Arbetarskyddsfullmäktigen jobbar för allas välmående, men är också den lilla människans röst i arbetsgemenskapen.
– Jag brukar göra cheferna uppmärksamma på problemen, men undvika att ge ut namn, säger Roger Tengström, arbetarskyddsfullmäktig och huvudförtroendeman i Pargas.
För åtta år sedan valdes Roger Tengström, 46, till heltidsanställd arbetarskyddsfullmäktig i Pargas stad. Förenklat handlade uppgiften om att fungera som sakkunnig i frågor som gäller arbetshälsa och säkerhet på arbetsplatsen.
– Jag var ivrig i början och hade som mål att besöka varje arbetsplats i kommunen. När jag skickat in min första reseräkning, protesterade kommunen. Jag insåg väl också själv att jag ställt ribban högt. Pargas är en skärgårdskommun med långa avstånd.
I dagsläget är Tengström arbetarskyddsfullmäktig för en grupp på cirka 200 arbetstagare, vilket är betydligt färre än tidigare. Han får använda sju timmar i veckan för att sköta uppdraget. Tengström är också huvudförtroendeman för kommunalt anställda JHL-medlemmar i Pargas. Uppgifterna flyter lätt in i varandra, men samtidigt ger dubbelrollen honom en god inblick i personalfrågor.
Målet med arbetarskydd är att undvika olyckor och avvikelser i verksamheten. Arbetarskyddsfullmäktigen företräder de anställda i arbetarskyddssamarbetet med arbetsledningen och myndigheterna.
Det mesta av uppdraget sköter Tengström via telefon och e-post. En stor del av samtalen gäller socialt samspel på arbetsplatsen.
– Vissa kan tycka att det är mobbning om förmannen beordrar dem att utföra en uppgift som de inte gillar, men faktum är att hen har ansvar för att jobbet blir gjort.
Konflikter och meningsskiljaktigheter skapar lätt en snöbollseffekt. När Tengström kopplas in är situationen ofta väldigt inflammerad. Ibland kan han sitta i flera timmar och samtala med en medlem för att skapa sig en lägesbild inför ett möte med dennes förman.
– Först gäller det att få parterna på samma våglängd. Sedan brukar saker och ting börja lösa sig, säger Tengström.
Förebyggande åtgärder gagnar alla på arbetsplatsen
Tom Johnsson hjälper företag och organisationer med riskbedömning, utbildning, ledaskap och annat som gäller säkerhet och hälsa på arbetsplatsen. Han fungerar också som föreläsare på JHL:s svenskspråkiga kurser i arbetarskydd.
Johnsson började jobba heltid med arbetarskydd för 20 år sedan och säger att inställningen till ämnet blivit avsevärt positivare sedan dess.
Tengström håller med om att utvecklingen gått åt rätt håll.
– Behovet av arbetarskydd är väl förankrat hos chefer och anställda, men de förtroendevalda i kommunen ser lätt bara kostnader med förebyggande åtgärder.
Själva är Johnsson och Tengström övertygade om att alla parter vinner på att det finns planer för hur man ska undvika olycksfall och avvikelser i verksamheten. Ifall arbetarskyddet är i skick, finns det mer tid för att utföra egentliga arbetsuppgifter. Då de anställda mår bra psykiskt, fysiskt och socialt, förlängs också arbetskarriärerna och sjukfrånvaron minskar.
– De förtroendevalda i kommunen ser lätt bara kostnader med förebyggande åtgärder.Roger Tengström, arbetarskyddsfullmäktig
Tengström säger att han både genom sina förtroendeuppdrag och i egenskap av ledande serviceman i kommunen fått ett tränat öga för om något akut gällande till exempel ergonomi eller möblering bör rättas till på en arbetsplats. Han har också använt sig av rätten att avbryta ett farligt arbete.
– En gång har jag tagit ur bruk en söndrig maskin i en skola. Jag drog ur sladden och klippte av den för att ingen skulle få för sig att trotsa bruksförbudet.
En omtyckt person som inte är rädd för konflikter
Johnsson poängterar att arbetarskydd borde vara en naturlig, integrerad del av all verksamhet på arbetsplatsen. Trots att det juridiska ansvaret för välbefinnandet på arbetsplatsen ligger hos ledningen, finns det moraliska ansvaret hos oss alla.
– Det handlar inte om kärnfysik, utan om att till exempel föra vidare information om nära ögat-situationer till kollegerna vid kaffebordet eller påminna om praxisen när man tar i bruk en ny maskin, säger Johnsson.
Det är ofta här som arbetarskyddsfullmäktige, vice fullmäktige och skyddsombud, som representerar en viss personalgrupp, kommer in i bilden.
– Arbetarskydd gäller vanligen relativt enkla saker. Men den som sköter uppdraget måste vara beredd att ta tag i missförhållanden och får inte vara rädd för att misslyckas, säger Johnsson.
Han tillägger att man för att bli vald till arbetarskyddsfullmäktig ska vara en omtyckt person. Tengström kompletterar med att den som sköter personalens ärenden ska vara lyhörd och ha situationsmedvetenhet.
– Arbetarskydd borde vara en naturlig, integrerad del av all verksamhet på arbetsplatsen.Tom Johnsson, arbetarskyddsexpert
– Allt man hör är inte nödvändigtvis sant. Ofta måste man låta det man hört mogna och höra olika parter för att kunna skapa sig en bild av läget, säger Tengström.
Ifall han inte vet svaret på en fråga, söker han info på nätet eller hos regionförvaltningsverket. Via JHL-kurser har han också ett nätverk av kolleger runtom i Svenskfinland som han kan rådfråga vid behov.
Informationen kommer inte automatiskt
Under coronapandemin har den psykosociala belastningen på arbetstagarna ökat. De som jobbar på distans går miste om gemenskapen på arbetsplatsen. Vissa har för lite jobb och andra för mycket. Många pratar av sig till Tengström.
– Jag brukar göra cheferna uppmärksamma på problemen, men undvika att ge ut namn. Pargas är en så liten stad att det är nödvändigt att vara diskret.
Arbetarskyddsfullmäktigen representerar personalen i samarbetskommittéer och -utskott. Hen har rätt att få den information som behövs för att sköta samarbetsuppgiften av arbetsgivaren. Tengströms erfarenhet är ändå att tillgången till information varierar.
– Det är inget som sker per automatik. Jag borde till exempel ha rätt att vara med på planeringsmöten inför byggprojekt, men det är inte kutym i den här staden.
Som arbetarskyddsfullmäktig får man en unik insyn i arbetsprocesser och bättre förståelse för den egna och andras arbetsinsats. De kommunala processerna är ändå ofta långsamma och ibland får man, med Tengströms ord, böja järntråd hur mycket som helst utan att något händer.
– Jag jobbar för allas välmående, men är också den lilla människans röst i arbetsgemenskapen.Roger Tengström, arbetarskyddsfullmäktig
Det bästa med uppdraget som arbetarskyddsfullmäktig är att kunna hjälpa till och bidra till en förändring.
– Jag jobbar för allas välmående, men är också den lilla människans röst i arbetsgemenskapen. Genom mitt uppdrag har jag mandat att rätta till något som en enskild arbetstagare inte själv lyckats eller vågat ta tag i.
Det finns olika sätt att konkret mäta hur väl arbetarskyddet förverkligas på arbetsplatsen. Tillbud eller så kallade nära ögat-händelser går inte obemärkt förbi, utan ska rapporteras och behandlas på arbetsplatsen.
Uppgifter från företagshälsovården visar i sin tur hur stor andel av kostnaderna som gått åt till förebyggande åtgärder respektive hälsovård. Det är vanligtvis ett gott tecken att anställda jobbar kvar på en arbetsplats och inte har bråttom med att söka sig bort.
Genom enkäter kan man direkt få en uppfattning om hur människor mår och trivs på jobbet. Tom Johnsson påminner ändå om att ledningen måste bestämma vad som ska ske med den information som samlas in innan de börjar skicka ut svarsblanketter till personalen.
– Med hjälp av återkommande förfrågningar kan man kolla om olika insatser haft önskad verkan. Det är ingen idé att samla information bara för insamlandets skull.
Blev du intresserad av arbetssäkerhet och -hälsa? JHL ordnar en svenskspråkig grundkurs i arbetarskydd 17–21.1.2022 i Mariehamn. Läs mera om kursen här och anmäl dig senast 15.12.
Korrigerad 10.12.2021 kl. 14.35: Pargas kommun har ändrats till Pargas stad i första stycket efter ingressen.