8.3.2022

Åländska Susanna Kronlund är röstdrottning i Egentliga Finland: Fyra svenskspråkiga valdes till JHL:s representantskap

Hur bryta trenden med minskande antal medlemmar och göra facket attraktivt för flera? Nya representantskapsledamöter tror mer på sakargument och jämlikt, positivt bemötande än cirkuskonster.

Fackförbundet JHL:s valresultat är klart. Sammanlagt kandiderade 869 medlemmar, bland dem ett tjugotal svenskspråkiga, till förbundets högsta beslutande organ. Av de 120 invalda har fyra svenska som modersmål.

Närvårdaren Susanna Kronlund från Mariehamn och Heidi Åkerfelt, huvudförtroendeman i Raseborg, valdes in som nya ledamöter. Johan Berts från Malax och Maria Holmstedt-Lehtinen från Jakobstad förnyade sina mandat. Samtliga representerar kommunsektorn.

Valdeltagandet var 30,9 procent, vilket är 3,3 procentenheter högre än i det föregående valet 2017. Över hälften av medlemmarna röstade via nätet.

Läs också: Rösterna har räknats: Här är fackförbundet JHL:s nya representantskap

Räknade inte med att bli invald

Av de nuvarande representantskapsledamöterna fick 50 förnyat förtroende. Huvudförtroendemannen Jari Kivimäki från Österbotten var individuell röstmagnet med 406 röster. Susanna Kronlund fick störst understöd av de svenskspråkiga kandidaterna. Med sina 260 röster kammade hon också hem flest röster i Egentliga Finlands valkrets.

Kronlund ställde upp i valet för första gången och hade inte räknat med att ens bli invald.

–  Jag är helt euforisk och kan knappt tro att det är sant. Det här är väldigt stort för mig på ett personligt plan, kommenterar hon invalet.   

– Det här är väldigt stort för mig på ett personligt plan.

Susanna Kronlund, närvårdare

Sedan resultatet blev klart har hennes telefon ringt i ett, både vänner och föreningsaktiva har hört av sig. När Motiivi tar kontakt befinner sig Kronlund på resande fot, men väl hemma på Åland kommer hon att fira valframgången med alkoholfritt skumvin och smörgåstårta.

Kronlund är 49 år och jobbar som närvårdare på äldreboendet Oasen i Jomala. Hon blev medlem i JHL 2010 och blev genast vald till huvudförtroendeman för landsbygden och skärgården samt förtroendeman på sin arbetsplats.

Susanna Kronlund vill värna om svenskan och arbeta för att få bort orättvisor och föråldrade attityder ur kollektivavtal.

–  På den tiden var det mycket strul med arbetsscheman och övertidsersättningar på mitt jobb. Det fick mig att börja läsa flitigt i avtalsboken och bli aktiv i förbundet.

”Samma på svenska, tack!”

Hon sitter i styrelsen för såväl den egna föreningen Ålands kommunalanställda som den åländska samorganisationen FOA-Å. På grund av koronarestriktionerna inom speciellt vården har hon inte kunnat föra kampanj på arbetsplatser.

Däremot har föreningen lyft fram hennes kandidatur på sociala medier under sloganen ”Samma på svenska, tack!”. Åländska förtroendemän och huvudförtroendemän har också kontaktat sina medlemmar med anledning av valet.

I representantskapet vill hon föra hela örikets talan och framför allt stärka svenskans position i förbundet.

–  Det kommer mycket e-post som bara är på finska. Den svenskspråkiga personalen är fåtalig och när man ringer till förbundet kan det dröja innan man får hjälp på svenska om någon är ledig.

– När man ringer till förbundet kan det dröja innan man får hjälp på svenska.

Susanna Kronlund, närvårdare

Hon vill också arbeta för att avskaffa orättvisor och föråldrade attityder ur kollektivavtal. Som exempel nämner hon att barnlösa par inte kan få ledigt från jobbet av trängande familjeskäl.

–  När min make fick cancer var jag tvungen att sjukskriva mig för att kunna finnas vid hans sida, vilket blev onödigt byråkratiskt för alla parter.

På Åland är kampen om medlemmarna hård mellan facken, speciellt inom vården. Erfarenheten har visat att det inte lönar sig att locka med familjejippon eller utfärder. Att finnas där folk annars rör sig och köra med faktaargument fungerar bäst.

–  Nu när coronarestriktionerna lättar ska vi besöka arbetsplatserna igen och försöka få kontakt med dem som inte tillhör något förbund. Vi berättar om fördelarna med att höra till ett fackförbund och inte enbart till en a-kassa. Den sänkta medlemsavgiften ger välkommen draghjälp.

Invald på andra försöket

Traditionellt har svenskspråkiga kandidater knipit flest röster i Egentliga Finland och Österbotten. Södra Finlands valkrets brukar däremot ha sparsamt med såväl kandidater som invalda. Annat var det i år när Heidi Åkerfelt från Raseborg kvalade in med 196 röster.

Åkerfelt kandiderade för andra gången. Före valet blev hon kontaktad från flera håll och uppmanades att ställa upp.

–  Jag är jätteglad över att ha blivit invald och få chansen att påverka det som sker i förbundet på ett nytt plan.

Heidi Åkerfelt gissar att hon fått röster både från Raseborgs JHL och av medlemmar i de närliggande föreningarna.

Många har hört av sig och gratulerat Åkerfelt både via telefon och sociala medier. Själv firade hon valframgången genom att köpa tulpaner och skåla i ett glas rödvin med sin man efter att barnen somnat.

Jämfört med 2017 när hon var ny på sin post som huvudförtroendeman har Åkerfelt synts mycket i offentligheten på sistone. Hon hade bland annat en aktiv roll när JHL motsatte sig att lokalvården och fastighetsskötseln i Raseborg sattes ut på entreprenad. Dessutom har hon kandiderat i kommunal- och välfärdsområdesvalet.

Facket borde fokusera på nuet

Inför JHL-valet förde Åkerfelt kampanj endast på sociala medier. Vårdenheter och skolor var stängda för besök på grund av coronan och att föra kampanj på gator och torg kändes inte motiverat på en liten ort.

Åkerfelt är 42 år och socionom till utbildningen. Hon har tidigare arbetat inom barnskyddet och med långtidsarbetslösa unga. I representantskapet vill Åkerfelt jobba för att JHL-medlemmarna ska få likvärdig service oberoende av sitt modersmål.

– Om människor inte får god service på ett språk de förstår, kan det hända att de röstar med fötterna.

Heidi Åkerfelt, huvudförtroendeman

–  Jag har jobbat länge på finska och kan byta språk efter behov. Men alla i Södra Finland behärskar inte finska, för att inte tala om medlemmar som kommer från andra länder. Om människor inte får god service på ett språk de förstår, kan det hända att de röstar med fötterna.

Beträffande medlemsrekrytering önskar hon att förbundet skulle lyfta fram intressebevakningen ur en positiv synpunkt. I stället för att tala om fackets historiska bedrifter borde man fokusera på framtiden och vad facket kan göra här och nu.

–  Vad har vi rätt till om vi är fem, femton eller femtio medlemmar på arbetsplatsen? Ju fler vi är, desto starkare är förbundet.

Flera svenskspråkiga suppleanter

Samtliga nya medlemmar i JHL:s representantskap har valts in från antigen JHLsossarna jämte obundnas eller Vänstern jämte obundnas kandidatlistor. Kandidater som inte hörde till ett valförbund fick 0,6 procent av alla röster.

Åkerfelt är medlem i stadsfullmäktige och gruppordförande för socialdemokraterna i Raseborg. Hon vill i det här skedet inte ta ställning till om kopplingen mellan partipolitik och representantskapet är något som borde tas upp till granskning.  

–  Efter att jag sett hur partitillhörigheten påverkar till exempel behandlingen av ärenden skulle jag kunna uttala mig bättre. Klarar vi av att vara ett sammansvetsat gäng som jobbar mot samma mål oavsett parti?

Representantskapet beslutar bland annat om förbundets budget och verksamhetsplan. Bilden är från 2018 innan coronaepidemin slog till.

På Åland är sambandet mellan partipolitik och fackförbund av tradition svagare än i övriga Finland.

–  Det är naturligt att facket och politiska partier har gemensamma intressen, men det borde finnas fler realistiska alternativ till exempel vid kandidatnomineringen, säger Susanna Kronlund.  

Läs också: Förbundet ordnar framtidsval: ”Det lönar sig absolut att kandidera”, säger tidigare ledamot

Fördelningen av representantskapsplatserna kan ännu ändras, till exempel i samband med att representantskapet inom sig väljer förbundets styrelse. Ifall en invald väljs till medlem i förbundsstyrelsen, tar suppleanten från samma valkrets över hans eller hennes plats i representantskapet. En förutsättning är att suppleanten och styrelseledamoten representerar samma valförbund och avtalssektor.

Följande svenskspråkiga kom på första suppleantplats: Kari Viinikka (Österbotten, privata sektorn), Alf Nyroos (Österbotten, kommunsektorn), Jari Lehtivaara (Egentliga Finland, kommunsektorn) och Maria Rönnberg (Österbotten, kommunsektorn), Anette Karlsson (Södra finland, statssektorn). Anna-Lena Aspegren-Törnroos (Egentliga Finland, kommunsektorn) blev tredje suppleant.

Centralvalnämnden fastställer valresultatet den 4 april 2022.