Riksdagsledamoten Krista Kiuru:
Stödtjänsterna i vården hotas av privatisering – kosthållning och diagnostik ska inte längre räknas som stödtjänster

Privatisering hotar största delen av stödtjänsterna inom vården, varnar Krista Kiuru, ordförande för riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Det berör tiotusentals JHL-medlemmar.

Kosthållningen, laboratorietjänsterna och den diagnostiska avbildningen kommer inte längre att räknas som stödtjänster i vården om vårdreformen godkänns i riksdagen. De kommer att upphandlas, säger riksdagsledamoten Krista Kiuru (SDP), nybliven ledamot i JHL:s representantskap. Hon talade om frågan på JHL:s representantskapsmöte i Vanda i onsdags.

– Regeringen har för avsikt att flytta en stor del av social- och hälsovårdstjänsterna ut på marknaden och till den här delen hotar det våra traditionella branscher. Frågan är vilken roll stödtjänsterna har och hur mycket av stödtjänsterna som rinner ut på marknaden, säger Kiuru till Motiivi.

Städning, arkivering och fastighetsservice fortfarande räknas som stödtjänster.

Får sälja bara lite till eget bolag

Enligt regeringens förslag till landskapslagar ska städning, arkivering och fastighetsskötsel fortfarande räknas som stödtjänster, liksom också it-system och upprätthållande av it-system, men inte alla ICT-tjänster. De här tjänsterna kan landskapen producera som egen verksamhet för vårdcentraler som de driver själva, som alltså inte är bolagiserade.

Och landskapet kan inte sälja stödtjänster för mer än motsvarande fem procent av omsättningen på stödtjänsterna eller för högst 500 000 euro till bolag som fungerar på marknaden, enligt förslaget till valfrihetslag. Det gäller också bolagiserade vårdcentraler som ägs av landskapen. Den andelen och summan är alltför liten, säger Kiuru. Andelen borde höjas till 20 procent, säger hon.

Marknaden tar över kosthållning

– Kosthållning, tvätteritjänster och diagnostik såsom laboratorietjänster, diagnostisk avbildning och instrumentvård räknas inte längre alls som stödtjänster.

Kiuru, som är ordförande för riksdagens social- och hälsovårdsutskott, säger att en stor del av de här uppgifterna kommer att tas över av marknaden. Totalt berör det tiotusentals JHL-medlemmar.

Kommuner och landskap får inte äga stödtjänstbolag tillsammans.

Kommuner och landskap får inte äga stödtjänstbolag tillsammans. Det innebär en uppspjälkning av storkök som producerar mat för till exempel daghem och äldreomsorgen eftersom daghem och skolor förblir kommunal verksamhet medan landskapen tar över äldreomsorgen.

Kiuru hoppas på offentlig produktion

Ifall vårdreformen inte godkänns i riksdagen under den här valperioden hoppas Kiuru att nästa regering ska fortsätta med vårdreformen ur den utgångspunkten att det offentliga ska ha det huvudsakliga ansvaret för att producera servicen.

– Det är inte enbart frågan om ett väldigt sparprojekt där 3 miljarder euro ska sparas in, utan också om en jättelik överföring till marknaden, där marknaden ska få ta hand om 5,3 miljarder euro inom primärvården, säger Kiuru.

Hon säger att JHL har mycket jobb framför sig för att få produktionen att stanna i offentliga händer.

Social- och hälsovårdsutskottet har skickat sitt utkast till betänkande om vård- och landskapsreformen till grundlagsutskottet som ska ge ett utlåtande. När grundlagsutskottet gett sitt utlåtande ska social- och hälsovårdsutskottet gå igenom sitt betänkande på nytt. Grundlagsutskottet har beslutat om en lista på vilka sakkunniga som ska höras. Kiuru säger att hon är inkallad till grundlagsutskottet den 23 november då utskottet ska inleda behandlingen av betänkandet.