1.11.2022

Representantskapet sammanträdde i Vanda: Medlemsavgiften förblir densamma, mer resurser till invandrararbetet

JHL:s representantskap sammanträdde i skuggan av allt dystrare ekonomiska prognoser. Ändå valde beslutsfattarna att se modigt mot framtiden och satsa på förbundets invandrararbete. Också kompensationen av föreningsåterbäringen, dvs. ersättningen för det sänkta eurobeloppet, fortsätter nästa år.

Det kommande riksdagsvalet, den stigande inflationen och de allt dystrare ekonomiska prognoserna var samtalsämnen som engagerade JHL:s representantskapsledamöter på mötet i Vanda.

I många inlägg framkom också en oro över småbarnspedagogiken och personalbristen som branschen lider av. Anette Karlsson från Borgå var en av dem som betonade hur betydande god småbarnspedagogik är för barnets utveckling.

– Det är viktigt att JHL fortsätter att kämpa för en revidering av lagen om småbarnspedagogik och för att göra socionomernas roll tydligare, konstaterade hon.

Anette Karlsson ansåg att lagen om småbarnspedagogik borde ses över.

Karlsson anser att den nuvarande lagen ger en signal till socionomerna som utexamineras från yrkeshögskolorna att de inte kan avancera till chefsuppgifter under sin daghemskarriär.

– Det är ett nedslående budskap som inte uppmuntrar kommande socionomer att skaffa sig behörighet som lärare inom småbarnspedagogik.
Karlsson anser att diskussionen som förts om lagen om småbarnspedagogik har lett till att olika yrkesgrupper stänger in sig i sina läger, då man hellre borde arbeta för en gemensam sak. Dessutom påminde hon om att småbarnspedagogiken behöver daghemsbiträden och annan stödpersonal.

– De skulle inte ha pedagogiskt, vård- eller undervisningsansvar, men de skulle vara till hjälp vid på- och avklädning och andra vardagliga situationer.

Glöm inte realiteterna

Både staten, kommunerna och hushållen har ont om pengar. Också representantskapets ordförande Eija Paananen påpekade i sitt öppningstal för representantskapet, som utövar förbundets högsta makt, att ledamöterna ska vara medvetna om de ekonomiska realiteterna.

– Vi som hör till ledningen har orsak att se oss i spegeln. Det är värt att komma ihåg att också små önskemål växer sig stora då de multipliceras med hela förbundets medlemsantal. JHL är stort och förmöget men lever inte i överflöd.

– JHL är stort och förmöget men lever inte i överflöd.

Representantskapets ordförande Eija Paananen

Påminnelsen är aktuell eftersom mötesagendan innehöll ärenden som beslut om budgeten, verksamhetsplanen och medlemsavgiftens storlek. Dessutom fick förbundets högsta beslutande organ ta ställning till 22 motioner. Godkännande och genomförande av dem skulle i de flesta fall innebära större åtgång av pengar.

JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine uppmuntrade i sitt öppningsanförande representantskapet att blicka framåt mot riksdagsvalet nästa år.

Föreningsåterbäringen väckte diskussion

Mest diskussion väckte en motion som krävde att den andel av medlemsavgifterna som återbetalas till föreningarna, den så kallade föreningsåterbäringen, bevaras på det här årets nivå. Motionen hade lämnats in av de kommunalanställdas JHL-förening i Jokioinen.

Motionen anknöt till det förra representantskapets beslut om att sänka förbundets och arbetslöshetskassans totala medlemsavgift från 1,38 procent till jämnt en procent från och med ingången av år 2022. Det innebar att intäkterna från medlemsavgifterna sjönk. 20 procent av de totala intäkterna från medlemsavgifterna återbetalas till föreningarna, men när de totala intäkterna från medlemsavgifterna sjönk, reflekterades det också på de intäkter föreningarna får.

Representantskapsledamöterna är djupt försjunkna i förbundets budget och verksamhetsplan.

Ännu i år har de sänkta intäkterna kompenserats föreningarna fullt ut. För nästa år föreslog förbundsstyrelsen att kompensationen halveras jämfört med det här året.

Kompensationen sänktes, men kvarstår

Representantskapet ville garantera föreningarna verksamhetsförutsättningar och en stark intressebevakning. Därför föreslog ledamot Jarno Strengell att kompensationen år 2023 hålls på samma nivå som i år.

– På det sättet får föreningarna ett år tid på sig att anpassa utgifterna. Därefter kan kompensationen sänkas årligen, löd motiveringen.
Ledamöterna Heikki Sopanen och Outi Korvela understödde Strengells förslag och ärendet gick vidare till beslutsutskottet för överläggning.

JHL:s representantskapsmöte ordnades i Vanda. Största delen var på plats på mötet, men vissa deltog över distansförbindelser.

Beslutsutskottet föreslog en kompromiss enligt vilken kompensationen nästa år är 75 procent av det här årets nivå. Utskottets förslag vann i omröstningen över Strengells förslag. Därefter röstade representantskapet ännu mellan beslutsutskottets förslag och förbundsstyrelsens utgångsförslag.

Beslutsutskottets förslag vann den omröstningen. Kompensationen nästa år är 75 procent av det här årets nivå. Det höjer förbundets utgifter med cirka 300 000 euro.

Slut på projektruljangsen, kontinuitet istället

När representantskapet väl fått smak på omröstningar, fortsatte det i samma banor. Förbundets organiserings- och invandrararbete var teman som väckte debatt vid behandlingen av verksamhetsplanen. Inom bägge verksamheterna pågår visstidsprojekt som avslutas vid årets slut.

Förbundsstyrelsen föreslog att organiseringsprojektet förlängs med tre år, med fyra projektanställdas bemanning. Beträffande invandrararbetet föreslog förbundsstyrelsen att en projektarbetare anställs för tre år. Hen skulle ha i uppgift att utreda den bästa praxisen inom invandrarverksamheten och hitta de effektivaste verksamhetssätten.
Många representantskapsledamöter ansåg att det får vara nog med den här ”projektruljangsen” och föreslog istället att fastanställda arbetstagare anställs.

Representantskapet debatterade JHL:s invandrar- och organiseringsprojekt.

Ledamot Marja Sirkka-Ahonen från Tavastehus föreslog att två fastanställda och fyra visstidsanställda arbetstagare anställs till organiseringsarbetet. Dessutom ansåg hon att invandrararbetet behöver två fastanställda arbetstagare. Ledamot Joni Leppänen från Jyväskylä lade ränta på och föreslog att åtta personer anställs till organiseringsarbetet och två till invandrararbetet.

Marja Sirkka-Ahonens förslag vann i omröstningen över Joni Leppänens förslag. Omröstningen skedde elektroniskt.

– Satsningar på organiseringsarbetet är satsningar på framtiden. Både organiserings- och invandrararbetet behöver långsiktighet, motiverade han.

Efter många omröstningar fattades beslutet att anställa två fastanställda arbetstagare till invandrararbetet.

– Finland behöver arbetskraftsorienterad invandring. Där har förbundet en växande medlemspotential, sade helsingforsaren Valli Pruuli, som själv har invandrarbakgrund.

– I invandrarna har JHL en växande medlemspotential.

Representantskapsledamot Valli Pruuli

Organiseringsprojektet genomförs enligt förbundsstyrelsens förslag, dvs. projektet fortsätter i tre år till med fyra visstidsanställda arbetstagare. Mötet fastställde att organiseringsarbetet ska inriktas på välfärdsområdena, som kör igång från ingången av nästa år.

Medlemsavgiften fortsättningsvis en procent

De övriga budgetärendena godkändes enhälligt. Också nästa års medlemsavgifter förblir oförändrade.

År 2023 är den ordinarie medlemsavgiften 0,7 procent av de skattepliktiga inkomsterna. Tillsammans med arbetslöshetskassans medlemsavgift blir det jämnt en procent. Medlemsavgiften för en enskild medlem kan ändå som högst vara 600 euro per år.

Medlemmar som saknar löneinkomster betalar 8 euro i månaden i minimimedlemsavgift. Ett undantag utgör de som fyllt 70 år, som fortfarande betalar 5 euro i månaden.