Representantskapets vårmöte utmärktes av en aktiv och tidvis även kritisk diskussion. Avtalssystemets omvälvningar samt oron över fackets framtid dryftades i flera inlägg. På mötet behandlades också en motion i anknytning till förbundets svenskspråkiga service.
I coronaepidemins efterdyningar måste JHL utmärka sig som en stark försvarare av arbetstagarnas rättigheter. Den tanken återkom i många uttalanden då JHL:s representantskap samlades till vårmöte den 26–27 maj via distansförbindelser.
Ordet leddes för första gången av Eija Paananen, till vardags huvudförtroendeman på Servicecentralen Helsingfors. Representantskapets tidigare ordförande Sirkka-Liisa Kähärä avstod från uppdraget då hon valdes till regionchef för Södra Finlands regionkontor.
Tuomas Seppänen från Kouvola är ny vice ordförande för representantskapet och som andra vice ordförande fortsätter Marjo Justen från Raumo.
”I kriser litar man på oss”
Mötet var det nuvarande representantskapets nästsista stadgeenliga sammankomst, eftersom representantskapsval kommer att hållas nästa vår. Då väljs nya representantskapsledamöter för den kommande femårsperioden. Både representantskapsvalet och det stundande kommunalvalet var ett återkommande teman under mötet.
Eija Paananen poängterade i sitt tal att JHL har en möjlighet att i kommunalvalet visa sin kollektiva styrka och slå vakt om välfärdsstaten.
– Offentliga sektorns arbetstagare utgör en stabil grund att stödja sig på.Eija Paananen, representantskapets ordförande
– Jag önskar att alla i den här salen för vidare ett starkt budskap till föreningar och arbetsplatser om att enbart genom att påverka och rösta kan vi påverka framtiden, sade Paananen.
Paananen efterfrågade en beredskap att samarbeta med den offentliga sektorn från beslutsfattarna. Hon påminde om att den offentliga sektorn i främsta led burit ansvar för offentlig service under coronakrisen.
– Offentliga sektorns arbetstagare utgör en stabil grund att stödja sig på. I kriser litar man på oss, sade Paananen.
”Samma lön för samma jobb”
Även JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine poängterade fackförbundsrörelsens viktiga roll i återbyggnadsarbetet i Finland. På hösten väntar ett hårt arbete då facket ska försöka stävja vissa arbetsgivarförbunds försök att trampa på arbetstagarnas rättigheter.
JHL har börjat förebereda sig för eventuella förändringar i avtalssystemet. Målet är att trygga arbetstagarnas ställning även i sådana fall att lokala avtal skulle börja tillämpas i högre grad.
– Det är viktigt att JHL tar på sig en central roll som samhällets stöttepelare och skapar ett uppbyggligt och gemenskapsorienterat samhälle och en väldfärdsstat där man löser saker med samarbete, fredligt och lösningsorienterat, sade Niemi-Laine.
Social- och hälsovårdsreformen ser ut att gå i mål, vilket kräver förmåga till förnyelse vad gäller till exempel intressebevakning också inom JHL. En kritisk fråga är löneharmonisering.
– Man får inte sänka någons löner, utan lönerna ska harmoniserars så att de som gör samma jobb ska ha samma lönenivå, sade Niemi-Laine.
Svenskspråkig service under lupp
Representantskapet behandlade åtta motioner från föreningar eller representantskapsledamöter.
En av motionerna hade skickats in av Raseborgs JHL-förening. I motionen krävde föreningen att JHL ska öka andelen svenskspråkigt material och värna om kvaliteten på översättningarna till svenska. ”JHL bör vara ett fackförbund som ger lika bra service oavsett om man har finska eller svenska som modersmål”, poängterade föreningen bakom motionen.
I motionen finns inget egentligt förslag och det besvarades därför med en allmän redogörelse om situationen. Svaret gällde endast JHL-förbundets översättningar, eftersom arbetslöshetskassan ansvarar för sina översättningar och sin service.
Förbundets officiella översättningar görs av två kommunikatör-översättare medan finskspråkigt material produceras av hela personalen. En av översättarna började jobba vid förbundet i januari 2021. ”De översättningar som görs av översättarna håller hög kvalitet, är kontrollerade och har alltid fått god respons. Bägge översättarna har utbildning och arbetserfarenhet inom branschen”, skriver förbundet i svaret på motionen.
I svaret betonas också att ifall allt innehåll på webben ska finnas tillgängligt på finska, svenska och engelska, måste resurserna mångdubblas.
”Svenskan borde ha högre prioritet”
Anna-Lena Aspegren-Törnroos, representantskapsledamot från Malax, begärde ordet i samband med att motionen behandlades.
– Det är av yttersta vikt att JHL som är ett tvåspråkigt förbund ger svenskspråkig service åt sina betalande medlemmar. Eftersom det svenska språket är lagstadgat och i alla tider varit ett av vårt lands officiella språk, borde det gå före ryska, estniska och engelska. Vår reaktion på svaret till motionen är: det är vackert så, men inte tillräckligt bra. Vårt förslag är att ytterligare en översättare anställs för främst svenska, sade Aspegren-Törnroos.
Hennes förslag fick bifall av de övriga svenskspråkiga ledamöterna. Dessvärre kunde det inte gå till omröstning, eftersom motioner borde inlämnas till mötet i förväg. Aspegreen-Törnroos fick råd om att återkomma till saken under representantskapets höstmöte.
– Vårt förslag är att ytterligare en översättare anställs för främst svenska.Anna-Lena Aspegren-Törnroos, representantskapsledamot
De övriga motionerna handlade bland annat om att JHL borde erbjuda ett mångsidigare kalenderutbud till sina medlemmar, att elektroniska medlemsansökningar borde gå via föreningarna innan de godkänns och att förbundet borde utreda möjligheten att ta i bruk en inlärningsmiljö på nätet som skulle riktas till hela medlemskåren.
”Inlärningsmiljön ska erbjuda smarta lösningar som behövs i dagens arbetsliv på ett allmänbildande sätt och som möjliggör redskap såsom Office 365”, skriver representantskapsledamoten och ICT-experten Riikka Aalto i motionen.
I svaret räknade förbundet upp olika program och hjälpmedel som fungerat som stöd när JHL tagit ett stort digitalt kliv under coronaepidemin. ”Många pågående projekt eller projekt som snart inleds stöder och anknyter starkt till utvecklingen av digitala färdigheter både för medlemskårens och personalens del”, stod det i svaret, som väckte positiva reaktioner hos Aalto.
Hur vända den nedåtgående trenden?
JHL:s framtid i en föränderlig värld väckte livlig diskussion i representantskapet. Under flera års tid har det varit utmanande att få nya medlemmar till förbundet. Men hur situationen borde tacklas fanns det flera åsikter om.
Bland annat Pekka Hirvonen från Helsingfors och Jarno Strengell från S:t Michel talade för att sätta pengar ur JHL:s strejkfond på en omfattande reklam- och värvningskampanj. Vaili Jämsä-Uusitalo från Uleåborg föreslog i sin tur att förbundet skulle försöka få nya medlemmar bland dem som deltar i vuxenutbildning.
Tapio Ristamäki från Parkano föreslog att ett nytt skede skulle införas vid medlemsrekrytering. Ristamäki förde fram att förbundets personal kunde ringa upp potentiella medlemmar en gång till ifall förtroendemännen inte lyckats få dem att bli medlemmar.
I mötets slutskede godkände representantskapet förbundets verksamhetsberättelse och bokslutet för år 2020. Coronaepidemin märktes också i förbundets ekonomi: utgifterna sjönk markant jämfört med år 2019. Även JHL:s placeringar gav exceptionellt bra avkastning, vilket ledde till att förbundets resultat uppvisade ett överskott på 25 miljoner euro.
Det finns ändå inte orsak till glädjetjut, eftersom förbundets medlemsantal fortsatt sjunka, framför allt som en följd av pensioneringar. JHL:s intäkter från medlemsavgifterna räckte inte till för att täcka förbundets verksamhetskostnader. Att få medlemsantalet att stiga har därför hög prioritet.
Förbundets styrelse har svarat på utmaningarna bland annat genom att grunda en ny enhet för yrkesinritad verksamhet. Tanken är att på bred front locka nya medlemmar ur olika yrken till förbundet.
Rättelse 1.6.2021 kl. 14.45: Namnet på Eija Paananens arbetsplats har korrigerats.