HUS styrelse röstade i måndags för att stänga samjouren vid Raseborgs sjukhus. Beslutet motiveras med förbättrad patientsäkerhet men får vass kritik från flera håll.
– Ett moraliskt bottennapp, anser Raseborgspolitikern Johan Kvarnström.
Debatten om framtiden för Raseborgs samjour har gått på högvarv det senaste halvåret. I måndags kom det slutliga beslutet: samjouren stängs i september.
Det innebär att operationer som kräver anestesi, alltså nedsövning, inte längre kommer att utföras på sjukhuset. I stället ska sjukhuset ha en allmänmedicinsk och akutmedicinsk jour som fungerar dygnet runt. Ändringen kräver tillstånd från Social- och hälsovårdsministeriet.
Göran Sjöstedt, JHL:s huvudförtroendeman på HUS, är sorgsen men inte speciellt överraskad över beslutet att lägga ner samjouren i Raseborg.
– Under mina 30 arbetsår har Västnyland bit för bit blivit av med vårdfunktioner. I och med att sjukhuset i Ekenäs så ofta varit i blåsten är det redan nu svårt att få hit personal som vill ha mer krävande arbetsuppgifter, säger Sjöstedt.
”Följer inte strategin”
HUS styrelse röstade mellan förslaget att lägga ner samjouren och ett motförslag av SFP-politikern Björn Månsson. Han föreslog att samjouren skulle få fortsätta tills det nya västnyländska landskapet inlett sin verksamhet och för sin del kan ta ställning till vilken roll Raseborgs sjukhus ska ha i fortsättningen. Motförslaget röstades ner med 11 röster mot 5.
Förutom Månsson röstade SDP:s Ilkka Taipale, Pirkko Letto och Petri Kajander och VF:s Anna Vuorjoki för att bevara samjouren. Samlingspartiets, De grönas, Centerns och Sannfinländarnas representanter ansåg att samjouren borde stängas. Helsingfors universitets svenska prorektor Tom Böhling röstade blankt.
I HUS färska strategi lovar samkommunen att jobba för regional och språklig jämlikhet i vården. Månsson anser att det inte får genklang i det aktuella beslutet, trots att också en utredningsgrupp inom HUS i början av året i sin rapport flaggade för en fortsättning för samjouren.
– HUS tidigare ledning hade en mindre teknokratisk syn på vården och en bättre förståelse för de regionala och språkliga behoven, säger Björn Månsson.
Långtgående konsekvenser?
Bevarandet av samjouren har fått brett understöd av kommunala ledare och lokalpolitiker i Västnyland. En namninsamling för jourens bevarande samlade över 10 000 underskrifter.
En av dem som är bestört över styrelsens agerande är riksdagsledamoten Johan Kvarnström (SDP), som kallar beslutet ett moraliskt bottennapp.
– Speciellt hårt är detta för personalen som utför ett vitalt viktigt arbete under press. Samkommunen Hus försummar god förvaltning och har ett stort principiellt demokratiproblem då en enhällig region körs över på detta sätt, skriver Kvarnstöm på sin Facebooksida.
Kvarnström är rädd för att beslutet får långtgående konsekvenser. Björn Månsson håller med.
– Vad kommer näst, ska man lägga ner Lojo BB? Eller stänga ytterligare enheter vid Borgå sjukhus? frågar sig Månsson.
Motiveras med patientsäkerhet
HUS motiverar nedläggningen av samjouren med förbättrad patientsäkerhet.
– Jourenhetens funktionssäkerhet ökar märkbart och verksamhetens kvalitet tryggas då operationerna av de patienter som akut insjuknat allvarligast flyttar över till större enheter, uppger chefsöverläkare Markku Mäkijärvi i ett pressmeddelande från HUS.
HUS styrelseordförande Ulla-Marja Urho (Saml.) påpekar att det också varit svårt att få anestesiläkare till Raseborg.
– Samjouren kräver anestesiläkare dygnet runt sju dagar i veckan och det har varit mycket svårt att få tillräckligt med personal till sjukhuset. Det blir hela tiden värre och värre, säger Urho till Hufvudstadsbladet.
Urhos argument biter inte på Björn Månsson.
– Det har ju lyckats! Visserligen har vi blivit tvungna att betala HUS läkare extra för att de ska ta sig på jobb till Raseborg, men servicenivån har varit intakt.
”Resorna är tunga i synnerhet för äldre människor och man kan fråga sig hur det påverkar patientsäkerheten.”
Apropå patientsäkerheten påpekar Månsson att komplicerade operationer inte i nuläget heller utförts vid Raseborgs sjukhus, utan vid större enheter inom HUS. I den verksamhet som överförs handlar det om ungefär tusen ingrepp som utförs dagtid per år.
– Om alla operationer flyttas över till Lojo eller Jorv i Esbo, betyder det fler och längre ambulansfärder för patienterna. Resorna är tunga i synnerhet för äldre människor och man kan fråga sig hur det påverkar patientsäkerheten, säger Månsson.
Stomtjänsterna kan påverkas
Huvudförtroendemannen Göran Sjöstedt är inne på samma linje som Månsson.
– Raseborg är vidsträckt och för många äldre är det tungt att ta sig in till Helsingfors. Antalet ambulansfärder och FPA-skjutsar kommer att öka om samjouren stängs, men transportkostnaderna har ofta en egen budget så de har nog inte beaktats när man räknat ut hur mycket operationerna i Raseborg kostar, tror Sjöstedt.
Tarja Ekberg, JHL:s förtroendeman vid Raseborgs sjukhus, ser sjukhusets framtid som väldigt oviss.
– Samjouren har varit sjukhusets hjärta. Det är svårt att veta vilken verksamhet som blir kvar och hur allt börjar fungera i praktiken om operationsverksamheten läggs ner, säger Ekberg.
Om man räknar bort läkarna har HUS kring 400 anställda i Raseborg, av vilka ungefär 150 är JHL-medlemmar. De flesta som hör till JHL arbetar inom stomtjänster såsom kosthåll, fastighetsskötsel och städning.
– Ifall specialsjukvården skärs ner, kan det i längden återspegla sig också på behovet av stödtjänster (stomtjänster) och påverka våra medlemmars arbetsmöjligheter, säger Ekberg.
Björn Månsson vädjar till personalen att inte ge upp.
– Vi måste se till att beslutet inte blir ödesdigert och att sjukhuset kan verka också i framtiden. Det kommer högst sannolikt att finnas jour dygnet runt i Ekenäs också i framtiden. Dessutom blir det mer jobb för dem som jobbar i ambulans och med andra prehospitala uppgifter, säger Månsson.