4.9.2018

I allmänhetens och planetens tjänst

Sophantering är ett serviceyrke! Det är Stig Kjellmans bestämda uppfattning. Han jobbar stenhårt för att alla som kommer med sitt bråte ska känna sig välkomna.

Det dunsar till med ett metalliskt eko varje gång någon möbel eller en planka kastas ner i de blåmålade containrarna. Från sopsorteringsanlägg-ningen hundra meter längre bort kommer en sur stank av hushållssopor, ackompanjerat av ett konstant måsskrik. Det är torsdag förmiddag och Ekorosks återvinningsstation strax utanför Jakobstad har varit öppen i ett par timmar. Stig Kjellman har kvällspasset och har just börjat sin arbetsdag.

Några enstaka bilar med släpvagnar står parkerade på rad medan ägarna ilar med sitt skrot till olika containrar.

Varför skulle vi stå bredvid med händerna i fickorna?

– De flesta kunder vet hur de ska sortera, men vi kan inte kräva att varje kund ska kunna allt. Vissa kunder blir förvånade 
över att vi hjälper till med att bära deras avfall, men det är också en del av kundbetjäningen. Varför skulle vi stå bredvid med händerna i fickorna? frågar sig Stig Kjellman.

Han har jobbat på det kommunala avfallshanteringsbolaget Ekorosk sedan maj 2007 och under den tiden har han satt sin prägel i synnerhet på återvinningsstationen vid huvudkontoret.

– Kundservicen är A och O. Det är vi som är ansiktet utåt. Vi som arbetar här träffar årligen över 200 000 kunder. Många av dem är på dåligt humör när de kommer hit. Därför måste vi göra vårt bästa för att få dem på bättre humör så att de vill komma tillbaka.

Stig Kjellman hjälper Ola Stormåns bära sopor till rätt containrar.

Stig Kjellman hjälper Ola Stormåns med sorteringen.

Viktigt att kunna prata

På sociala medier och på stan hyllas ofta Ekorosks personal just för sin värme och sin hjälpsamhet.

– Jag älskar kundkontakten! Social kompetens är en viktig faktor när vi rekryterar folk till återvinningsstationerna. Man ska kunna prata lättsamt om väder, politik och relationer medan man hjälper kunderna att placera deras avfall i rätt container.

På återvinningsstationerna sker också en viktig del av Ekorosks kommunikation med invånarna i de tio ägarkommunerna. Sedan 1990-talet har Ekorosk haft ett system där hushållskunderna sorterat sitt bioavfall i svarta påsar och energiavfallet i ljusa påsar. En optisk läsare på sopsorteringsanläggningen har sedan separerat bioavfallet för vidaretransport till biogasproduktion, medan energiavfallet samlas för att bli energibränsle.

Soppåsarna sorteras optiskt enligt färg på Ekorosks sorteringsanläggning.

Soppåsarna sorteras optiskt enligt färg på Ekorosks sorteringsanläggning.

– Kunderna har vant sig vid att sortera i svarta och ljusa påsar, men tyvärr får vi alltför mycket löst avfall när påsarna går sönder under transporten och här på anläggningen, berättar han när vi tittar ner på tilltufsade soppåsar som åker rullband till separationsavdelningen.

I oktober genomför Ekorosk en omfattande reform av hushållens sopsorteringssystem. Kunderna får då två soptunnor hemma och behöver inte bry sig om färgen på soppåsarna. Trots att det informerats och debatterats i lokalmedierna finns det fortfarande många frågor bland kunderna.

– Det hör till de vanligaste samtalsämnena på återvinningsstationen, konstaterar Stig Kjellman.

Företagare i själen

Hans passionerade förhållande till kundservice har en lång historia.

– Jag kommer från en företagarfamilj och hade själv ett företag med tre anställda, när jag sökte det här jobbet. Som företagare måste man ständigt komma med nya initiativ och det kändes som att jag höll på att bränna ut mig.

Han medger att omställningen från företagare till anställd chef inte gick helt friktionsfritt.

– Jag har en förmåga att blanda mig i allt och driver på förbättringar där jag ser brister. Speciellt i början såg jag det här som mitt företag och ville förändra sådant som jag tyckte borde fungera bättre.

Vissa saker har han lyckats genomdriva, men engagemanget har också kostat på. För några år sedan var han nära att bränna ut sig och under våren kom varningssignalerna tillbaka.

I stället för att skicka vykort brukar han ta en bild på lokala sopkärl och sätta upp den på personalens interna Facebook-grupp.

Från juni och ett år framåt jobbar han nu halvtid för att balansera arbete och fritid.

– När jag kommer hem efter en hektisk dag på jobbet går hjärnan ofta på fullvarv. De enda gångerna jag lyckas koppla av fullständigt är när jag sätter mig i bilen och kör så långt att miljöerna förändras.

Men inte ens på bilresorna kan han helt släppa arbetet. I stället för att skicka vykort brukar han ta en bild på lokala sopkärl och sätta upp den på personalens interna Facebook-grupp.

Jobbar i framtidsbransch

Hans dotter följer ofta med som resesällskap. Under åren har han styrt bilen bland annat mot Nordkap, Berlin och i sommar bär det av till Riga. Favoritstället är Toscana i Italien.

– Under veckan i Toscana kom jag verkligen ner i varv. Det råder en så lugn stämning där, med olivlundar och betande hästar. Vi hyrde ett hus av borgmästaren i en liten stad där alla invånare samlades klockan ett varje dag och tog en liten hutt. Om jag ännu någon gång byter jobb så ska jag bli gatsopare i Toscana.

– Det här är en framtidsbransch. Vi gör ett mycket viktigt jobb och jag är stolt över att arbeta här.

Stig Kjellman är stolt över att få jobba på Ekorosk.

Han trivs trots allt bra med jobbet på Ekorosk och har inga konkreta planer på att byta.

– Det här är en framtidsbransch. Vi gör ett mycket viktigt jobb och jag är stolt över att arbeta här.

Vissa skulle kanske bli deppade över att dagligen se de enorma mängder avfall som produceras i samhället, men han ser som vanligt positivt också på bergen av energibränsle som blivit sorterade på Ekorosk.

– Plast som tas till vara ger fjärrvärme. Här i landet tas avfallet 
omhand, men det är i länder som saknar återvinningssystem som de stora insatserna borde göras, säger Stig Kjellman.

 

Läs också Jouni Stordell: Det känns bra att samla skräp