Arbetet kan vara både en belastning och en kraftkälla. Bättre arbetshälsa ökar välbefinnandet och sparar pengar. – Var och en har ansvar för att ta hand om sig, diskutera missförhållanden med chefen och sätta gränser, säger psykoterapeuten Kristian Wahlbeck.
Varje människa borde få känna sig tillfreds med tillvaron, klara av livets påfrestningar och kunna bidra till det samhälle som hen lever i. Det är ändå omöjligt om den psykiska hälsan sviktar.
Varannan finländare drabbas av problem som passar in på en psykiatrisk diagnos i något skede av sitt liv. För ett par år sedan gick psykisk ohälsa förbi sjukdomar i rörelseorganen som allmännaste orsak till sjukpensionering i Finland.
Psykoterapeuten Kristian Wahlbeck skräder inte orden, utan kallar psykisk ohälsa en nutida epidemi. Grunderna finns i den moderna livsstilen och är starkt sammankopplade med arbetslivet.
– Maskiner och redskap har underlättat arbetets fysiska påfrestningar, men samtidigt har den psykiska belastningen ökat kraftigt. Möjligheterna att delta i arbetslivet är också i dag mera begränsade för delvis arbetsförmögna, säger Wahlbeck, som är forskningsprofessor och utvecklingsdirektör vid MIELI Psykisk Hälsa Finland rf.
– Maskiner och redskap har underlättat arbetets fysiska påfrestningar, men den psykiska belastningen har ökat kraftigt.
Den vanligaste orsaken till långvarig stress och överbelastning i arbetet är att det finns en obalans mellan till buds stående resurser och de krav som ställs på individen. Stresståligheten är individuell och påverkas av faktorer på flera livsområden.
– Depression är vanligare bland låginkomsttagare än personer i högre socioekonomisk ställning, säger Wahlbeck.
Kvinnor, som fortfarande ofta har huvudansvar för hemmet, drabbas också oftare än män. Dessutom är de i majoritet i människonära yrken, där risken för att insjukna i depression är störst.
God organisering A och O
För mycket jobb under en längre tid ökar risken för utmattning, det vill säga en lamslående trötthet som inte ger med sig trots att man vilar.
De negativa effekterna av en stor arbetsbörda kan motverkas av att arbetstagaren upplever att hen kan påverka sina arbetsuppgifter och har
kontroll över sin arbetsinsats.
God organisering, bra ledarskap och klara besked är A och O för att arbetet ska löpa.
– Om arbetsuppgiften är oklar och arbetstagaren inte vet vad arbetsledningen förväntar sig och vad hen ansvarar för, ökar risken för psykisk ohälsa.
Problem i arbetsgemenskapen utgör en bra grogrund för apati, ångest, sömnsvårigheter och övriga stressrelaterade symptom.
– Dålig stämning, hemlighetsmakeri och mobbning har direkt negativ inverkan på arbetshälsan, speciellt om chefen försöker sopa problemen under mattan i stället för att ta tag i dem.
Eget och kollektivt ansvar
På en välfungerande arbetsplats får alla komma till tals och behandlas på lika villkor utan att mänskliga aspekter glöms bort.
Kristian Wahlbeck uppmuntrar anställda att stöda varandra och ha låg tröskel för att fråga en kollega hur hen mår.
– Om någon ofta är på dåligt humör, är det bra att fråga om något är på tok. Ibland kanske arbetskamraten inte vill berätta vad det handlar om, men de flesta uppskattar att någon är intresserad av hur de har det.
Wahlbeck poängterar att ingen ska behöva vara terapeut för sin arbetskamrat. Vid behov går det att söka stöd hos arbetshälsovården, arbetarskyddsombuden och förtroendemannen.
– Fråga en kollega hur hen mår. De flesta uppskattar att någon vill veta hur de har det.
Var och en har också eget ansvar för att ta hand om sig, diskutera missförhållanden med chefen och sätta gränser.
– Rör på dig, ät och sov ordentligt och lev i samklang med dina värderingar, säger Wahlbeck.
Ibland måste den som drabbats av utmattning sjukskrivas eller få skräddarsydda arbetsuppgifter för att få en nystart.
Långa sjukskrivningar är ändå ingen patentlösning på alla problem. Det kan nämligen också främja arbetstagarens hälsa att vara på jobb även om hen inte är fullt återställd.
Lyckad satsning i Karlö
Arbetslivet har flera inbyggda egenskaper som är viktiga för psykisk hälsa. Det erbjuder gemenskap, bygger upp självkänslan och ger livet innehåll.
– Genom vårt arbete kan vi känna att vi har en uppgift i samhällsbygget. Trots att vi kanske är en liten kugge, är vi en kugge som behövs.
Psykisk hälsa berör i hög grad också samhällsekonomin. Kostnaderna för vård och sjukfrånvaro som anknyter till psykisk ohälsa är enligt Wahlbeck 11 miljarder euro per år i Finland.
– Psykisk hälsa är grundläggande för vår funktionsförmåga och vårt välbefinnande. Om den vacklar, kan vi inte förverkliga våra möjligheter och bidra till det sammahang vi lever i.
Sämst är den psykiska hälsan i slutna länder. Om staten bestämmer över allt, mår människor sämre än i välfungerande demokratier.
– Så är det också på arbetsplatserna. Om arbetstagarna inte har medbestämmanderätt, påverkas arbetshälsan negativt.
Allt fler arbetsgivare har ändå insett att satsningar på arbetshälsa ger inbesparingar i både mänskligt lidande och pengar.
Som positiva exempel nämner Kristian Wahlbeck S-gruppen, som tagit i bruk ett program för att förbättra de anställdas psykiska hälsa, samt kommunen Karlö (Hailuoto) i Norra Österbotten.
– I Karlö har kommundirektören infört medvetna satsningar på psykisk hälsa. De anställda är tillfreds med sin arbetsinsats och mår bättre än förr. Dessutom har sjukskrivningarna minskat.
En lyckad investering, med andra ord.
7+1 tips mot coronaapati
- Håll fast vid rutiner och följ en regelbunden dygnsrytm.
- Sov tillräckligt, ät hälsosamt och gör något du gillar på fritiden.
- Håll kontakt med nära och kära. Dela med dig av dina tankar och bekymmer.
- Rör på dig. Gå ut i naturen, lägg märke till förändringar i den.
- Se ditt arbete som en del av en större helhet. Uppskatta din insats.
- Håll pauser. Vid behov kan du skriva in dem i kalendern.
- Ha virtuella kafferaster med dina kolleger. Fråga hur de mår.
- Bonustips: Lev i samklang med dina värderingar.
Källa: Kristian Wahlbeck