Vårdproffsen behöver stöd i att möta våldsamma kunder. Våldet ringaktas eller ses som en del av jobbet på oroväckande många arbetsplatser.
Kunder som biter, spottar, sparkar. Brukare som knuffar, hotar, griper tag i en och håller fast. I extrema fall används till och med vapen.
Många yrkesgrupper möter hot om våld. Det är både barn och vuxna som fysiska våldshandlingar. Vårdanställda möter mer våld än till exempel poliser eller fångvakter.
I början av detta år bad JHL sina medlemmar som jobbar inom småbarnspedagogiken svara på en enkät om våldsituationer på arbetsplatsen. Nästan en tredjedel av dem som svarade uppgav att de möter våld minst en gång i veckan. Våldet orsakar tandskador, sträckningar och bitsår. De längsta sjukskrivningarna pågick i veckor, till och med månader.
Våldet syns i vardagen i synnerhet i kommunerna. En rapport från Arbets- och näringsministeriet visar att var fjärde anställd inom kommunsektorn har mött våld eller hot om våld. Varannan anställd har sett hotfulla situationer.
En undersökning som pensionsförsäkraren Keva gjort visar ännu dystrare siffror. Varje tredje anställd inom kommunsektorn hade mött våld eller hot om våld minst en gång under det senaste året. Bland vårdproffsen uppgav 43 procent att de mött våld flera gånger under det senaste året.
– Arbetstagarna kan i värsta fall skuldbeläggas.
Arbetsmiljöombudet Merja Hyvärinen på JHL har fått höra medlemmarna berätta om tråkiga erfarenheter. Många arbetsgivare inom vårdbranschen förringar hotfulla situationer på arbetsplatsen och är inte inställda på att förebygga våld.
– Arbetstagarna kan i värsta fall skuldbeläggas genom att man säger att sådant inte händer den som behärskar sitt yrke, säger Hyvärinen.
Också många arbetstagare har orsak att se sig i spegeln.
– Många tror att det här ingår i jobbet. Men inte heller poliser utbildas med den tanken att man måste stå ut med våld. Var och en borde förstå att inget jobb omfattar en skyldighet att ta stryk.
Läs mer: Kårkullapersonalen rapporterar våld varje dag
Också barn kan vara våldsamma
Bland JHL:s medlemmar är det anställda inom bland annat missbrukarvården, äldreomsorgen och funktionshinderområdet som möter hot och våld.
Också busschaufförer, konduktörer, biljettkontrollanter och förmånshandläggare kan möta aggressiva kunder.
– I många fall har det blivit normalt med tråkiga situationer.
JHL får flest samtal av personal
inom äldreomsorgen.
– I många fall har de tråkiga situationerna normaliserats i det egna arbetet. Det
finns arbetsplatser där det händer något hotfullt varje dag och i varje
arbetspass.
Allt fler samtal kommer från anställda inom småbarnspedagogiken. De blir klösta, bitna och sparkade.
– Även om det är ett litet barn
som står för våldet är det våld precis som då en vuxen anfaller en. De
anställda borde ta till sig att våld inte ska godkännas i någon form och inte
av någon utövare.
Unga proffs behöver extra stöd
Brukaren eller patienten kan uppleva att hen inte blir hörd eller förstådd. Det kan leda till aggressivt beteende, säger Susanna Hintsala. Hon är chef för avdelningen för fullvärdigt medborgarskap på funktionsnedsättningsorganisationen Kehitysvammaliitto.
Arbetsgivarna kan bereda sig på problemsituationer genom att utbilda personalen.
– Den anställda får aldrig lämnas ensam.
När vårdarna byts ut och situationen förändras hela tiden kan det orsaka otrygghet och oro hos en del patienter och brukare. Det kan utlösa aggressioner.
– Den anställda får aldrig lämnas ensam. Framför allt måste man se till att unga anställda, som är nya i branschen, får ett tillräckligt stöd och inte tvingas behandla erfarenheten ensamma, säger Hintsala.
När man möter en aggressiv kund är det viktigt att hålla sig lugn och inte låta sig provoceras. Den anställda kommunicerar till kunden också med sin kropp. Lugnet sprids till motparten.
Handlingsanvisningar bortgömda i mappar
Hot och våld medför alltid stress för den anställda. Enligt arbetarskyddslagen har arbetsgivaren skyldighet att övervaka och sörja för att arbetet och arbetsmiljön är trygga. Antalet olycksfall ska följas upp och allvarligt våld ska anmälas till arbetarskyddsmyndigheten.
– I synnerhet inom den privata socialservicebranschen har sparåtgärderna lett till att det inte erbjuds tillräckligt med arbetarskyddsutbildning, säger Merja Hyvärinen på JHL.
De anmälningar som de anställda gör har ingen betydelse om de avvikande situationerna inte behandlas på ett ändamålsenligt sätt och beaktas i utvecklingen av arbetsplatsen.
– Handlingsanvisningar finns
oftast på arbetsplatserna, men de är undangömda i någon pärm. De anställda
tappar suget då anmälningarna inte leder någon vart, säger Hyvärinen.
Tillräcklig personal skapar trygghet
Arbetarskyddet utgår från att hotfulla situationer ska förebyggas. Inom vårdbranschen garanterar en tillräcklig personaldimensionering att de anställda hinner sköta om patienterna i lugn takt och med tillräcklig tid.
Passerkontroll och säkert förvar av läkemedel skapar trygghet. Hyvärinen säger att det också finns skäl att utveckla lagstiftningen.
– Arbetarskyddslagen ger alla medel till att hantera situationen, men utmaningen är att individens rätt och patientens självbestämmanderätt kan köra över arbetstagaren.
När man sköter om arbetarskyddet inverkar det på tillgången till arbetskraft. Om det inte går att jobba tryggt i branschen och man inte ingriper mot problemen blir branschen mindre attraktiv, framför allt när lönen är låg i förhållande till hur krävande jobbet är.
Hyvärinen säger att det är viktigt att personaldimensioneringen inom hemvården är tillräcklig.
– Man ska aldrig gå ensam till en ny kund. Ibland kan det vara nödvändigt att ha med en säkerhetsarbetare.