22.6.2022

Juristen svarar: Hurdant är försäkringsskyddet i distansarbetet?

Coronan medförde att distansarbetet blev vanligare. Lagstiftningen har ändå inte hållit jämna steg. En distansarbetstagare skadade sig i arbetet men enligt försäkringsdomstolen var olycksfallet i arbetet inte ersättningsgillt.

Arbetstagaren distansarbetade hemma. Hen var på väg från köksbordet till soffan då hen slog tårna i soffans fot. Arbetstagaren säger att hen under distansarbetsdagar arbetar vid köksbordet, vid arbetsbordet och på soffan. Då olyckan skedde, läste hen arbetsrelaterad e-post på sin bärbara dator.

Försäkringsdomstolen gav den 14 december 2021 beslut i olyckan som skett i distansarbetet och om dess ersättlighet. Försäkringsdomstolen ansåg att även om arbetstagaren hade läst e-post på sin bärbara dator då hen förflyttade sig från en arbetspunkt till en annan, kan inte själva förflyttningen som förorsakade olyckan, utgående ifrån den utredning som givits, anses höra till arbetstagarens arbetsuppgifter. Enligt försäkringsdomstolen kan arbetstagarens olyckshändelse inte ersättas med stöd av lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar.

Försäkringsdomstolen upphävde därmed besvärsnämnden för olycksfallsärendens tidigare beslut och höll försäkringsbolagets beslut i kraft.

Lagen reglerar olycksfallsförsäkringen

Arbetsgivaren ska med tanke på olycksfall i arbetet teckna en olycksfallsförsäkring för sina arbetstagare. I lagen om olycksfall i arbetet och om yrkessjukdomar ingår bestämmelser om försäkringen. Den lagstadgade försäkringen ersätter till exempel kostnaderna för de läkarbesök som olyckan föranleder. Lagen tillämpas också för distansarbete. Då ersätter försäkringen endast de olycksfall som sker då arbetet utförs.

Begreppet utförande av arbete tolkas snävt i rättspraxis. Ovannämnda fall påvisar hur snävt det lagstadgade försäkringsskyddet är i distansarbete. Arbetstagaren läste arbetsrelaterad e-post då hen rörde sig i hemmet, men det är ändå inte fråga om ett ersättningsgillt olycksfall i arbetet. Försäkringsdomstolen valde ett snävt tolkningssätt och ansåg att det inte hör till arbetstagarens arbetsuppgifter att röra sig mellan olika arbetspunkter i hemmet, även om man arbetar samtidigt.

Vid distansarbete är det typiskt att man byter arbetspunkt i bostaden under arbetsdagens lopp.

Det är värt att notera att den lägre besvärsinstansen, besvärsnämnden för olycksfallsärenden, stannade för den motsatta tolkningen och ansåg att det är fråga om ett ersättningsgillt olycksfall i arbetet.

Nämndens avgörande kan anses vara mer motiverat än försäkringsdomstolens. Vid distansarbete arbetar man huvudsakligen på en bärbar dator. Då är det typiskt att man byter arbetspunkt i bostaden under arbetsdagens lopp.

Vissa ändringar planeras

Tidigare har det varit klart att en snubbelolycka som inträffar till exempel i samband med ett toalettbesök under en distansarbetsdag inte ersätts. Enligt försäkringsdomstolens nya tolkning åtnjuter arbetstagaren inget försäkringsskydd ens då hen förflyttar sig mellan två arbetspunkter, även om hen arbetar samtidigt.

Det kan inte anses vara en lyckad tolkning. Enligt tolkningen sker det så gott som inga ersättningsgilla olyckor i distansarbete eftersom begreppet utförande av arbete tolkas snävt.

Vissa ändringar kommer att ske i den nuvarande situationen. För statens personal planeras en utvidgning som stödjer sig på lagen med tanke på olycksfall som sker i distansarbetet.

Försäkringsskyddet beror på vilken arbetsgivare arbetstagaren är anställd hos.

Inom staten är det Statskontoret som handhar ersättningarna för olycksfall i arbetet, och därför fkommer en separat, alldeles egen, lag att stiftas i frågan. Övriga arbetsgivare har kunnat utvidga försäkringsskyddet genom att teckna en frivillig distansarbetsförsäkring hos ett försäkringsbolag för sin personal.

Det är frågan om en förbättring jämfört med nuläget. I lagförslaget ingår ändå bland annat tidsmässiga begränsningar i ersättligheten, varvid försäkringsskyddet fortsättningsvis är snävare än om olyckan hade skett på arbetsplatsen.

Lagstiftningen borde fortsättningsvis utvecklas för att ge arbetstagaren ett bättre skydd i distansarbetet, så att frågan inte är beroende av arbetsgivarens beslut. Nu är arbetstagarna inte jämlika: försäkringsskyddet beror på vilken arbetsgivare arbetstagaren är anställd hos.

Jari Pursiainen är jurist vid JHL:s område för juridiska ärenden.