande och individuell schemaläggning förbättrade kvaliteten på chefsarbetet och gjorde schemaläggningen jämlikare. Som avtalsombud på JHL har han upptäckt att hälsofrämjande schemaläggning inte är en känd princip inom alla avtalsbranscher.
– Man återhämtar sig inte lika lätt när man blir äldre.
Anna Breilin, som inte då var arbetarskyddsfullmäktig, var inte så förtjust i det nya systemet när det infördes.
– Men när jag fick erfarenhet av det märkte jag att man faktiskt får vilotid. Och när man blir äldre så hjälper det en att orka. Man återhämtar sig inte lika lätt när man blir äldre.
Breilin gillar kombinationen av hälsofrämjande och individuell schemaläggning.
– Det är inte bara att lägga kvällspass efter morgonpass, utan man kan också önska att få bli ledig efter ett morgonpass, säger hon.
Personalläget inverkar också
Den hälsofrämjande schemaläggningen tillämpas överallt, men hur bra den fungerar varierar, säger Breilin. Det beror ofta på personalläget: Om man inte lyckats rekrytera folk eller få vikarier fungerar det sämre.
– De anställdas individuella rytm skulle kunna beaktas när det finns tillräckliga resurser.
Schemaprogrammet har inbyggda trafikljus som visar hur belastande schemat blir, och man är på väg åt det grönare hållet, säger Breilin. Regeln om minst elva timmars vilotid har huvudsakligen följts.
– Vi har inte helt kommit ifrån endagsledigheter, men vi försöker. Det är vanligt med ett till tre nattpass på rad, tre är vanligt.
Hon tycker det hälsofrämjande tänket skulle kunna fördjupas genom att beakta den anställdas individuella rytm – om man är morgon- eller kvällsmänniska – i schemaläggningen då när det finns tillräckliga resurser.
Omläggningen har gett resultat som syns i Arbetshälsoinstitutets undersökning. Skiftkombinationerna kväll till morgonpass minskade tydligare i Helsingfors än bland andra kommuner som har samma programvara för schemaläggning, säger forskaren Kati Karhula.
Kvälls- och nattjobbare trötta på fritiden
I undersökningen uppföljde Arbetshälsoinstitutet 13 000 sjukhusanställdas svar på fyra arbetsmiljöenkäter under åren 2008–2015 och jämförde dem med deras skiftscheman under de tre månader som föregick enkäterna. Du hittar undersökningen på finska här.
Färre kombinationer kvällspass-morgonpass och färre nattpass gör den anställda piggare.
– Resultaten visar att nattpass och andra än dagspass har det tydligaste sambandet med trötthet på fritiden. Skiftkombinationen från kväll till morgonpass medför den högsta risken för trötthet under arbetspasset, säger Karhula.
Det beror på att den anställda inte hinner sova tillräckligt. Även om intervallet mellan arbetspassen fyller minimikravet i arbetstidslagstiftningen, nio timmar, blir det för lite tid för sömn när man beaktar resorna till och från jobbet, kvälls- och morgonbestyr och den tid det tar att somna.
– I min doktorsavhandling visade jag att längden på sömnen stannar vid fem och en halv timme i medeltal, säger Karhula.
Korta vilotider ökar belastningen
Om man har högst en skiftkombination från kväll till morgonpass i veckan orsakar det inte en tydlig belastning.
– Om man har en normal arbetstakt den dagen känner man sig trött och rapporterar det i undersökning som denna, men det är ett akut symtom. Men om man har flera sådana skiftkombinationer under en kort tid ackumuleras sömnbristen vilket kan leda till bland annat koncentrationssvårigheter och minnesproblem.
Ständigt nattarbete är en större orsak till trötthet på dagen och insomningssvårigheter än treskiftsjobb.
Ett minskat antal nattskift och skiftkombinationer kvällspass-morgonpass eller en övergång till enbart dagsarbete minskade tydligt på tröttheten hos äldre anställda.
I studien undersöktes också anställda som bara jobbar natt. Ständigt nattarbete är en större orsak till trötthet på dagen och insomningssvårigheter än treskiftsjobb. Men de som alltid jobbar natt rapporterar längre sömn än treskiftsjobbarna, säger Karhula.
Karhula säger att undersökningsresultaten bekräftade de rekommendationer för skiftarbete som Arbetshälsoinstitutet har sedan tidigare.
Du kan läsa Arbetshälsoinstitutets undersökningsrapport på finska här.
Läs också:
Nollavtal kallas nu varierande arbetstid
Juristen svarar:När omfattas ett jobb av arbetstidslagen?