Så gott som alla JHL-medlemmars årsarbetstid förlängdes med 24 timmar från början av februari. Arbetstidsförlängningen gäller inte brand- och räddningsmanskap, personliga assistenter med Heta-avtal samt timanställda inom staten och privat socialservice.
Konkurrenskraftsavtalet trädde i kraft i februari inom offentliga sektorn, vilket innebar att arbetstidsförlängningen började märkas i kommunerna, som utgör JHL:s största avtalsområde.
Arbetstidsförlängningarnas utförande varierar enligt till exempel bransch och arbetstidsform. Till exempel inom industrin genomfördes förlängningen genom en minskning av pekkasdagarna, genom att göra söckenhelgerna, det vill säga Kristi himmelsfärdsdag och trettondagen, till arbetsdagar och genom att införa jobb under några lördagar.
JHL:s förhandlingschef Mari Keturi.
I kommunsektorn har huvudregeln varit att förlänga den ordinarie arbetstiden med 30 minuter i veckan eller 1,5 timmar per tre veckor i periodarbete.
– Arbetstidsförlängningen förutsätter inte lokalt avtalande, säger JHL:s förhandlingschef Mari Keturi.
Lördagstillägg hör till
En del kommuner skulle gärna införa hela arbetsdagar under till exempel lördagar under förevändning av konkurrenskraftsavtalet.
Ifall förlängningen genomförs under tid som förutsätter arbetstidsersättning, såsom obekväm arbetstid under kvällar, nätter och helger, ska dessa timmar dock ersättas i enlighet med arbets- och tjänstekollektivavtalen.
– Löntagarorganisationerna ville behålla hela lediga dagar för att garantera att tiden för vila och återhämtning är tillräcklig. Det skulle kännas konstigt om det plötsligt uppkom ett stort antal lokala avtal där gemensamma tillämpningsdirektiv inte tillämpas.
JHL rekommenderar inte heller arbetstidsbanker eller långa utjämningsperioder enbart på grund av konkurrenskraftsavtalet.
– Det ska finnas någon orsak som kan hänföras till verksamheten för att de ska vara motiverade, säger Mari Keturi.
I personliga arbetsavtal kan arbetstidsbestämmelserna skilja sig från dem i kollektivavtalet. JHL utgår från att konkurrenskraftsavtalet inte borde rucka på skrivelserna i de individuella arbetsavtalen. I praktiken har ändå arbetsgivaren tolkningsföreträde i frågan, som ur en juridisk synvinkel är mycket oklar.
Alternativa lösningar
Inom vissa verksamhetsområden har arbetstidsförlängningen realiserats på mer alternativa sätt. I en del programmeringsföretag kan den extra arbetstiden användas till frivilligarbete eller till ledd eller individuell motion.
– Varför inte, om det förbättrar arbetshälsan och därigenom produktiviteten, kommenterar Mari Keturi.
Åtminstone i kommunen Juga i Norra Karelen bestämde man sig för att använda arbetstidsförlängningen till arbetsplatsmotion.
– Vi gick igenom villkoren med Kommunarbetsgivarna i helt bra samförstånd, säger idéns upphovsman, kommundirektören Markus Hirvonen.
Till villkoren hör bland annat att arbetstagaren är tillgänglig för arbetsgivaren också då hen motionerar, att ingen får tvingas motionera och att försäkringarna måste vara i skick. Enligt Hirvonen kommer Juga att fortsätta på den idrottsliga vägen åtminstone de kommande två åren.
– Sedan ser vi hurdana effekter ökad motion haft och kommer överens om fortsättningen.
Perho kommun i Mellersta Österbotten har i sin tur bestämt sig för att inte förlänga arbetstiden alls för sina anställda. Motiveringen är att förlängningen inte skulle medföra någon nytta i en så liten organisation. Hur Kommunarbetsgivarna reagerar på beslutet återstår att se.
Arbetstidsförlängningen gäller generellt inte brand- och räddningsmanskap.
Gäller inte alla
Även inom statssektorn trädde arbetstidsförlängningen i kraft i februari.
– Arbetstiden ökade med sex minuter per dag i ämbetsverksarbete, en halv timme i veckoarbete och 90 minuter under tre veckor i periodarbete, berättar förhandlingschef Kristian Karrasch.
För anställda utan ordinarie arbetstid, såsom stämnings- och utmätningsmän, är det ännu oklart hur arbetstidsförlängningen ska genomföras.
Arbetstidsförlängningen gäller inte brand- och räddningsmanskap som jobbar med specialtillstånd från regionförvaltningsverket eller har en veckoarbetstid på i medeltal 40 timmar.
– Deras antal är kring 3 400 i hela Finland. Av dem är 1 100 medlemmar i JHL, berättar avtalsombudsman Hannu Moilanen.
Förutom brandmän och akutvårdare berörs inte heller personliga assistenter med Heta-avtal samt timanställda inom privat socialservice och staten av arbetstidsförlängningen. Familjedagvårdare får i sin tur mindre avdrag i arbetstiden för söckenhelger.