Vad kan just du göra för att främja jämlikhet? Mycket simpla saker, berättar Mona Bling, som är författare, journalist och influencer i sociala medier och upplever mänskliga rättigheter som sin livsuppgift.
Världen behandlar fortfarande människor ojämlikt, och därför behövs aktivister och personer som går sin egen väg. Åbobon Mona Bling, 31, är en transkvinna som arbetar för regnbågsfolkets rättigheter och talar för feminism, men talar och skriver även lika flytande om till exempel mode.
Bling är ett utmärkt exempel på någon som lyssnat till sig själv, gått sin egen väg och samtidigt fungerat som ett exempel för andra. I sociala medier har hon närmare 25 000 följare, med vilka hon delar sin vardag och talar om mänskliga rättigheter.
– Vi har alla ett likadant behov att bli sedda, hörda och respekterade. Att synas i medier med mitt eget ansikte är mitt sätt att representera de frågor jag står för. Jag vill vara ett exempel för alla som söker sin egen identitet och vill vara lyckliga och älskade.
Långtida dröm gick i uppfyllelse
Att skriva är ett sätt för Bling att påverka och uttrycka sig själv. Hon berättar att hon ända sedan barnsben velat bli journalist och författare.
– Att skriva är min första kärlek, avslöjar hon.
I höstas uppfylldes Blings långtida dröm, när hennes första bok 23 transmyyttiä – Totta ja tarua transihmisistä (’23 transmyter – sant och falskt om transpersoner’) publicerades.
Som namnet säger är avsikten med boken att avveckla myter som folk fortfarande tror på gällande transpersoner. En transperson är någon vars könsidentitet är annorlunda än könet hen tilldelats vid födseln. Enligt Bling är en av de starkaste myterna kring transpersoner att man inte överhuvudtaget förstår vad det innebär att vara trans.
– Folk tror att transpersoner försöker lura andra på något sätt, och vissa tror inte ens att vi existerar. Alla förstår inte att det finns människor med en könsuppfattning som inte motsvarar det kön som fastställts vid födseln.
Folks bild av vad kön är är snäv i största allmänhet. Utöver det biologiska könet finns det ett socialt kön, det vill säga hur man uttrycker sin könsidentitet.
Man måste inte genast veta allt om allting, tycker Bling. Man behöver inte vara rädd för att säga någonting fel, för det är helt ok att klåpa.
– Viktigast är att man vill den andra väl och strävar mot det bättre till exempel genom att lyssna på minoriteter och hur de vill bli bemötta. Det är bättre att försvara minoriteter och diskutera än att vara tyst för att man är rädd att säga någonting fel.
”Man kan vara vad man vill i livet”
Bling besöker skolor och företag för att tala om mångfald, jämlikhet och hur man kan beakta transpersoner i arbetslivet. Tyvärr råkar de ut för diskriminering i rekryteringsprocesser och på jobbet.
– Det är till exempel fint att allt fler företag deltar i Pride-månaden. Men det borde inte betyda att man bara byter firmans logo till en regnbågsfärgad version utan någon riktig vilja att eftersträva jämlikhet på arbetsplatsen.
– Kunde Käärijä vara en lika älskad skjortlös lustigkurre om han var en kvinna?
När Bling skrev på sin bok stötte hon på någonting överraskande: transpersoner censurerar även själv sig själva.
– Många söker sig inte till skolor eller arbetsplatser eftersom de tänker att de inte har någon chans. Det tog mig hårt, trots att det är mänskligt.
I sin första kolumn i Motiivi skriver Bling om förändring och om att man inte behöver begränsa sig själv.
– Det har varit en lång process för mig, men nu vet jag att man kan vara precis vad man vill i livet. Ett bra exempel är att jag har börjat skriva om musik, fastän jag alltid har sett mig själv som omusikalisk. Man kan också lära sig saker, gläder sig Bling.
Det krävs ännu arbete för jämlikheten
Globalt sett är Finland ett relativt jämlikt land. Vi har till exempel god offentlig hälsovård trots att köerna växer. Det oaktat anser Bling att man ständigt måste arbeta för jämlikheten, så att man kan garantera att minoriteter – och kvinnor – har det bra även i framtiden.
Ja, vad tycker Bling om dagens kvinnosyn?
– Tyvärr påverkar fortfarande kvinnohat och förutfattade meningar om kvinnor hur en kvinna kan leva och handla i samhället. Vi funderade precis med en kollega om Käärijä kunde vara en lika älskad skjortlös lustigkurre om han var en kvinna? Antagligen inte, eftersom kvinnors kroppar fortfarande sexualiseras betydligt.
Bling hoppas att vi kunde avskaffa könade motsättningar helt och hållet, men allt ändras inte endast för att man vill se det ändras.
– Men det allra första steget är att tro på förändringen, säger Bling.
Trots att Bling inte vill titulera sig själv en aktivist, kommer hon enligt sina egna ord alltid att syssla med aktivism. Och det är bra det.