Från början av nästa år är JHL:s och a-kassans sammanlagda medlemsavgift jämnt en procent. Efter sänkningen är JHL ett av de förmånligaste fackförbunden i Finland.
Fackförbundet JHL:s representantskap fattade ett historiskt beslut under sitt höstmöte. Ledamöterna valde att sänka medlemsavgiften till en procent av bruttoinkomsterna, vilket är en kännbar förändring. Förbundsstyrelsen, som stod bakom förslaget, hoppas är att sänkningen ska göra förbundet mer attraktivt och locka nya medlemmar.
Förslaget om att sänka avgiften debatterades en god stund, men fick slutligen stort understöd i representantskapet. Ledamoten Martti Vaskonen ville att det medlemsavgiftstak på 600 euro per år som förbundsstyrelsen förordade skulle slopas. Representantskapet röstade ner Vaskonens motförslag med klara siffror.
Beslutet om sänkningen togs emot med lyriska kommentarer: ”Ett modigt beslut”, ”Det här är den bästa marknadsföringen man kan tänka sig”, ”Beslutet borde ha tagits redan för ett år sedan”.
Inkomstbortfallet kompenseras till föreningarna
Trots att JHL-medlemmen betalar en mindre andel av sin bruttoinkomst till förbundet, har hen fortsättningsvis tillgång till alla förmåner och tjänster i förbundet och säkerställer sin rätt till a-kassans inkomstrelaterade arbetslöshetsskydd.
JHL:s representantskap beslutar om medlemsavgiftens storlek för ett år i sänder. I många inlägg betonades ändå att de ledamöter som väljs för nästa representantskapsperiod bör hålla kvar medlemsavgiften på den nivå som nu fastslagits, i stället för att ändra avgiften fram och tillbaka.
Förändringen är markant i jämförelse med nuläget. Medlemsavgiften är också förmånligare än till exempel hos facken Super och Tehy. År 2021 är fackförbundet JHL:s och arbetslöshetskassans medlemsavgift totalt 1,38 procent.
Sänkningen kommer att ha stor inverkan på förbundets ekonomi. De lägre intäkterna från medlemsavgifterna kompenseras med den förmögenhet som flutit in hos förbundet under flera årtionden.
– Förbundets ekonomi är god. Vi utnyttjar den starka balansen till fördel för dem som den tillhör, säger JHL:s ekonomidirektör Jan Saarinen.
Av medlemsavgiften har 20 procent årligen återbetalats till föreningarna. En lägre medlemsavgift skulle inte ha någon märkbar inverkan på föreningsåterbäringen, eftersom förbundet skulle kompensera bortfallet till föreningarna kvartalsvis.
Mera material på svenska
Höstmötet bjöd också i övrigt på goda nyheter för de svenskspråkiga medlemmarna. Representantskapet beslutade nämligen med rösterna 66 för och 28 emot att ytterligare en översättare med svenska som arbetsspråk ska anställas. Fem ledamöter röstade blankt.
Hela fem föreningar hade skickat in motioner där de talade för anställningen. Behovet motiverades med att två- och svenskspråkiga föreningar behöver ha tillgång till material även på svenska för att kunna fungera på ett bra och rättvist sätt.
– Översättningar av JHL:s egna översättare håller hög kvalitet, men behovet på fältet är större än vad en person hinner med, sade ledamoten Maria Holmstedt-Lehtinen, som förde föreningarnas talan i representantskapet.
Samtliga svenskspråkiga representantskapsledamöter bad om ordet innan förslaget gick till omröstning.
– Det här är en jätteviktig sak för oss svenskspråkiga, sade Johan Berts.
Holmstedt-Lehtinen är tacksam och lite överraskad över det stora understödet från representantskapet i stort. Hon ser beslutet som ett tecken på att även de som inte är svenskspråkiga förstår vikten av att alla får service på sitt modersmål.
– Jag hoppas att svenskspråkiga JHL-medlemmar i fortsättningen kommer att få tillgång till en större andel av det material som produceras inom förbundet. Hittills har inte alla sidor funnits på svenska till exempel på förbundets hemsida.
Utökad motionsrätt till fortsatt beredning
Representantskapet tog sammanlagt ställning till 18 motioner om flera olika teman. Motionerna handlade bland annat om att ordet fackförbundet borde användas oftare i samband med JHL:s namn, om att pensionärerna borde få behålla sina försäkringsförmåner och om att försäkringar gällande distansarbete borde ses över.
Representantskapsledamoten Sirkka Mantere föreslog i sin motion att alla förbundsmedlemmar bör ha rätt att lägga fram motioner i JHL:s representantskap. Motionen framskred till fortsatt beredning. För närvarande har fackförbundets styrelse, medlemsföreningar, samorganisationer och representantskapets medlemmar rätt att väcka motioner.
– Jag hoppas att svenskspråkiga JHL-medlemmar kommer att få tillgång till en större andel av det material som produceras inom förbundet.Maria Holmstedt-Lehtinen, representantskapsledamot
Tre motioner framskred den här gången till avtalsmålsättningsberedning. De innehöll förslag om ledighet med lön vid en närståendes begravningsdag, arbetarskyddsfullmäktiges ställning i Avainta-avtalet och utvidgad utbildningsrätt.
Mer resurser till arbete bland studerande
I samband med nästa års verksamhetsplan förde representantskapet en hård debatt om förbundets arbete bland studerande. JHL:s styrelse föreslog för representantskapet att ett femårigt projekt ska lanseras för att stöda arbetet vid läroanstalter.
Enligt förslaget skulle fem personer anställas för att stöda och sporra dem som informerar och rekryterar medlemmar i skolor. En av de anställda skulle verka i huvudstadsområdet och de övriga i andra regioner.
– Det är nödvändigt att satsa på läroanstalterna med tanke på förbundets medlemsutveckling. Genom projektet säkerställer vi att vi får studerande som medlemmar och att de hålls kvar, sade JHL:s organisationschef Kari Bagge.
Representantskapsledamoten Anne Granroth motsatte sig förslaget. I stället för att starta upp ett tidsbundet projekt, önskade hon att regionkontoren skulle få mer resurser för att de skulle kunna ägna sig åt arbete bland studerande.
Granroths förslag understöddes, men förlorade ändå i en omröstning med 37 röster mot 62. En person röstade blankt.
Representantskapet diskuterade också frågan om att höja arvodena för de frivilliga som berättar om JHL och rekryterar studerandemedlemmar i skolorna.
Hårda nypor vid behov
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine sparade inte på krutet då hon i sin arbetsmarknadsöversikt tog ställning till de kommande avtalsförhandlingarna.
– JHL är med och förhandlar fram innehållet i Finlands största kollektivavtal, social- och hälsovårdsavtalet. Vi är redo att försvara de målsättningar som man kommit överens om, med hårda nypor om det behövs, sade Niemi-Laine.
Förbundet kommer att kräva högre och rättvis lön för sina medlemmar.
– Den ekonomiska tillväxten förutspås bli snabb under de närmaste åren. Nästa år förväntas tillväxten uppgå till 3,14 procent och året därpå förväntas den uppgå till 1,5 procent. JHL:s medlemmar måste få sin andel av den här tillväxten, sade Niemi-Laine.
Representantskapets ordförande Eija Paananen tog ställning till ett annat aktuellt tema, arbetsrelaterad invandring.
– Finland behöver arbetsrelaterad invandring och kunnigt folk för att trygga välfärdssamhället, men vi får inte vara blåögda, sade hon.
Personerna som jobbar i samma arbetsgemenskap som invandrare spelar enligt Paananen en viktig roll för integreringen. De är förebilder för hur man engagerar sig i arbetet, förpliktelserna och kulturen – förhoppningsvis också i fackrörelsen.
Paananen betonade att man i medlemsrekryteringen inte får glömma bort de invandrare för vilka den finländska intressebevakningen och avtalssystemet är okända begrepp.
Korrigerad 2.11.2021 kl. 9.29: Artikeln har kompletterats med Johan Berts kommentar.