Juristen svarar:
Hur vill regeringen ändra arbetstidslagen?

Regeringen föreslår bland annat ökad användning av periodarbete. Det skulle gälla bland annat den privata säkerhetsservicen, akutvården och räddningsväsendet.

Regeringen gav sitt förslag om arbetstidslag till riksdagen i slutet av september. Målet är att arbetstidslagen ska svara på ändringarna i näringsstrukturen och sättet att arbeta. En annan motivering till ändringarna är att arbetstidsdirektivet och andra internationella ramvillkor förutsätter justeringar.

Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om flexibel arbetstid och arbetstidsbanker. Det innehåller inte nya möjligheter till lokala avtal. Däremot föreslår regeringen en modell för flexibel arbetstid, där den anställda har möjlighet att besluta om hur hen placerar sina arbetstimmar i arbete som är oberoende av tid och plats.

Den anställda skulle få besluta om placeringen av minst hälften av sin arbetstid när det gäller tid och plats. Det har betydelse främst i sakkunniguppgifter. Arbetsgivaren och arbetstagaren ska skriftligt avtal om arbetsdagarna och veckoledigheten.

Arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per vecka skulle få vara högst 40 timmar under en utjämningsperiod på fyra månader. Avtalsvillkoret om flexibel arbetstid skulle kunna sägas upp i slutet av följande utjämningsperiod.

Arbetstidslagen har inte omfattat bestämmelser om arbetstidsbanker, utan arbetstidsbankerna har grundat sig på kollektivavtal. Med arbetstidsbank avses möjligheten att spara och kombinera arbetstid, kompensationsledigheter eller penningförmåner som omvandlats till ledig tid. Enligt lagförslaget skulle man kunna avtala om en arbetstidsbank även om branschens kollektivavtal inte innehåller bestämmelser om arbetstidsbanken.

En arbetstidsbank som grundar sig på lagen skulle alltså vara ett alternativ om kollektivavtalet inte har bestämmelser om arbetstidsbanker. Man skulle kunna överföra bland annat övertid och arbetstidssaldot för regelbunden arbetstid.

Förslaget ger möjligheter att använda periodarbete inom fler branscher. Nu används periodarbete på sjukhus, hälsocentraler och vårdanstalter. De nya branscherna skulle vara bland annat den privata säkerhetsservicen, akutvården och räddningsväsendet.

JHL och FFC har motsatt sig en ökad användning av periodarbete av arbetarskyddsskäl. En ökad användning av periodarbete leder till oregelbundna arbetsdagar. Det är en större risk för arbetstagarens hälsa en allmän arbetstid. Periodarbete gör det också svårare att kombinera arbete och familjeliv. Möjligheten att använda periodarbete borde vara begränsade också i framtiden.

Reformen av arbetstidslagen är nödvändig och i huvudsak en balanserad helhet. Förslaget grundar sig fortfarande på principen om att skydda arbetstagaren.

Men det är inte ändamålsenligt att öka användningen av periodarbete. Det goda i reformen är att arbetstagarna får större möjligheter att påverka. Flexibel arbetstid och arbetstidsbanker förbättrar möjligheterna att kombinera arbete och familj.

Avsikten är att den nya arbetstidslagen träder i kraft i början av 2020.