Kommer den finska småbarnspedagogikens kvalitet att bygga på en multikompetent och mångsidigt utbildad personal också i forsättningen, frågar sig JHL:s ordförande Päivi-Niemi Laine i Motiivi 3/2018.
JHL har gjort en utredning om småbarnspedagogikens framtid. Lapsen parhaaksi-utredningen är i viss mån ett svar på undervisnings- och kulturministeriets Vägkarta för småbarnspedagogiken. Revideringen av lagen om småbarnspedagogik är nu i andra skedet. Lagutkastet med förslag till den nya lagen är ute på remiss fram till den 18 mars. Lagen är avsedd att träda i kraft redan i augusti detta år.
I lagutkastet som gäller reformens andra skede behandlas vilken utbildningsnivå personalen som sköter barnen ska ha. Ministeriet har som mål att ersätta hälften av barnskötarna med barnträdgårdslärare. Grovt beräknat skulle detta gälla till och med 9 000 barnskötare.
Vi är bekymrade över två saker: Får barnet tillräckligt med vård och omsorg i en så undervisningscentrerad omgivning? Kommer den finska småbarnspedagogikens kvalitet fortfarande att bygga på en multikompetent och mångsidigt utbildad personal? Tills vidare har kvaliteten baserat sig på en hela byn uppfostrar-modell. Vi är mycket oroade över att undervisningen stjäl utrymme från barndomen.
JHL:s viktigaste budskap är att småbarnspedagogiken ska ge barnen en mångsidig blandning av vuxnas synpunkter och omsorg, inte bara undervisning. Den centrala tanken bakom lagen om småbarnspedagogik – en välbalanserad kombination av fostran, undervisning och vård – hotas av att mängden lärare ökas och omsorgspersonal minskas.
Vi fruktar att en alltför lärarfokuserad småbarnspedagogik minskar omsorgens, omvårdnadens och lekens betydelse. Enligt planerna ska övergången till en lärarfokuserad småbarnspedagogik genomföras under de följande 12 åren, medan experterna räknar med att det kommer att ta närmare 20 år.
Samma mål kan nås snabbare och effektivare genom att erbjuda pedagogisk fortbildning för omvårdnads- och omsorgspersonalen. Vårt mål är att det införs en ny och välbeskrivande yrkesbeteckning och utbildning inom småbarnspedagogiken för pedagogiska barnskötare.
Det var glädjande att se att man i lagpropositionen föreslår tilläggsutbildning för familjedagvårdare. Detta är ett förnuftigt sätt att utnyttja befintliga resurser. Däremot var det en stor brist att man i lagutkastet helt glömt bort utveckling av familjedagvården. Minister Sanni Grahn-Laasonen har dock lovat att familjedagvården inte läggs ned.
Det är svårt att förstå varför barnträdgårdslärare med socionomutbildning enligt lagutkastet inte längre ska vara behöriga att sköta undervisningsuppgifter. Vi ser att yrkesgruppen genom sin breda utbildningsbakgrund bidrar till att skapa en helhetsuppfattning av barnens och familjernas behov. Förhoppningsvis rensar ministeriet inte bort småbarnspedagogikens guldkorn i samband med reformen.