13.11.2020

JHL:s sjunkande medlemsantal oroade representantskapet: ”Bra att förbundet sätter hårt mot hårt”

Det sjunkande medlemsantalet, nästa års budget samt förbundets mediesynlighet var några av de frågor som avhandlades då JHL:s representantskap samlades till höstmöte över distansförbindelser.

2020 har varit ett tufft år ur arbetsmarknadsperspektiv. Pressen att lägga ut grundservice eller direkt avtalsshopping satte sin prägel också på representantskapets höstmöte.  

– Speciellt inom offentliga sektorn vill man i allt snabbare takt överföra arbetstagare till sämre kollektivavtal. Man vill lägga ut och konkurrensutsätta arbete på den öppna marknaden i en instabil situation då det också annars finns många arbetslösa och permitterade, sade representantskapets ordförande Sirkka-Liisa Kähärä i sitt öppningsanförande.

Bland annat i Uleåborg har staden bestämt att lägga ut sina måltids- och rengöringstjänster. Även Skogsindustrins beslut att dra sig ur allmänna kollektivavtalsförhandlingar väckte oro över att sämre tider är i antågande.

– Det finns ett hot om att anställningsvillkoren kommer att försvagas. Ett ökat antal lokala förhandlingar måste beaktas i utbildningen av aktiva. Åtminstone funderar jag själv om jag har tillräckligt med kunnande och kraft att förhandla om saker på lokalnivå, sade Vaili Jämsä-Uusitalo från Uleåborg.

Sirkka-Liisa Kähärä höll i trådarna för mötet.

Sirpa Martins från Äänekoski efterfrågade sans i det kommunala beslutsfattandet.

– I många kommuner finns det inte ett ekonomiskt tvång för att köra ner service och försvaga arbetstagarnas ställning radikalt, men ändå handlar man så, sade Martins.

Anna-Lena Aspegren-Törnroos, representantskapsledamot och Kårkullas vice huvudförtroendeman från Malax, tycker det är bra att förbundet satt hårt mot hårt i till exempel Lahtis, Uleåborg och Jyväskylä.

– Om vi inte protesterar blir vi överkörda. Så enkelt är det, säger hon när Motiivi ringer upp henne.

Hon misstänker att problemen också blir aktuella inom vårdsektorn när vårdreformen genomförs. Reformen kan också påverka JHL:s föreningsstruktur.  

– Om Kårkulla bryts upp i flera mindre enheter kommer de svenskspråkiga medlemmarna antagligen att spridas ut. I stora föreningar med finsk majoritet kan det vara svårt för oss att göra oss hörda.  

Hård debatt om organisatörer

När representantskapet behandlade motionerna hettade diskussionen till ordentligt. Antalet motioner var måttligt, men många skulle ha stor inverkan på förbundets ekonomi om de realiserades.

Mest debatt väckte förslaget om att anställa två organisatörer per regionkontor för en period på tre år. Sammanlagt skulle det vara fråga om 18 nya organisatörer, vars främsta uppgift skulle vara att främja medlemsrekrytering och organisering.

Kostnaderna beräknades till cirka tre miljoner och tanken var att pengarna skulle tas från JHL:s strejkkassa. Representantskapsledamoten Jarno Strengell, som tillsammans med Päivi Rantanen och Tapio Ristamäki skrivit motionen, motiverade behovet av organisatörer bland annat med Allmänna arbetslöshetskassan YTK:s växande medlemsantal.

– YTK har under de senaste åren fått 45 000 medlemmar från typiska JHL-branscher och förbundet ligger illa till om några år ifall vi inte gör något åt saken nu, sade Strengell.

Motionen gick till omröstning och föll med rösterna 69 mot 31. En person röstade blankt.

– Förbundet ligger illa till om några år ifall vi inte gör något åt saken nu.

Frågan delade också de svenskspråkiga representantskapsledamötena. Anna-Lena Aspegren-Törnroos röstade för att fler organisatörer skulle anställas. Hon anser att deras insats skulle behövas främst för att locka nya medlemmar i skolor och vid evenemang.

– Inom Kårkulla är vi duktiga på att organisera arbetstagarna. Däremot är det svårt att få vikarier för ett par timmar för att åka ut och värva nya medlemmar, säger Aspegren-Törnroos.

”Demokratin har talat”

Behovet av att sänka JHL:s medlemsavgift nämndes flera gånger också under representantskapsmötet. Många menar att en lägre avgift kunde stävja medlemsflykten till bland annat YTK. Anna-Lena Aspegren-Törnroos är inte övertygad.

– När folk förstår skillnaden mellan att höra till ett fackförbund och en a-kassa, tror jag att de flesta är beredda att betala 50 euro extra per år för de tjänster vi erbjuder. Vi måste bli bättre på att informera potentiella medlemmar vad de får för sina pengar.

Förbundsstyrelsens medlem Matti Pesonen påminde om att den bästa medlemsvärvaren är en medlem som är nöjd med förbundets och sin förenings verksamhet.

– Vi borde hellre satsa på att utveckla föreningsverksamheten, medlemmarnas intressebevakning och utbildning samt en föreningsverksamhet som utgår från medlemmarnas behov . Det finns reserverade medel för det här, bara man kan använda föreningsåterbäringen rätt i föreningarna.

Även behovet av ökade satsningar på JHL:s marknadsföring, kommunikation och mediesynlighet väckte åsikter. Representantskapsledamoten Timo Lautaniemi från Vanda väckte en motion om att 2,7 miljoner euro skulle reserveras för ett medie- och informationsprojekt.

Päivi Rantanen från Nousis var en av mötets aktiva deltagare. Hon uttryckte frustration över en del av de beslut som fattades.

Målet var att locka medlemmar via en snitsig reklam- och mediekampanj. Motionen understöddes av Riikka Aalto, Päivi Rantanen och Jarno Strengell. Den föll dock med rösterna 63-44, en person röstade blankt.

Päivi Rantanen från Nousis gav uttryck för sin frustration via mötets chat: ”Vi ökade inte antalet människor på fältet, vi sänkte inte medlemsavgiften, vi avsatte inte pengar för reklam… vi forsätter alltså i samma spår med ett sjunkande medlemsantal. Demokratin har talat.”

Medlemsavgifterna på tidigare nivå

Representantskapet godkände förbundets verksamhetsplan enligt det givna förslaget. Unga, unga vuxnas och invandrares organiseringsgrad och förankring i facket är ett särskilt tyngdpunktsområde.    

Anna-Lena Aspegren-Törnroos välkomnar initiativet att anställa en arbetstagare med invandrarbakgrund för arbetet bland medlemmar med invandrarbakgrund.

– Många invandrare är rädda för repressalier om de går med i facket, eftersom det kan vara rentav livsfarligt att höra till facket i vissa länder. Det är bra om de får korrekt information om vad fackmedlemskapet innebär här i Finland.

Anna-Lena Aspegren-Törnroos anser att organisatörer behövs främst för att locka nya medlemmar i skolor och vid evenemang.

JHL:s medlemsavgifter år 2021 förblir på nuvarande nivå. Den ordinarie medlemsavgiften är 1,05 procent. Avgiften uppbärs på förvärvsinkomster och därmed jämförbara inkomster som ligger till grund för förskottsinnehållningen.

Medlemsavgiften i JHL:s arbetslöshetskassa år 2021 är 0,33 procent, vilket betyder att den totala medlemsavgiften är 1,38 procent. Representantskapet röstade om att sänka minimimedlemsavgiften, men beslöt att inte frångå nuvarande åtta euro i månaden.

På slutet av sitt två dagar långa möte godkände representantskapet budgeten för nästa år. Förbundets intäkter från medlemsavgifterna uppskattas uppgå till drygt 35 miljoner euro nästa år, det vill säga knappt en miljon mindre än det här året.

Representantskapet godkände även de ändringar som föreslogs i förbundets, föreningarnas och samorganisationernas stadgar. Ändringarna är främst tekniska till sin karaktär och de träder huvudsakligen i kraft från och med ingången av år 2021.

Den mest betydande förändringen är att föreningarna från och med våren 2022 ska lämna in sin verksamhetsberättelse för föregående år till förbundet för att erhålla återbäring på medlemsavgiften.

Av medlemsavgiften kanaliseras 20 procent fortsättningsvis tillbaka till föreningarna. Nästa år får föreningarna närapå sju miljoner euro till sin verksamhet.