Den senaste avtalsrörelsen, förbundets medlemsutveckling och coronaepidemin dominerade samtalet då JHL:s representanskap samlades till vårmöte. Mötet, som sköts upp i maj på grund av coronaepidemin, genomfördes på distans.
När representantskapsmötet inleddes på onsdagmorgon den 26 augusti fanns det en viss stolthet i luften.
– Den offentliga sektorn höll samhället på fötter, konstaterade ordförande för JHL:s representantskap Sirkka-Liisa Kähärä då hon öppnade representantskapets vårmöte.
Kähärä berömde JHL-medlemmarnas engagemang och yrkeskunskap i en krävande situation.
– Den offentliga sektorns och välfärdsområdenas yrkesproffs gjorde vad de är berömda för: visade omsorg om andra och tog samhällsansvar.
– Jag vågar säga att avtalen är bra, för att inte säga förträffliga, sett mot coronabakgrunden.
JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine påminde om hur koncepten för vårens kollektivavtalsförhandlingar helt fick skrivas om.
– De fem månader långa förhandlingarna var segslitna och svåra. Men vi lyckades uppnå löneförhöjningar enligt den allmänna linjen. Vi blev av med den oavlönade förlängda arbetstiden. Nu skulle det inte längre vara möjligt.
– Jag vågar säga att avtalen är bra, för att inte säga förträffliga, sett mot coronabakgrunden.
Distanskurser fick beröm
Efter de inledande talen tog representantskapet ställning till fjolårets verksamhetsberättelse och bokslut samt behandlade motionerna till vårmötet. Dessutom dryftade JHL:s högsta beslutade organ resultatet av förbundsstrategins mellanutvärdering.
Representantskapsledamoten Vaili Jämsä-Uusitalo från Uleåborg berömde JHL-institutet för distanskurser, som också lockar nya medlemmar till förbundet.
– Tack för att utbildning flyttats till nätet. Nu behövs ny slags utbildning för förtroendemännen och inom arbetarskyddet, eftersom distansarbete för med sig olika problem som belastar arbetsförmågan.
Både Jämsä-Uusitalo och Maarit Nyman, även hon från Uleåborg, betonade vikten av arbetarskydd också för dem som inte kan jobba på distans.
– Medlemskåren oroar sig för hälsan, sin egen och andras.
– När antalet sjukdomsfall ökar, är det inte möjligt att hålla fast vid säkerhetsavstånd inom småbarnsfostran. Användning av munskydd är inte heller realistiskt. Medlemskåren oroar sig för hälsan, sin egen och andras. Förbundet måste hålla i gång diskussionen om det här, påminde Maarit Nyman.
Bekanta orosmoment
Arbetstagarnas ork och välmående i arbetet är bekanta orosmoment för Maria Holmstedt-Lehtinen, representantskapsledamot och huvudförtroendeman från Jakobstad.
När coronan slog till permitterade staden Jakobstad 213 anställda, varav de flesta jobbade inom småbarnspedagogiken.
– Inom vissa yrkesområden har arbetsbördan ökat betydligt, säger Holmstedt-Lehtinen när Motiivi ringer upp henne efter representantskapsmötet för att dryfta de ämnen som behandlades.
Situationen inom vården och hemvården är snart outhärdlig.
– Personalen är hårt belastad och ifall det finns misstankar om coronasmitta hos till exempel en klient eller kollega, hamnar flera anställda i karantän samtidigt. Det ökar ytterligare arbetsbördan för dem som är på jobb, säger Holmstedt-Lehtinen.
– Situationen inom vården och hemvården är snart outhärdlig.
Merparten av JHL-medlemmarna i Jakobstad jobbar inom basserviceyrken och endast en handfull har möjlighet att jobba på distans. Staden erbjuder skyddsutrustning och har regelbundet skickat ut säkerhetsföreskrifter till personalen.
– Anställda inom hemvården och städtjänster har använt munskydd eller visir sedan i våras. Många är ändå oroliga för sin egen och sina närståendes hälsa.
Rekordbra placeringsår
JHL:s ekonomichef Jan Saarinen föredrog bokslutet för föregående år.
– Medlemsavgiftsintäkterna var 35,5 miljoner, vilket är lite lägre än förra året. Däremot gav placeringsverksamheten väldigt bra avkastning, cirka 53 miljoner. Det är över 11 miljoner mer än året innan.
JHL:s placeringsverksamhet baserar sig i huvudsak på intäkter från olika placeringsfonder och fastigheter samt långfristiga ränteplaceringar. JHL har en betydande ägarandel i Finlands största fastighetsplaceringsbolag Kojamo Oyj. JHL minskade föregående år sin ägarandel i Kojamo och spridde sina placeringar i andra objekt.
Det ypperliga placeringsåret fick representantskapsledamoten Jarno Strengell från S:t Michel att föreslå att tre miljoner av räkenskapsårets överskott på över 47 miljoner skulle användas för att anställa två organisatörer till samtliga regionkontor.
Enligt Strengell skulle organiseringsarbete och aktiv medlemsvärvning stävja det sjunkande medlemsantalet, som ifall trenden håller i sig kunde utgöra ett hot mot de allmänbindande kollektivavtalens ställning.
Strengell fick en vänlig uppmaning att återkomma med sitt förslag vid höstmötet, där man beslutar om nästa års budget.
Representantskapet godkände slutligen enhälligt förra årets bokslut, resultaträkning och balansräkning. Från förra årets överskott överförs 40 miljoner över till förbundets strejkkassa.
Läs mer: JHL:s bokslutsresultat positivt – Placeringarna gav avkastning, medlemsantalet sjönk något
Hård konkurrens om medlemmarna
Även flera andra ledamöter uttryckte oro över medlemsminskningen och konkurrensen från bland annat allmänna arbetslöshetskassor. Päivi Rantanen från Nousis sade att hon vid representantskapets höstmöte kommer att föreslå att förbundets medlemsavgift sänks till 1,3 procent.
Den lägre medlemsavgiften skulle införas på försöksbasis och gälla under ett år. I nuläget är avgiften för medlemskap i både förbundet och a-kassan 1,38 procent.
I Jakobstad slogs tre JHL-föreningar år 2017 ihop till en. Det totala medelemsantalet uppgick då till 880 och har sedermera stannat på 840. Holmstedt-Lehtinen har märkt att det blivit vanligare att medlemmar skriver ut sig ur förbundet när de gått i pension.
Lokalt är konkurrensen om medlemmarna speciellt hård mellan de olika vårdfacken. Dessutom är det svårt att engagera människor i förbundet utöver arbetstid.
– Arbetslivet kräver mycket och folk sätter hög prislapp på sin fritid, säger Holmstedt-Lehtinen.
Hon tror inte att medlemmar väljer förbund utgående från medlemsavgiftens storlek. Fackets synlighet på arbetsplatserna och de personliga kontakterna väger tyngre.
– Arbetslivet kräver mycket och folk sätter en hög prislapp på sin fritid.
– Både förtroendevalda och vanliga medlemmar måste våga öppna munnen och berätta om förbundet när de träffar en potentiell medlem. JHL måste höras och synas i vardagen på arbetsplatserna.
Dessutom borde förbundet svara på den aggressiva reklamkampanj som andra kassor och förbund bedriver.
– Vad får man för sin medlemsavgift? Varför lönar det sig att vara med i ett fackförbund och inte bara i en arbetslöshetskassa? Vi borde få fram vårt budskap på ett lättförståeligt sätt med goda sakargument.
Medlemschat på förslag
JHL:s representantskap behandlade tio motioner under vårmötet. De tangerade bland annat grundandet av en försäkringskassa för korttidsanställda och bemanningsarbetare, stödjandet av frivilliga studier för arbetslösa arbetssökande och slopandet av självriskandelen för organisationskurser.
Dessutom föreslogs att förbundet ska utveckla en chat- eller telefontjänst som ger medlemmarna en möjligt att snabbt kontakta en jurist eller förbundsfunktionär.
– Förhandlingar med arbetsgivaren under tjänstetid är utmanande och ofta har vi inte den know-how som behövs. Därför är det bra att planera hur vi skulle få kontakt med experter under tjänstetid då det egna kunnandet inte räcker till, sade Anne Granroth från Björneborg.
Maria Holmstedt-Lehtinen välkomnar initiativet men påpekar att det är viktigt att ärenden och oklarheter sköts i rätt ordning.
– I första hand ska problem lösas på arbetsplatserna, sedan i samråd med lokala förtroendemän. Det finns en risk för att små saker blir större om medlemmarna går med dem direkt till förbundskontoret. Men om tjänsten är tänkt i första hand för förtroendemän är den risken mindre.
Distansmöten på gott och ont
Apropå slopandet av självriskandelar i kursverksamheten säger Holmstedt-Lehtinen att de inte varit något problem i Jakobstad, där föreningen redan en tid stått för medlemmarnas kurskostnader och dessutom betalat ett litet arvode för dem som deltagit i kurser.
– Ett problem med kurserna är att de ofta ordnas under helger, då folk vill koppla av från sina arbeten. Om kursdagarna inföll under vardagar och fick räknas som arbetstid, tror jag intresset för att delta skulle vara större.
Hon tänker att distansundervisning i viss mån kan sänka tröskeln för att delta i förbundets kurser. Eftersom representantskapsmötet ordnades på distans, slapp hon ett par resedagar och kunde i stället delta i mötet från sitt arbetsrum.
– Det går bra att sitta vid skärmen en dag i sträck, förutsatt att mötet leds på ett fungerande sätt och det finns tillräckligt med pauser inprickade. I långa loppet ersätter distansmöten ändå inte de sociala kontakterna vid möten där man träffas ansikte mot ansikte.
JHL:s högsta beslutande organ sammanträder följande gång i november.