Regeringsprogrammet kommer med många förbättringar för arbetstagare, arbetslösa och barnfamiljer. Men de offentliga finanserna stärks inte, och det kan betyda nedskärningar i framtiden.
Papporna ska få mer föräldraledighet, alla barn ska få lika rätt till dagvård och korttidsanställda ska få olika förbättringar. Bland annat det lovar den nya regeringens program. Vi har bett FFC:s chefsekonom Ilkka Kaukoranta och direktören för Löntagarnas forskningsinstitut Elina Pylkkänen se på regeringsprogrammet ur JHL-medlemmarnas synvinkel.
– För arbetslösa och arbetstagare som hotas av arbetslöshet är det en stor grej att aktiveringsmodellen slopas.
Det viktigaste är att trenden på arbetsmarknaden går mot överenskommelser och förstärkta spelregler i arbetslivet istället för en trend av försämrade rättigheter för arbetstagare och ökad osäkerhet, säger Ilkka Kaukoranta.
– För arbetslösa och arbetstagare som hotas av arbetslöshet är det en stor grej att aktiveringsmodellen slopas och för barnfamiljer är det viktigt att alla barns lika rätt till dagvård återinförs. Förbättringarna för korttidsanställda är säkert viktiga för en del JHL-medlemmar, säger Kaukoranta.
En del centerpartister har velat bromsa slopandet av aktiveringsmodellen, men statsminister Antti Rinne (SDP) har försäkrat att det kommer att ske vid årsskiftet.
– Interna spänningar och tvister är en normal del av regeringens dynamik, och vanligtvis kan tvisterna lösas på ett eller annat sätt. Men formuleringen i regeringsprogrammet är så tydlig att jag har svårt att se att resultatet skulle vara osäkert, säger Kaukoranta.
Offentliga finanserna stärks inte
Däremot är Kaukoranta oroad för att regeringsprogrammet inte verkar stärka statens och kommunernas ekonomi på lång sikt. Det är snarare tvärtom då man säljer statlig egendom för att finansiera löpande kostnader, säger han. Det innebär att hållbarhetsgapet, som fått de två tidigare regeringarna att genomföra stora nedskärningar, kvarstår. Om de offentliga finanserna inte stärks under de goda åren innebär det att en lågkonjunktur för med sig nedskärningar.
– Hotet om nedskärningar hänger kvar och förstärks.
– Det här regeringsprogrammet innehåller inte sådana nedskärningar, men hotet av dem finns kvar och förstärks. Finland har en lång historia av nedskärningar under lågkonjunkturer och det har lett till att arbetslösheten förvärrats.
Kaukoranta säger att det naturligaste hade varit att stärka de offentliga finanserna genom skattehöjningar.
Den största diskussionen om regeringsprogrammet har gällt sysselsättningsmålet och metoderna för att öka sysselsättningen, eftersom de utökade utgifterna ska finansieras genom den stärkta sysselsättningen.
Målet att sysselsättningen ska stiga till 75 procent 2023 är mycket ambitiöst. Det innebär att 60 000 fler ska jobba jämfört med läget i våras. Det är möjligt, men osannolikt att det nås, eftersom den internationella konjunkturen verkar försvagas, säger Kaukoranta.
Han tror att sysselsättningsmålet kommer att vara föremål för tvister genom hela regeringsperioden.
”Sysselsättningstjänsterna behöver mer pengar”
Regeringen vill öka sysselsättningen bland annat genom att se till att fler äldre, unga, personer med enbart grundskolebetyg, partiellt arbetsföra, personer med funktionsnedsättningar och invandrare ska få jobb. För att uppnå det ska regeringen förbättra sysselsättningstjänsterna, reformera arbetslöshetsskyddet och öka lönesubventionerna till företag och organisationer.
Regeringen vill också ha mera arbetsrelaterad invandring, bättre integration och bättre möjligheter till utbildning under arbetskarriären.
De sysselsättningsåtgärder som finns upptagna i regeringsprogrammet räcker inte för att nå sysselsättningsmålet, säger Kaukoranta. Å andra sidan har regeringen kommit överens om att söka fler sysselsättningsåtgärder.
– Tilläggssatsningen på sysselsättningstjänster är alldeles för liten i förhållande till behovet.
Den viktigaste sysselsättningsåtgärden är att förbättra sysselsättningstjänsterna och ge dem mer resurser. Bland annat ska arbets- och näringsbyråerna få ett bestående årligt tillängsanslag på 9 miljoner euro för intervjuer med arbetslösa och för ungdomsgarantin.
Arbets- och näringsministeriet och Social- och hälsovårdsministeriet får ett årligt tilläggsanslag på 8 miljoner euro för att utveckla sysselsättningstjänsterna och möjligheterna att arbeta med partiell invalid- och sjukpension.
Dessutom ska de digitala sysselsättningstjänsterna utvecklas för 10 miljoner euro, och 3 miljoner euro används för att utveckla sysselsättningstjänsternas förvaltning och stärka kommunernas roll i sysselsättningstjänsterna.
Men tilläggssatsningen på sysselsättningstjänsterna är alldeles för liten i förhållande till behovet, säger Kaukoranta. Enligt FFC borde tilläggssatsningen på sysselsättningen gå i hundramiljonersklassen.
– Det är en sak man kan åtgärda i budgetförhandlingarna och FFC kommer att hålla ärendet på agendan.
”Vårdreformen lättar för kommunerna”
Elina Pylkkänen på Löntagarnas forskningsinstitut säger att den ekonomiska konjunkturen påverkas mera av världsmarknaden än av regeringens politik. Hon tycker det är bra att regeringen satsar på sysselsättningsåtgärder i det här konjunkturläget – även om sysselsättningsmålet på 75 procent kanske inte nås – och att man fäster uppmärksamhet vid att upprätthålla en god sysselsättning i hela landet.
– Det är en investering i det humana kapitalet att återinföra alla barns lika rätt till dagvård. Det garanterar tillgången till arbetskraft. Och det att man vill att personalen inom den offentliga sektorn ska orka i arbetet och vara motiverade.
I år för många kommuner samarbetsförhandlingar, som också lett till uppsägningar. Till exempel Vasa stad slutförde nyligen samarbetsförhandlingar som leder till att antalet årsverken minskar med 145 och 25 personer förlorar jobbet.
– Det är en stor lättnad för kommunerna när de blir av med social- och hälsovårdssektorn i och med reformen.
En lättnad för kommunerna är att den tillfälliga nedskärningen i statsandelarna, som gjordes i samband med konkurrenskraftsavtalet, upphör vid årsskiftet. Pylkkänen tror att nedskärningen i semesterlönen också kommer att slopas, vilket kan göra kommunala jobb litet mer lockande. Det andra som underlättar för kommunerna i regeringsprogrammet är vårdreformen, säger hon.
– Det är en stor lättnad för kommunerna när de blir av med social- och hälsovårdssektorn i och med reformen. Urbaniseringen och åldrandet kommer att fortsätta, och dessutom sjunker nativiteten. När det här konkretiseras och realiseras som fakta ökar beredskapen att genomföra reformen.