Avtalsrörelsen blir utmanande och den kommer att pågå långt in på våren. JHL går till förhandlingarna med fyra teman, som utgår från medlemmarnas önskemål.
För JHL:s del inleds en del förhandlingar redan på senhösten. Förhandlingarna om den offentliga sektorns avtal inleds efter årsskiftet.
JHL började förbereda sig på avtalsrörelsen redan i våras: förbundsstyrelsen förutsatte att medlemmarna får vara med och ställa mål för förhandlingarna i en högre utsträckning än tidigare.
Läs mer: 10+1 steg: Så förbereder du dig för strejk
JHL har hört medlemskåren bland annat genom två medlemsenkäter. I den första omfattande enkäten kartlades åsikter om löneförhöjningar och den förlängda arbetstiden.
I september frågade JHL sina medlemmar om deras åsikter om bland annat arbetstid och arbetshälsa. JHL fick in över 8 000 svar på båda enkäterna och svaren har påverkat JHL:s avtalsmål. JHL:s styrelse godkände de allmänna förhandlingsmålen i september.
Under hösten har JHL ordnat diskussionskvällar runtom i landet under temat Slut på gratisarbetet. Den svenska diskussionskvällen ordnas måndagen den 11 november. Avsikten med diskussionskvällarna är att hitta branschvisa mål för avtalsförhandlingarna.
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine samt förhandlingscheferna Mari Keturi och Kristian Karrasch har rest runt för att träffa medlemmar på deras arbetsplatser och medlemskvällar. Efter turnén ställs de precisa branschvisa målen.
JHL:s allmänna förhandlingsmål kan delas in i fyra teman. De två första gäller löner och arbetstid, de två andra välmående, arbetslivskvalitet och jämställdhet.
1. Mera euron till proffsen
JHL:s medlemmar vill ha ett generellt lönepåslag i euro. Det visar en medlemsenkät som JHL gjorde i våras. Därmed är det också vad JHL strävar efter i förhandlingarna om nya kollektivavtal som tar fart efter årsskiftet. Ett alternativ är en kombination av ett lönepåslag i euro och ett procentpåslag. Det är nästan lika eftersträvansvärt, enligt medlemsenkäten.
Vid sidan om de generella lönepåslagen vill JHL driva på lönejämställdhet.
– Det förutsätter långsiktiga löneprogram och satsningar på lönepåslag i euro i synnerhet för de lågt avlönade, säger Kristian Karrasch som är förhandlingschef för den offentliga sektorn på JHL.
2. Slut på gratisarbetet
Konkurrenskraftsavtalet är avtalsrörelsens heta potatis. Nedskärningen i semesterlönen upphör, men förlängningen av den årliga arbetstiden med 24 timmar är en påle i köttet på arbetstagarna. I vårens medlemsenkät ville 75 procent av dem som svarat att arbetstidsförlängningen slopas. Det är också JHL:s primära mål. Alternativt kan arbetstiden behållas på nuvarande nivå om lönen höjs i motsvarande grad.
I avtalsrörelsen kräver JHL spelregler för varierande arbetstid, alltså nollavtal. JHL vill också införa hälsofrämjande arbetstidspraxis, såsom individuell schemaläggning och ergonomiska arbetstider, i kollektivavtalen.
– Forskningen visar att möjligheten att påverka sin egen arbetstid ökar arbetstillfredsställelsen och välbefinnandet. För att de anställda ska orka i fysiskt och psykiskt belastande jobb är det viktigt med en god återhämtning. Principen om en oavbruten arbetsdag blir en viktig fråga i synnerhet i den privata sektorn, säger Mari Keturi som är förhandlingschef för den privata sektorn på JHL.
3. Arbetsplatsen stöder när livet förändras
JHL:s tredje huvudtema i avtalsrörelsen gäller möjligheterna att kombinera arbets- och familjeliv. Ett mål är att förlänga den avlönade pappaledigheten.
– Den här frågan behandlas ur väldigt olika utgångspunkter inom olika avtalsbranscher. Inom kommunsektorn är den avlönade pappaledigheten nu tolv dagar, det statliga avtalet sex dagar och inom andra branscher sex dagar eller färre, säger Karrasch.
Han påpekar att det är en samhällelig fråga – utan barnvänliga lösningar kommer årskullarna att fortsätta minska.
JHL jobbar också för de anställdas möjlighet att få tillfällig vårdledighet för att sköta om sina gamla föräldrar på samma sätt som man får ledigt för att vårda sjuka barn.
– Jag är
övertygad om att det här blir ett viktigt tema på arbetsmarknaden under de
följande 20 åren. De anhörigas roll ökar eftersom det inte finns tillräckligt
med anställda inom äldre-
omsorgen, säger Karrasch.
JHL vill också förhandla om praxisen kring hur länge en anställd kan sjukanmäla sig innan det behövs läkarintyg. Nu varierar praxisen mellan en och tre dagar.
– Undersökningar visar att längre tider för sjukledigt på egen anmälan minskar på utgifterna för företagshälsovård och förkortar sjukledigheterna, säger Karrasch.
4. Med i jämställdhetsplanering
JHL:s fjärde förhandlingstema är jämställdhet på arbetsplatsen. Målen är att få förtroendemännen och arbetarskyddsfullmäktige mer involverade i arbetet med jämställdhets- och likabehandlingsplanerna. JHL förutsätter också att en omfattande kartläggning av lönerna inleds.
– Enligt lagen ska en lönekartläggning göras vartannat år, men i praktiken sker det inte, säger Karrasch.
JHL kräver en bedömning av hur villkoren i kollektivavtalen behandlar könen.
JHL:s styrelse godkände de allmänna målen för avtalsrörelsen i september. Före det gjorde JHL två medlemsenkäter om de allmänna målen, en i våras och en i höst. Båda gångerna var det mer 8 000 personer som svarade.
Under Slut på gratisarbetet-turnén träffar Karrasch, Keturi och förbundets ordförande Päivi Niemi-Laine medlemmar för att få förslag på specifika mål i de olika branschernas kollektivavtal.
Kolla in alla förhandlingsmål här.