16.4.2019

Den bistra verkligheten i Sverige: Privatanställda inom äldreomsorg tjänar betydligt mindre än de kommunala och arbetsförhållandena är sämre

Heltidsanställda inom kommunalt driven äldreomsorg tjänar i genomsnitt 2 300 kronor (220 euro) mer i månaden än heltidsanställda inom privat äldreomsorg. Det visar en rapport från det svenska fackförbundet Kommunal.

Rapporten Så mycket bättre? 2018 kopplar vinst i äldreomsorgen till besparingar på löner, bemanning och arbetsmiljö. Vinstdriven äldreomsorg erbjuder i genomsnitt sämre arbetsvillkor på alla jämförbara områden.

Av äldreboendeplatserna drivs 20 procent privat och av hemtjänsttimmarna produceras 23 procent privat i hela Sverige. I Finland bor 47 procent av de äldre som får boendetjänster på privatdrivna boenden, medan 12 procent av hemtjänstbesöken gjordes av privata aktörer.

– Om den privatdrivna äldreomsorgen var jämnare utbredd i landet skulle lönegapet antagligen vara ännu större.

Den privatdrivna äldreomsorgen är inte jämnt fördelad över hela Sverige. År 2017 var 46 av alla privata äldreboenden och 59 procent av all privat hemtjänst koncentrerad till Stockholms län, som också har det högsta allmänna löneläget för undersköterskor och de flesta andra yrkesgrupper. Flera regioner med ett löneläge under landets genomsnitt har en väldigt låg andel privat äldreomsorg.

– Vi ser en press på löner och arbetsvillkor. Samtidigt har vi en enorm brist på personal inom äldreomsorgen. Det finns bara inte i våra yrkesgrupper att byta arbetsgivare. Många av de privatanställda skulle ha möjlighet att byta till kommunalt, säger Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin.

Lönegapet ökar

Under 2016 tjänade heltidsanställda inom kommunalt driven äldreomsorg i genomsnitt 24 400 kronor i månaden (2 341 euro), medan en heltidsanställd inom privat driven äldreomsorg tjänade i snitt 22 100 kronor i månaden (2 120 euro). Mellan 2008 och 2016 ökade lönegapet med 800 kronor (77 euro). De deltidsanställdas löner jämfördes inte eftersom de redovisas på olika sätt av privata och kommunala utförare.

Graf som visar hur lönegapet mellan privat och kommunalt anställda inom äldreomsorgen ökat 2008-2016.

– Lönegapet är stort trots att löneläget är högre i Stockholmsregionen, där det finns mycket privatdriven äldreomsorg. Om den privatdrivna äldreomsorgen var jämnare utbredd i landet skulle lönegapet antagligen vara ännu större, säger Dalin.

Han konstaterar att de privatanställda är lite yngre och de kommunalt anställda har lite mer utbildning, vilket kan påverka en del.

Förutom lönen är det skillnader i semesterrätten. De privatanställda får den lagstadgade semestern på 25 dagar, medan kommunalt anställda som jobbat länge kan ha 31 eller 32 dagar, säger Dalin.

Stor andel deltidsanställda

Inom den privat drivna äldreomsorgen är andelen tidsbegränsat större, 37 procent, än inom den kommunalt drivna, 27 procent. Siffrorna gäller år 2017.

Andelen deltidsanställda är stor inom både den kommunalt och den privat drivna äldreomsorgen.  Inom den kommunalt drivna äldreomsorgen arbetar 61 procent och inom den privat drivna hela 72 procent på deltid.

Varför är andelen deltidsanställda så stor inom den kommunalt drivna äldreomsorgen?

– Jag tror att det är av kostnadsskäl och för att de är kvinnor, säger Lars Fischer, gruppchef för arbetsplats- och avtalsenheten på Kommunal.

Dalin påpekar att väldigt många är ofrivilligt deltidsanställda. Av de kommunalt deltidsanställda skulle 30 procent och av de privat deltidsanställda skulle 45 procent vilja jobba heltid, enligt Statistiska Centralbyråns arbetskraftsundersökning.

Kommunals chefsekonom Torbjörn Dalin och gruppchef Lars Fischer.

Pensionsproblem

Utläggningar leder till att det blir svårt för anställda att överblicka sin kommande pension. En barnskötare kan jobba på samma förskola hela livet, medan företagen som driver förskolan kan växla med några års mellanrum. Och ibland kanske kommunen tar över. I Sverige försvåras överskådligheten ytterligare av att det är den anställda själv som måste välja fondbolag för en del pensionspengarna.

”Det utbredda deltidsarbetet sänker pensionerna. Kommunal räknar med att 7/10 blir beroende av garantipensionen.”

– Om jag då har en kort period på tre år där jag väljer ett fondbolag som tar avgifter, då äts det ju av avgifter och det blir mindre kvar än det skulle kunna bli annars, säger Inger Hjärtström, förbundsombudsman på Kommunal.

Svenskarnas pension består av allmänpensionen, tjänstepensionen och eget sparande. Tjänstepensionen är frivillig för arbetsgivarna att erbjuda sina anställda, men den ingår i alla kollektivavtal. Eftersom kollektivavtalen inte är allmänbindande i Sverige tvingas anställda jobba under många olika kollektivavtal under sin karriär.

Allmänpensionens ersättningsnivå har sjunkit stadigt, och ligger på 50 procent, säger Hjärtström. Därför blir arbetstagarna allt mer beroende av tjänstepensionen.

– I värsta fall hamnar man hos någon utförare som inte har kollektivavtal alls. Då är det inte sagt att man har någon tjänstepensionsförsäkring alls, säger Hjärtström.

Även det utbredda deltidsarbetet sänker pensionerna. Kommunal räknar med att sju av tio av dess medlemmar inom vård och omsorg kommer att bli beroende av den svenska garantipensionen trots att de jobbat hela livet.

Vårdare och äldre kvinna på promenad.

– Det är inte ovanligt att våra medlemmar får scheman där det står att de ska duscha en person i 17 minuter och gå ut och gå i två minuter, säger Torbjörn Dalin.

Mer detaljstyrning

De privatanställda upplever också sämre arbetsförhållanden än de kommunalt anställda. Störst är skillnaden när det gäller om man känner sig nöjd som medarbetare generellt och möjligheten att få stöd av sin närmaste chef. De kommunalt anställda tycker också att verksamheten är bättre organiserad och att möjligheten att delta i planeringen av verksamheten är bättre.

Graf som visar att de kommunalt anställda är nöjdare med sina arbetsförhållanden än de privatanställda, men att det finns mycket att förbättra också på den kommunala sidan.

– Våra medlemmar har märkt att detaljstyrningen har ökat. De privata företagen måste regleras hårdare, vilket gör att man måste tidsbestämma mycket noggrannare än tidigare. Det är inte ovanligt att våra medlemmar får scheman där det står att de ska duscha en person i 17 minuter och gå ut och gå i två minuter, säger Dalin.

Jämförelserna av personalens upplevelse av sitt arbete bygger på telefonintervjuer med 3 707 undersköterskor och 2 808 vårdbiträden som jobbar på äldreboenden eller inom hemtjänst. Intervjuerna gjordes i februari­­–april 2017.

En äldre kvinna får ett piller.

”Mer pengar in, mindre pengar ut”

Det finns två sätt för företag att göra vinst i välfärden – att få in mer pengar och att minska på utgifterna, säger Linn Herning, verksamhetsledare för tankesmedjan For velferdsstaten i Norge.

– Man kan väl kalla det innovativt att minska på bemanningen och minska på löneutgifterna.

Företagen kan få in mer pengar genom att öka finansieringen, till exempel kräva mer pengar av kommunerna eller genom att sälja extra tjänster till brukarna.

I argumenteringen för utläggning talar man ofta om stordriftsfördelar, billigare hyror eller fastighetskostnader, lägre sjukfrånvaro och innovativare sätt att jobba. Herning skjuter ner de argumenten.

– Vem har stordriftsfördelar om inte den offentliga sektorn? Vem får billigare lån än staten och kommunerna? Och lägre sjukfrånvaro, det tror jag inte.

Jobbar de privata smartare då?

– Man kan väl kalla det innovativt att minska på bemanningen och minska på löneutgifterna.

Kommunal presenterade rapporten Så mycket bättre? 2018 på Kommunanställdas Nordiska Samarbetes (KNS) möte i Norge i början av april. Siffrorna i rapporten baseras på uppgifter från Statistiska Centralbyråns lönestrukturstatistik och arbetskraftsundersökningar. Även Linn Herning talade på mötet.