Eva-Lotta Dahllund är utbildad bildkonstnär och kock. Under sin familjeledighet insåg hon att hon inte ville återvända till storköket. Då fick hon syn på trädgårdsmästarutbildningen.
Det har regnat över Vasa hela förmiddagen, men nu håller det upp. Sorlet från springbrunnarna och den konstgjorda bäcken mellan dem ramar in fukten i Björkparken, en av de många fina parkerna i Vasa. Trädgårdsmästaren Eva-Lotta Dahllund, 37, rensar ogräs i rabatten. Plötsligt hörs en metallisk duns. Dagens fynd är en tom ölburk.
Olika slags fynd är inte ovanliga för parkarbetarna. I en park vid havsstranden brukar Dahllund och hennes kolleger hitta fiskhuvuden.
– Vi vet inte riktigt om det är måsar eller någon fiskare som lämnar dem där.
En verklig överraskning fick parkarbetarna när de grävde upp tulpanlökar i närheten av Salutorget för att plantera sommarblommor förra året.
– Då hittade vi fem silverskedar i jorden.
Ett återkommande problem är knarksprutorna. Men Dahllund har inte haft problem med dem som använder knarksprutor.
– Det finns ställen där det kan sitta lite märkliga
typer, men det är inte ett problem på det sättet.
Kom in på fel spår
Det var inte alls självklart att Eva-Lotta Dahllund skulle bli trädgårdsmästare. Hon har tidigare utbildat sig till bildkonstnär på yrkeshögskolan Novia i Nykarleby och till kock. Hon jobbade tre år på ett storkök i Vasa, men lämnade jobbet innan hon blev familjeledig. Medan Dahllund var hemma med barnen insåg hon att hon inte vill återvända till storköket.
– Jag kom in på fel spår när jag kom i köksbranschen. Kundservice är inte riktigt min grej, och det kan vara ganska mycket skiftesarbete och högt tempo.
– Jag tänkte att det här kanske precis vad jag ska bli.
Under familjeledigheten funderade JHL-medlemmen Dahllund mycket på vad hon ska rikta sig in på. Då upptäckte hon trädgårdsmästarutbildningen på Yrkesakademin i Österbotten. Hon är uppvuxen på landet, i Esse i Pedersöre, och har alltid varit intresserad av naturen. I barndomshemmet hade familjen också ett eget litet trädgårdsland.
– Jag tänkte att trädgårdsmästare är kanske precis vad
jag ska bli.
”Det här är min grej”
Arbets- och näringsbyrån godkände studierna som frivilliga studier inom ramen för sysselsättningsfrämjande service. Dahllund fick därför a-kassa under de två första åren av studierna. Att ta examen tog drygt tre år. Resten av tiden fick hon vanligt studiestöd. Hon jobbade också om somrarna inom trädgårdsbranschen.
– Jag har helt klart hittat rätt.
Enligt en enkät som Sitra låtit göra har närmare sex av tio finländare bytt yrke eller bransch minst en gång under sin karriär. Den som har ett jobb och vill studera, till exempel för att byta bransch, kan få vuxenutbildningsstöd.
Eva-Lotta Dahllund säger att karriärbytet kändes jättebra och att hon kan rekommendera det för andra.
– Jag har helt klart hittat rätt. Studierna är kanske inte alltid som man föreställt sig och det är förstås ett stort steg. Det är bra att veta vad man vill innan man beslutar sig.
”Finns möjligheter som företagare”
Det finns inte många lediga jobb för trädgårdsmästare. I Vasaregionen är Vasa stad den mest uppenbara arbetsgivaren då det inte finns så många plantskolor i området, säger Dahllund.
Hon hann vara arbetslös i några månader efter sin examen innan hon fick ett vikariat på Vasa stad i april förra året. Nu har hon kontrakt till slutet av november. Men Dahllund tror att det finns möjligheter för den som vill starta eget.
– Det är många som bygger hus, men inte vet vad de ska
göra med sina trädgårdar och inte har tid. De behöver trädgårdsplanering och
någon som anlägger trädgården åt dem och sköter om den.
Krukning, plantering och rensning
På grönområdesenheten i Vasa börjar trädgårdsåret med att trädgårdsmästarna krukar, alltså planterar om, kannaplantor i större krukor vecka nio. Efter det krukas andra sommarblommor. I stället för att så blommor köper enheten ofta in sticklingar, det vill säga små plantor.
– Jag tycker väldigt mycket om träd och buskar. Träd är mäktiga saker.
När tulpanerna och narcisserna blommat ut är det dags att ta upp lökarna och plantera ut sommarblommorna. Efter midsommar går arbetet ut på att hålla parkerna och planteringarna snygga genom att rensa ogräs, och hålla grus- och betongytor gräsfria och putsade. Det är vad Dahllund nu håller på med.
Också träd och buskar ska beskäras, vilket är en av Dahllunds favoritsysslor.
– Jag tycker väldigt mycket om träd och buskar. Människan har väl alltid haft ett behov av att kontrollera allt. På något sätt är det väldigt tillfredställande att snygga upp en trädkrona eller bara få bort en död gren. Träden är så mäktiga saker. Det är roligt att jobba med träd.
Säsongsbetonat arbete
På hösten plockar trädgårdsmästarna bort sommarblommorna och planterar nya tulpan- och narcisslökar.
– Sedan hämtar vi granris i skogen och täcker över rabatterna. Det tar några veckor.
Växthusen städas på senhösten. Men vad gör trädgårdsmästaren på vintern?
– Vi hjälper till med snöskottning vid egnahemshus som Vasa stad sköter om, målar parkbänkar och tömmer papperskorgar i parkerna.
På vintern är det bara några trädgårdsmästare som jobbar. De övriga parkarbetarna är säsongsanställda. Hela grönområdesenheten i Vasa har 40 fastanställda. Enheten har ungefär 20 visstidsanställda, kring 30 sysselsatta arbetssökande, 60–65 studerande och 4–8 fångar från öppna fängelset på jobb i grönområdena, inklusive skogar, badstränder och mattvättställen, säger grönområdeshortonomen Leila Roininen.
Blir bättre på finska
Det bästa med jobbet som trädgårdsmästare är att få vara utomhus och se resultatet med en gång, säger Dahllund.
– Jag tycker väldigt mycket om att vara parkarbetare, att få sköta grönområden. Och så tycker jag det är kul att kruka sommarblomssticklingarna om våren.
– Det sämsta med mitt jobb är den fysiska belastningen.
Vid sidan av att lära sig ett nytt yrke har Dahllund också förkovrat sina språkkunskaper.
– Det är utmanande att jobba med så många finskspråkiga
när jag själv är så väldigt dålig på finska. Men jag lär mig, sakta men säkert.
Fysiskt ansträngande jobb
Det sämsta med jobbet är den fysiska belastningen. Arbetet sliter på kroppen. Man jobbar ofta med samma sak flera dagar i sträck och det blir lätt ensidiga rörelser.
– Det värsta är kanske ogräsrensningen. Rabatterna ser ju ut hur som helst. Man kan ju inte jobba ergonomiskt eftersom man kan trampa ner blommor.
Dahllund försöker hålla kroppen i skick genom att styrketräna och utöva yoga.
– Jag tror att en kortare arbetsdag skulle höja motivationen för många.
Hon är också kritisk till att arbetstiden som är klockan 7–16 med en timmes lunchpaus. Det behövs inte en timme för att äta matsäck i parken.
– Jag tror att en kortare arbetsdag skulle höja motivationen för väldigt många. Man orkar inte göra sitt bästa i nio timmar, speciellt inte då man har ett fysiskt tungt arbete.
”Jätteroligt att ha egen trädgård”
Dahllund får ändå inte nog av trädgårdsjobbet under arbetsdagen. I vintras köpte hon och hennes man ett hus och sedan i våras har det varit spännande att se vad som dyker upp i trädgården.
Hon beskriver den som en vildväxande naturträdgård. Vissa delar av trädgården har hon redan planerat i tankarna.
– Det finns mycket att göra i den om man vill, men jag tycker ändå om det naturliga i den. Det finns mycket vilda blommor i den. Det är jätteroligt att ha något eget att påta i.