Många kommuner anställer nya arbetstagare med månadslön till samma uppgifter som de timavlönade utför. En del försöker locka de timavlönade att byta kollektivavtal. JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine påminner kommunerna om fördelarna med de timavlönades kollektivavtal i ett brev till arbetsgivarna.
Antalet timavlönade hos kommunerna minskar snabbt. I oktober förra året jobbade 7 400 personer under det kommunala arbetskollektivavtalet för timavlönade, TIM-AKA, enligt KT Kommunarbetsgivarnas statistik. Ett par år tidigare hade kommunerna cirka 9 000 timavlönade.
Orsaken till att de timavlönade blir färre är att kommunerna försöker övergå till andra kollektivavtal. Till exempel Björneborgs stad anställer de nya arbetstagare med månadslön.
De timanställda arbetar under 96 olika yrkesbetäckningar, enligt uppgifter från Statistikcentralen. De vanligaste yrkesbetäckningarna är parkarbetare, timmerman, planskötare, lastbilsförare och underhållsarbetare. Den genomsnittliga totala timlönen var 15,19 euro 2018. Äldre bilmekaniker har det högsta medeltalet på den totala timlönen, 20,45 euro, medan assistenter har den lägsta medellönen 10,12 euro i timmen.
Timavlönade lockas till månadslön
Arbetsgivare försöker också locka anställda som omfattas av TIM-AKA att byta kollektivavtal, säger huvudförtroendemannen Ilkka Havas på Helsingfors stads affärsverk för byggtjänster Stara.
– En del har fått något slags engångsersättning. En del
kanske tror att ett kollektivavtal med månadslön är bättre, säger Havas.
Att locka anställda att övergå till månadslön är en uppåtgående trend, säger avtalsombudet Marja Lehtonen på JHL:s förbundskontor. Hon påpekar att kollektivavtalet inte kan bytas ut om den anställda inte går med på det.
– Vi har tråkiga erfarenheter av att arbetstagare lockas att byta kollektivavtal med en väldigt liten engångsersättning, eftersom de förlorar ganska mycket inkomster, säger Lehtonen.
Bolagisering påverkar också
Också bolagisering minskar på antalet timavlönade. När de övergår till bolagets tjänst försvinner de ur den kommunala lönestatistiken, men de kan också hamna under ett annat kollektivavtal.
När Vasa stad och Vasa sjukvårdsdistrikt grundade stödtjänstbolaget Teese Botnia, beslutade de att de arbetstagarna övergår under de gamla kollektivavtalen. Men när nästa avtalsperiod börjar nästa vår, övergår alla anställda till Avainta-kollektivavtalet.
De timavlönade som övergick till underhålls- och
stödtjänstbolaget Alerte i Jakobstad stannar kvar under de timavlönades
kollektivavtal, men nya arbetstagare anställs under Avainta-kollektivavtalet.
”TIM-AKTA är flexibelt och höjer effektiviteten”
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine denna vecka skickat ett brev till kommunerna, där hon påpekar att också arbetsgivare har nytta av de timavlönades kollektivavtal. Ordföranden påminner om att kollektivavtal möjliggör flexibla arbetstider genom flyttad arbetstid och höjer effektiviteten med hjälp av ackordlön. De timavlönades kollektivavtal är det enda kommunala kollektivavtal som möjliggör ackordlön.
– Timavtalet är ett utmärkt bra avtal då kampen om arbetskraft är hård på en konkurrerad marknad. Kommunerna har inte råd att förlora ett enda proffs. Kommunalt anställda tar jobb i den privata sektorn för att de erbjuds bättre löner och arbetsvillkor. De timavlönades kollektivavtal har tills vidare haft en bra nivå, säger Niemi-Laine.
Lehtonen säger att resultatmålet för arbetstagarna har en starkare ställning i de timavlönades kollektivavtal än i andra kommunala kollektivavtal. Timavtalet ger alltså arbetsgivaren bättre möjligheter att mäta resultatet.
– Timlönen
sporrar till att utföra arbetet och den används ganska mycket i byggjobb. I
vinterunderhållet är timavtalet en morot som får folk att jobba på veckosluten
eftersom ersättningarna är bättre, säger Havas.
Bara JHL förhandlar om timavtalet
I brevet till arbetsgivarna påpekar Niemi-Laine också att JHL är den enda avtalsparten på arbetstagarsidan. Därför är det mycket lättare att ingå lokala avtal.
– Timavtalet är det kommunala kollektivavtal som det ingåtts flest lokala avtal kring. På de orterna har man velat få avtalet att fungera bra för bägge parter. Jag tror inte att arbetsgivaren ingått sådana avtal som bara arbetstagarna har nytta av, säger Lehtonen.
JHL godkänner inte avtalsshopping
JHL ställer sig kritiskt till att arbetsgivaren låter utföra arbete som traditionellt faller in under timavtalet både med timlön och med månadslön, säger Lehtonen.
– Det är väldigt ojämlikt och orsakar ont groll när samma arbete ersätts på olika sätt. Tillspetsat kan man säga att en får lön för att luta sig mot spaden medan den andra måste göra resultat eftersom lönen är beroende av utförd arbetstid, säger Lehtonen.
Hon tycker det är bättre också för arbetsgivaren att JHL inte godkänner avtalsshopping.
– Vi anser att arbetsgivaren inte har rätt att ensidigt
välja kollektivavtal. Detta har vi ännu inte testat, men vi kommer att pröva
det.
”TIM-AKTA har diskuterats redan länge”
KT Kommunarbetsgivarnas arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen säger att man i kommunerna frågar om det finns något behov för ett separat kollektivavtal för de timavlönade längre.
– Den här diskussionen har förts redan länge i kommunbordet, men timavtalet är ju fortfarande ett självständigt kollektivavtal. Det är sant att personalen som omfattas av avtalet har minskat och därför får KT frågan om timavtalet fortfarande behövs.
Vilken är KT:s åsikt om att olika kollektivavtal tillämpas på samma arbete? Det vill säga att en kommun anställer nya arbetstagare under de tekniskas avtal eller under AKTA för samma uppgifter som utförs av timavlönade?
– Jag känner inte detaljer kring det. Jag vill inte ta ställning i den frågan.
Jalonen ssäger att KT är på väg att inleda målsättningen inför avtalsrörelsen och ställer målen för förhandlingarna om TIM-AKTA och andra kollektivavtal senare.
De riksomfattande förhandlingsdagarna för timavlönade inom tekniska branscher ordnas i Helsingfors 6.–8.9.