Pargas stad inför marknadsdomstol: ”Vi tänkte på personalen”

Pargas stad dras inför marknadsdomstol för sitt kosthållsavtal och riskerar en påföljdsavgift på 200 000 euro. Staden ser ärendet som ett prejudikat.

Enligt Konkurrens- och konsumentverket (KKV) är stadens avtal med bolaget Arkea värt över 20 miljoner euro och borde ha konkurrensutsatts. Staden i sin tur anser att det inte är fråga om upphandling utan om överlåtelse av affärsverksamhet. Arkea har skött kosthållet i Pargas skolor, daghem och äldreboenden sedan hösten 2017. Avtalet gäller i sju år med option på två år.

Mikaela Luoma, JHL:s huvudförtroendeman för offentligsektorns anställda i Pargas, har följt processen kring utläggningen av kosthållet i staden på nära håll. Hon anser att ärendet var dåligt förberett och att politikerna fattade beslut på för kort varsel. Dessutom byttes en del av stadsfullmäktige ut under processens gång, vilket betyder att de ledamöter som deltog i ärendets beredning inte nödvändigtvis fattade det slutliga beslutet.

– Då beslutet om att Arkea övertar kosthållet klubbades igenom, hade de nya fullmäktigeledamöterna suttit på sina poster i fem dagar. De kan omöjligtvis ha varit ordentligt insatta i ärendet, säger Luoma.

Affärsvärdet störrre enligt KKV

Pargas stads tekniska chef Ted Bergman anser att värdet av affären är mindre än vad KKV räknat med, eftersom tanken är att Arkea på lång sikt endast ska ansvara för bespisningen inom utbildningssektorn. Staden har räknat med att ansvaret för kosthållet inom äldrevården ska tillfalla landskapet efter att social- och hälsovårdsreformen trätt i kraft.

Bergman framhåller också att staden valde att ingå avtal med just Arkea på grund av att bolaget var det enda som kunde garantera att personalen inom kosthållet skulle få jobba kvar med samma arbetsvillkor som tidigare. Ifall staden konkurrensutsatt verksamheten, skulle även arbetsavtalen ha blivit konkurrensutsatta.

– Jag ser fallet som ett prejudikat där KKV prövar vad som egentligen menas med begreppen konkurrensutsättning och outsourcing, säger Bergman.

Förtroendemannen Mikaela Luoma är bestört med inte överraskad över konsekvenserna av kosthållsavtalet i Pargas.

Motiverades med vårdreformen

De nuvarande upphandlingslagarna trädde i kraft 1.1.2017. I samband med att lagstiftningen reviderades fick Konkurrens- och konsumentverket befogenheter att övervaka offentlig upphandling.

Bergman förnekar ändå att staden kunnat förutse de konsekvenser som utläggningen av kosthållet medfört vid den tidpunkt då beslutet om att engagera Arkea togs. Han säger att även andra kommuner ingått liknande avtal som Pargas med Arkea.

– Med den kunskap vi har i dag skulle det säkert ha funnits andra vägar att gå. Vi kunde till exempel ha bolagiserat kosthållstjänsterna och sålt bolaget. Det skulle ändå inte ha garanterat att personalens arbetsvillkor hållits på tidigare nivå.

Utläggningen av kosthållet i Pargas förbereddes i ett drygt år och motiverades i första hand med den uppseglande vårdreformen. Efter att bland annat serviceboenden övergått i landskapets regi, är det tänkt att kommuner inte längre kan laga mat till deras klienter.

– Om kosthållet hålls kvar i egen regi, blir volymerna så små att vi kan bli tvungna att stänga vissa kök, sade Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén i en intervju i Motiivi i maj 2017.

Vill inte riva upp avtal

KKV föreslår för marknadsdomstolen att det aktuella kosthållsavtalet upphävs och vill belägga staden med en påföljdsavgift på 200 000 euro.

– Det är väldigt beklagligt, men blir man bötfälld så måste man betala. Det hjälper inte med bortförklaringar, säger Ted Bergman.

Enligt honom jobbar Pargas med de övriga kommunerna och samkommunerna som är aktieägare i Arkea på att verksamhets- och bolagsstrukturen ska bli sådan att det inte finns något behov av att riva upp befintliga avtal.

– I praktiken innebär det att Arkea endast skulle sälja mat till skolor och andra institutioner. Det betyder exempelvis att kosthållets servicepunkter inte längre skulle fungera som personalmatsalar där det skulle vara möjligt att betala som privatperson.

Bergman räknar med att domstolsprocessen kommer att ta minst ett år, vilket ger en möjlighet att korrigera bristerna i avtalen utan att behöva riva upp dem helt.

JHL försökte varna

Pargas stad äger fortfarande de kök som används inom kosthållet i kommunen, men har sålt maskiner och övrig utrustning till Arkea. Mikaela Luoma tvivlar på att det finns någon återvändo till den tid då kosthållet fungerade i kommunal regi.

– Personalen har ju övergått till Arkea så den finns inte heller kvar. Det är för sent att gråta över spilld mjölk.

Hon sticker ändå inte under stol med att hon är besviken på såväl stadens beslutsfattare som juridiska expertis.

– Vi försökte varna för att det inte lönar sig att rätta sig efter en halvfärdig reform, men ingen lyssnade och här är resultatet, säger Luoma.

Utläggningen av kosthållet berörde ett fyrtiotal anställda. På grund av avtalsbyte kunde de inte längre fortsätta vara medlemmar i JHL 510, utan var tvungna att grunda en egen förening.

– Bortfallet märks tydligt i vår föreningsstruktur. Själva maten var okej till årsskiftet, då Arkea började använda sig av en annan varuleverantör än den kommunen använt.