Finland privatiserar vårdplatser i mycket snabbare takt än de övriga nordiska länderna. Besparingar som gjorts på bekostnad av de svaga rinner till skatteparadis – och kvaliteten på vården lider.
Åldringar. Barnskyddets brukare. Personer med funktionsnedsättningar. Rehabiliteringspatienter från den psykiatriska vården och rusvården. De svagaste grupperna i samhället har svårt att få sin röst hörd. Anslagen är för små och deras problem intresserar inte beslutsfattarna.
Det internationella kapitalet och de stora vårdkoncernerna är däremot intresserade av de grupper som är i behov av vård. Placerarnas iver beror på att det rör sig mycket offentliga pengar i vårdtjänsterna, säger Teppo Kröger, professor i samhällspolitik vid Jyväskylä universitet.
Den finländska äldreomsorgen har omorganiserats sedan början av årtusendet. Institutionsvården kördes ner och ersattes med serviceboende.
Samtidigt började politiker tala om att det skulle löna sig att privatisera kommunal verksamhet eftersom företagen skulle göra samma arbete billigare och effektivare.
– Den senaste tidens skandaler ger intrycket att besparingar också gjorts genom att pruta på kvaliteten.
Många kommuner har ersatt de gamla ålderdomshemmen med privata vårdhem.
– Lönenivån är lägre inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn eftersom de har olika kollektivavtal. En mycket stor del av utgifterna för välfärdstjänsterna är löneutgifter, säger Kröger.
I år har skandalerna kring vårdbolagen avlöst varandra: De har haft för lite personal och personalen har inte varit tillräckligt utbildad.
– Den
senaste tidens skandaler ger intrycket att besparingar också gjorts genom att
pruta på kvaliteten, säger Sonja Finér,
verksamhetsledare för medborgarorganisationen Finnwatch, som undersöker
företagsverksamhetens globala inverkan.
Vårdreformen som drivande kraft
Hälsobolagens intresse för vårdbranschen vaknade under det förra årtiondet.
Mediverkko startades som ett bemanningsföretag inom hälsovårdsbranschen. Företaget försåg kommuner med i synnerhet läkare. År 2006 började företaget växa kraftigt och det blev en riksomfattande serviceproducent inom äldreomsorgen och barnskyddet. Mehiläinen-koncernen köpte Mediverkko 2015.
Svenska Attendo kom in på den finländska marknaden 2007 genom att köpa Medone, ett företag som också startades som ett läkarbemanningsföretag vid millennieskiftet.
I samma tider började man utveckla ambulans- och hemvårdsföretaget Esperi Care, som grundats av Finlands Röda Kors (FRK), till ett företag som producerar serviceboende. FRK sålde största delen av sina aktier i Esperi Care till placeringsbolaget Unicus 2006. Unicus sålde företaget vidare till placeringsbolaget Capman fyra år senare.
De äldre i Finland, Sverige, Norge och Danmark behöver ytterligare 100 000 vårdplatser före år 2030.
Capman var intresserat av den enorma tillväxten som kommer att pågå länge i branschen. År 2010 fanns det över 420 000 finländare som var över 75 år. Antalet uppskattas dubbelt upp 2030. Attendo uppskattade förra året att de äldre i Finland, Sverige, Norge och Danmark behöver ytterligare 100 000 vårdplatser före år 2030.
År 2006 började Matti Vanhanens (C) regering driva en kommunreform, där kommuner lockades att gå ihop. De kommuner som hade mindre än 20 000 invånare och inte ville fusioneras tvingades skaffa sina social- och hälsovårdstjänster av större värdkommuner.
Jyrki Katainens (Saml.) regering ville fortsätta med kommunreformen, men det fanns inte tillräckligt med kommuner som ville fusioneras. Då flyttades fokus på vårdreformen, som regeringen drev på kraftigt. Samtidigt började man se på Sverige som hade genomfört en valfrihetsreform, fritt vårdval. Detta blev avgörande för de privata vårdtjänsterna.
– Vårdreformsruljansen har stärkt tillväxten.
Esperi Cares dåvarande vd Marja Aarnio-Isohanni sade till Kauppalehti i november 2017 att de senaste fem–sex årens vårdreformsruljans stärkt bolagets tillväxt. Esperi Cares omsättning femfaldigades från 2010 till 2016 då omsättningen var 153 miljoner euro.
Enligt Aarnio-Isohanni berodde tillväxten på att kommunerna ville fatta vårdbeslut medan de fortfarande hade beslutsmakt.
Vårdbolagen växer kraftigt
Också övriga vårdbolag har vuxit kraftigt. Mehiläinen, Terveystalo, Pihlajalinna och Esperi Care fördubblade sin omsättning från 2014 till 2017.
Esperi Cares omsättning var 265 miljoner euro förra året. Attendo Finland hade en omsättning på 450 miljoner euro. Attendo uppger att koncernen har över 24 000 anställda i Norden, 11 000 av dem i Finland. Norges och Danmarks andel av Attendos omsättning är bara några procent så tyngdpunkten ligger i Finland och Sverige.
Mehiläinen Hoivapalvelut Oy har tredubblat sin omsättning sedan 2015.
Mehiläinen-konsernens omsättning var förra året 915,9 miljoner euro, en ökning på 21,2 procent från året innan. Dotterbolaget Mehiläinen Hoivapalvelut Ab:s omsättning var förra året 77,8 miljoner euro. Bolagets omsättning har tredubblats sedan 2015. Dotterbolaget Familar, som driver barnhem, hade i fjol en omsättning på 54,7 miljoner euro, nio gånger mer än 2015.
Svenska Humana köpte Coronaria Hoiva i våras och bolaget Arjessa 2016. Bolagen håller på att ta ibruk namnet Humana.
Professor Teppo Kröger tror inte att utläggningarna kommer att avta. Kommunernas ekonomiska problem är inte på väg att minska utan håller snarare på att öka.
– Utläggningarna skulle avta eller åtminstone försvåras om staten
ställde administrativa eller ekonomiska begränsningar för de kommunala
utläggningarna.
Samma risker som i företagsverksamhet
Även om man sökte modell för valfrihet i Sverige har de övriga nordiska länderna inte privatiserat sina social- och hälsovårdstjänster i lika hög grad som Finland.
De privata aktörernas andel av vårdtjänster för äldre är hela 50 procent i Finland, konstaterar Attendo sitt koncernbokslut. I Sverige är andelen 16 procent, i Danmark 17 procent och i Norge 11 procent.
Över 90 procent av rehabiliteringsboendena för personer med psykisk ohälsa drivs av privata, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL. Här räknas aktörerna inom tredje sektorn till den privata sektorn.
– Risken för konkurs ingår alltid i företagsverksamhet.
Utläggningar medför alla risker som ingår i företagande, påpekar Teppo Kröger. På många orter har utläggningen av hela sektorer lett till en monopolsituation som omintetgör den nytta man söker genom konkurrensutsättning. Genom att lägga ut en hel sektor förlorar kommunerna också sin planerings-och verkställandemakt till företagen.
– I företagsverksamhet ingår alltid en risk för konkurs. Företag kan också snabbt ändra sin verksamhetsstrategi och sluta erbjuda vissa tjänster i ett visst område. Kommunerna kan har svårt att hitta ersättande sätt att producera tjänsterna på kort varsel.
Kröger säger att det inte är så säkert att utläggning medför besparingar.
– Om man beaktar ökade administrativa och upphandlingskostnader kan besparingen bli liten eller ingen alls.
Ägare ruvar i skatteparadis
Bland fyra stora bolag som erbjuder boendetjänster är Esperi Care och Mehiläinen onoterade bolag. Deras aktier finns alltså inte på börsen. Deras huvudägare håller till i skatteparadis.
Esperi Cares största ägare är det Luxemburgbaserade placeringsbolaget Intermediate Capital Group (ICG) med sin andel på 75,1 procent. ICG har placerat sina aktier i fonden ICG Europe Fund VI som är registrerad på Jersey. Esperi Care uppger på sin webbplats att privatpersoner äger 10,4 procent av bolaget och bolagets ledning och nyckelpersoner 10,1 procent. Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinens andel är 4,4 procent.
Jersey är ett självstyrt skatteparadis som hör till Storbritannien och Luxemburg är ett av Europas skatteparadis.
Esperi Cares och Mehiläinens huvudägare har placerat sina ägarskap på skatteparadisön Jersey.
Mehiläinens huvudägare är det luxemburgiska placeringsbolaget CVC Capital Partners med en andel på 57 procent. Enligt Finnwatch är ägarskapet placerat i fonder som CVC registrerat på Jersey.
Mehiläinens näststörsta ägare är Lokal-Tapiola med en andel på 20 procent och den tredje största ägaren är Ömsesidiga arbetspensionsförsäkringsbolaget Varma med en andel på 8 procent av aktierna. Till ägarna hör också Statens pensionsfond i Finland, Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen, Apotekens pensionskassa och Statens pensionskassa samt andra placerare och privatpersoner.
Attendo och Humana är i sin tur noterade på Nasdaq-börsen i Stockholm.
Humanas största ägare är det svenska placeringsbolaget Impilo Care som specialiserat sig på hälsovårdsbranschen med en andel på 19,9 procent. Den näststörsta ägaren är Argan Capital Management som är registrerad på Jersey. I månadsskiftet september–oktober hade Argan Capital Management en andel på 11,6 procent.
Till ägarna hör också den schweiziska banken USB:s Londonkontor, Nordeas investeringsfonder, det svenska placeringsbolaget Lannebo Fonder, svenska SE-bankens kontor i Luxemburg och det amerikanska placeringsbolaget BNY Mellon.
Attendos största ägare är Nordenstjernan-bolaget, som grundades av den svenska redaren Axel Johnson och ägs av hans ättlingar, med en andel på 18,5 procent av aktierna. Näststörsta ägaren är Attendo Finlands vd Pentti Karjalainen med en andel på 11,2 procent. Bland ägarna finns också olika placerings- och pensionsfonder, bland annat Ömsesidiga pensionsförsäkringsbolaget Elo. Av Humanas ägare har UBS och BNY Mellon andelar också i Attendo.
Mehiläinens ränteavdrag var olagligt
Finnwatch publicerade en jämförelse över vårdbolagens skatteansvar i maj.
– Vi har pekat på att man bör beakta hur företagen betalar skatt när man bedömer om det är samhälleligt lönsamt att lägga ut verksamheter, säger verksamhetsledaren Sonja Finér.
Rapporten behandlar Mehiläinens och Attendos aggressiva skatteplanering detaljerat.
Under åren 2006–2018 ägdes Mehiläinen av det svenska bolaget Ambea, som i sin tur ägs av det amerikanska placeringsbolaget KKR och svenska Triton.
KKR ägs av två börshajar, Henry Kravis och George Roberts. Kravis är förebilden för rollfiguren Gordon Gekko som spelades av Michael Douglas i Oliver Stones film Wall Street (1987).
Henry Kravis figur är också en av huvudrollerna i filmen Kaos på Wall Street (1993), som handlar om riskkapitalisternas kamp om bolaget RJR Nabisco. Kravis lyckades till slut köpa bolaget för lånade pengar.
Mehiläinens förra ägare försökte dra av räntan på ett lån i beskattningen både i Finland och i Sverige.
Åren 2006–2012 hade Mehiläinen och Ambea ett lånearrangemang med avsikten att dra av räntan på lånet två gånger i beskattningen, i Finland och i Sverige.
Helsingfors förvaltningsdomstol slog förra året fast att arrangemanget var olagligt i Finland. Mehiläinen har sökt besvärstillstånd hos Högsta förvaltningsdomstrolen.
Koncernen löste upp arrangemanget 2012, men fortsatte med den aggressiva skatteplaneringen 2015, så att det finska moderbolaget Ambea Holding fusionerades med Mehiläinen. Ambea Holding hade tagit ett lån för att köpa Mehiläinen och det lånet överfördes nu i Mehiläinens balansräkning. Mehiläinens soliditet sjönk från 51,5 procent till 0,8 procent.
Också räntorna på det här lånet minskade på den beskattningsbara vinsten, men det ingrep skattemyndigheterna inte mot.
Soliditeten beskriver företagets betalningsförmåga, förlusttålighet och förmåga att klara av skulder på lång sikt. Soliditeten anses vara utmärkt om den är över 50 procent och god om den är 35-50 procent.
Förra året såldes Mehiläinen till CVC Capital Partners och dess övriga nuvarande ägare.
– I det
senaste företagsarrangemanget har den finska koncernens skuldsatthet minskat,
säger Sonja Finér på Finnwatch.
Också Attendo betalade hög ränta
Det går inte längre att skönja någon aggressiv skatteplanering i Attendos verksamhet, enligt Finnwatch. Men 2008–2011 gjorde Attendo förlust, delvis för att bolaget betalade 15 procent i ränta till sina ägare.
Attendos svenska moderbolag Attendo AB ägdes då att det luxemburgiska Augustus International Sarl, som i sin tur ägdes till 77 procent av den Jersey-registrerade IK2004-fonden. Attendo AB noterades på börsen i Stockholm i november 2015. Då sålde IK2004 sin andel i Attendo.
Esperi Care betalade ingen samfundsskatt
Finnwatch tog inte med Esperi Care i sin skattejämförelse eftersom bolaget inte erbjuder läkartjänster i någon större utsträckning. Bolaget kunde därför inte poängsättas efter om läkarna är anställda eller företagare, alltså om de lyfter lön eller utdelning.
I början av året efter att vårdskandalen briserat rapporterade Yle att Esperi Care misstänks för skatteminimering i Finland genom dyra koncernlån. Esperi Care har bestridit att bolaget skulle ha dragit av räntorna i beskattningen. Men bolaget gjorde ingen beskattningsbar vinst och betalade ingen samfundsskatt för förra året.
Enligt skatteuppgifterna som offentliggjordes i början av november betalade vårdbolagen samfundsskatt för 2018 så här:
Bolag Vinst € Samfundsskatt € Mehiläinen Oy 20 996 527 4 202 305 Attendo Suomi Oy 8 066 575 1 616 315 Attendo Oy 6 249 175 1 252 835 Arjessa Oy 5 683 490 1 139 698 Esperi Care Oy 0,1 0 Esperi Care Group Oy 0 0 Esperi Care Holding Oy 0 0
Försvar av välfärdsstaten
Också i Norge pågår det en diskussion om välfärdsaktörer. Där har bland andra Linn Herning, verksamhetsledare för alliansen For velferdsstaten, satt fart på debatten. Hon har fört kampanj för de offentliga tjänsterna hela årtiondet.
– De skattefinansierade tjänsterna är speciella av två orsaker: De är skattefinansierade och de är välfärdstjänster, säger Herning.
– Största delen av folket anser att man måste ställa andra krav på hur skattepengar används än på hur privata investerare använder sina pengar.
I Norge har kommersiella aktörer övertagit i synnerhet daghems- och barnhemsmarknaderna. Under kommunalvalskampanjen 2011 talade många för att konkurrensutsätta offentliga tjänster. Då reste Herning och hennes kolleger runt i Norge och försvarade de offentliga tjänsterna på fackmöten och politiska möten. Herning kartlade också kommersiella aktörer inom de skattefinansierade välfärdstjänsterna.
En del av kommunerna som konkurrensutsatt vårdhem beslutade att upphöra med utläggningarna.
Ägarskapet i bolagen ledde till skatteparadis. Utgående från detta skrev Herning en bok om välfärdsprofitörerna som väckt mycket debatt. Före kommunalvalet 2015 hade det skett en ändring i politiken: en del av de kommuner som hade konkurrensutsatt vårdhem hade beslutat att ta tillbaka verksamheten.
– Andan i debatten var att vi ska stoppa välfärdsprofitörerna. De här valkampanjerna var ganska olika.
Bergens stad förväntade ökade kostnader när staden tog över ett konkurrensutsatt vårdhem, men den kommunala verksamheten visade sig vara billigare.
– På en del marknader har bolagen blivit så stora aktörer att de är svåra att stoppa. Då måste man jobba långsiktigt för att reglera marknaden och ändra lagarna så att deras verksamhet blir mindre och mindre lönsam.