Det finns många orsaker att höra till JHL. Semesterstöd, arbetslöshetsskydd och rättshjälp är några av dem.
– Utan facket skulle jag som arbetstagare vara ute på fritt vatten, säger JHL-medlemmen Jeanette Kämpe.
Johanna Metsämäki och Jeanette Kämpe har olika erfarenheter från arbetslivet, men liknande tankar om att höra till facket.
Metsämäki skrev in sig i JHL i augusti medan Kämpe varit medlem sedan 1991.
– JHL-medlemskapet ger personlig trygghet på en osäker arbetsmarknad och visar på solidaritet med andra som jobbar i lågavlönade branscher, säger Metsämäki.
Kämpe håller med.
– Utan facket skulle jag som arbetstagare vara ute på fritt vatten. Det känns bra att det finns ombudsmän och andra proffs som bevakar mina intressen och för min talan när det behövs.
När Kämpe blev fackmedlem jobbade hon som informationssekreterare på Kommunförbundet.
– Genom mitt jobb hade jag god insyn i hur arbetsmarknaden fungerade. Det var en självklarhet att skriva in sig i facket och enkelt att välja förbund, säger Kämpe.
Hon skrev in sig i Kommunsektorns fackförbund KAT, som 2005 gick ihop med några andra förbund och bildade JHL.
När Kämpe i början av 2000-talet började jobba vid dåtida Västra Nyland sjukhus, kändes KAT fortfarande som ett naturligt val. Förbundet hade många medlemmar och en egen förtroendeman på ort och ställe.
– Informationsgången var bra och tröskeln att ta kontakt med förbundet låg. På min nuvarande arbetsplats Karis-Pojo svenska församling är JHL tyvärr inte lika närvarande i vardagen.
Facket ska hänga med
Medan Kämpe jobbat för tre olika arbetsgivare under sin karriär, domineras Johanna Metsämäkis arbetshistoria av tidsbundna anställningar och projektjobb.
Hon har bland annat jobbat som informatör, journalist och forskningsassistent. Mellan varven har hon fått barn och fortbildat sig.
– Just nu har jag en ettårig anställning som studiehandledare i en högstadieskola. Eftersom jag har studerat socialpolitik, är jag inte behörig för jobbet. JHL kändes som den bästa intressebevakaren i min situation, säger Metsämäki.
– Det känns bra att det finns ombudsmän och andra proffs som bevakar mina intressen.
Hon vill att facket ska hänga med i förändringarna på arbetsmarknaden eller helst ligga steget före med att bevaka medlemmarnas rättigheter.
– Det måste få finnas en viss flexibilitet och möjlighet till skräddarsydda lösningar i arbetslivet. Till exempel vid distansjobb borde det viktiga vara att jobbet blir utfört i tid, inte var och vid vilket klockslag man jobbar. Dessutom borde man aktivt välkomna också dem som jobbar i privata branscher som medlemmar.
Facket borde alltså vara öppet för nytänkande, men utan att pruta på sina grundvärderingar.
– Jag tror inte det finns någon arbetsgivare som inte frestas av att göra kortsiktiga ekonomiska vinster genom att säga upp personal eller sänka lönerna. Facket behövs för att motverka missbruk och hålla ordning, säger Metsämäki.
Hon är orolig för de anställdas ställning – och fackförbundens framtid – då den offentliga servicestrukturen blir allt mer splittrad.
Jeanette Kämpe är inne på samma linje.
– När tjänsterna läggs ut och produceras via underleverantörer, blir det vanligare att arbetstagarna är egenföretagare. Hur når man dem och på
vilket sätt tryggas deras arbetsvillkor?
Vill ha service på svenska
Förbundets svenskspråkiga service är viktig för både Kämpe och Metsämäki.
– Det är lite som att gå till läkaren: Jag klarar mig på finska, men om det händer något har jag lättare att uttrycka mig på mitt modersmål, säger Kämpe.
Metsämäki berömmer den svenskspråkiga informationen från JHL.
– Efter att jag skrivit in mig fick jag snabbt ett informationspaket på god svenska från JHL. Det har inte hänt i andra förbund där jag varit medlem.
– Jag fick aktuell information om vad som gäller och vart jag kan vända mig om jag har frågor.
Kämpe har också positiva erfarenheter av e-postkorrespondensen från förbundet i samband med avtalsförhandlingarna och undantags-förhållandena under coronaepidemin.
– Jag fick aktuell information om vad som gäller och vart jag kan vända mig om jag har frågor. Meddelandena var välskrivna.
Varken Metsämäki eller Kämpe har deltagit aktivt i den egna JHL-föreningens evenemang eller i förbundets kurser. De är inte heller speciellt insatta i vilka medlemsförmåner JHL erbjuder.
– För att arbetsgivaren ska tillåta kursdeltagande på arbetstid, förutsätter det att innehållet har en direkt koppling till det egna arbetet, säger Kämpe.
I JHL-institutets utbud är hon mest intresserad av sådant som tangerar arbetshälsa och välmående.
– Kanske borde jag göra slag i saken och anmäla mig till en kurs nu då distansundervisningen sänkt tröskeln för att delta?
Kolla in alla JHL:s medlemsförmåner och -tjänster!
Artikeln har uppdaterats med fler bilder och bildtexter 28.10.