Fackförbundet är redo för strejkvåren: JHL betalar ut rekordersättningar till medlemmarna, förbundets ekonomi är stabil

De lågavlönade proffsen inom kommunsektorn har erbjudits anspråkslösa löneförhöjningar under de pågående kollektivavtalsförhandlingarna. JHL är tvunget att pressa arbetsgivaren med strejker, och förbundets ekonomi tål även en längre strejkperiod. 

Fackförbundet JHL vill lyfta kommunsektorns arbetstagare ur lönegropen: barnskötare, biblioteksanställda, närvårdare, elevassistenter, vägmästare, städare, kosthållsarbetare, instrumentvårdare och andra stjärnproffs.

Det lyckas endast genom rejäla löneförhöjningar. Därför kämpar JHL för ett flerårigt löneprogram för kommunerna. Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT tycker att förslaget är för dyrt. 

Utan ett flerårigt löneprogram reser sig ingen ur gropen. 

Kommunsektorns avtalsförhandlingar avbröts i slutet av februari, och samtidigt löpte även det nuvarande kollektivavtalet ut. I början av mars gick sektorn in i ett så kallat avtalslöst läge, när strejker och andra påtryckningsåtgärder är tillåtna. 

Läs mer: Strejkerna började med Rovaniemi – stränga lönehälsningar till arbetsgivaren: Vi ger inte upp!

Kommunalt anställda i Rovaniemi strejkade i mars.

Inflationen äter upp höjningarna redan på förhand

Arbetstvisten flyttades till riksförlikningsman Vuokko Piekkala, som presenterade ett medlingsbud den 29 mars.

JHL förkastade budet redan följande dag. De föreslagna löneförhöjningarna var otillräckliga och budet innehöll inget löneprogram alls. 

– Bidraget är på en sådan nivå att ingen ska behöva stå i brödkön.

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine kritiserar medlingsbudet i förbundets pressmeddelande:

– Det första årets lönehöjning hade varit ett generellt lönepåslag på skrattretande en procent och en lokalt fördelad pott på en procent. Det andra årets höjning hade varit minst lika skrattretande: generellt lönepåslag på en procent och en lokalt fördelad pott på 0,9 procent. Inflationen galopperar i sådan takt att den äter upp höjningarna redan på förhand.

Historiskt högt strejkbidrag 

JHL och de andra fackförbunden har tagit till ett flertal påtryckningsåtgärder för att uppnå ett drägligt förhandlingsresultat.

Tvådagarsstrejker har redan hållits i Rovaniemi, Jyväskylä, Kuopio och Tammerfors. Nu står Åbo och Uleåborg på tur. Om dessa strejker inte hjälper, flyttas påtryckningarna till huvudstadsregionen den 19 april. Strejken där skulle pågå i en vecka. 

Förbundets kassa räcker till historiskt höga strejkbidrag.

JHL stöder sina strejkande medlemmar med det generösaste strejkbidraget i förbundets historia. Ersättningen är 160 euro per dag för högst fem dagar i veckan. Merparten av bidraget är skattepliktig inkomst. Medlemmar kan ansöka om bidraget via mittJHL.

– Våra medlemmar utför livsviktigt arbete med hela sina hjärtan och med för låga löner. Vi ville att bidraget skulle vara på en sådan nivå att ingen ska behöva stå i brödkön efter att ha deltagit i strejken. Strejkbidraget övervägs alltid noggrant enligt situationen, motiverar Päivi Niemi-Laine.

Även de med nollavtal och de som gör ströjobb omfattas av strejken. Om arbetsgivaren till exempel ber en studerande som kallas på jobb vid behov att vikariera för en strejkande arbetstagare, kan den studerande vägra ta emot skiftet och har rätt till strejkbidrag. Ett intyg över arbetserbjudandet måste visas upp.

Fackförbundets ekonomi är stabil 

Strejkbidragen betalas ur fackförbundets kassa. Strejkerna omfattar ett stort antal medlemmar, så det blir mycket att betala.  

JHL:s senaste fastställda bokslut är för perioden 1 januari–31 december 2020. Överskottet under räkenskapsperioden var då över 25 miljoner euro. Även balansen är stark.

Förbundets ekonomidirektör Jan Saarinen berättar att kassan räcker till.  

– Fackförbundets ekonomi sköts på lång sikt så att konsumtionen inte blir för stor. Strejker och andra påtryckningar är ibland nödvändiga i en förhandlingssituation. JHL:s pengar räcker bra till för verksamhet som förbättrar arbetstagarnas ställning på arbetsmarknaden.