Nio av tio vuxna använder alkohol. Även om alkoholbruket sker på fritiden, syns det på arbetsplatsen. När en dricker, lider alla.
En bastuöl. Ett glas eller två framför tv:n. Alkoholbruket har blivit vardagligt och många använder alkohol nästan dagligen. Eftersom pimplaren inte raglar omkring i fyllan på arbetsplatsen, har alkoholbruket på fritiden inte inget med arbetsgemenskapen att göra, eller har det?
– Drickandet är en privat angelägenhet, men de skador som drickandet förorsakar på arbetsplatsen är inte det. Skador kan uppkomma redan av måttligt alkoholbruk, säger Timo Nerkko, som är sakkunnig vid Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete (EHYT rf).
Även om alkoholen upplevs som avslappnande, försämrar redan en portion på kvällen djupsömnen som är viktig för återhämtningen. Då återhämtningen naggas i kanterna lider koncentrationsförmågan, man gör mer fel och effektiviteten i arbetet sjunker. En arbetskamrat som alltid är trött och vresig är en dålig kollega.
– Alkoholbruket är inte längre en privatsak om någon jobbar på halv effekt och de andra får överta personens arbete, säger Nerkko.
Om man inte ingriper i pimplandet i tid, går det överstyr. Ju oftare kroppen får alkohol, desto mer börjar hjärnan kräva det välbehag som alkoholen ger. En fyra veckors semester är redan en tillräckligt lång tid för att hjärnan ska börja kräva alkohol regelbundet. Enligt olika forskningar är 10–15 procent av kvinnorna och 15–20 procent av männen i arbetslivet riskbrukare av alkohol.
– Riskbruk förorsakar skador för hälsan och sociala problem, vilket syns till exempel som ökad sjukfrånvaro. Timo Nerkko
– Riskbruk förorsakar skador för hälsan och sociala problem, vilket syns till exempel som ökad sjukfrånvaro.
En känslig fråga
Att ingripa i en kollegas eller underordnads alkoholbruk är en känslig fråga. Oftast blir det fråga om att ingripa först när arbetet inte löper eller arbetstagaren behöver vård. Den kan gå fem till sju år från de första observationerna till ingripandet.
– Det är inte alltid så lätt att identifiera problem som beror på missbruk, säger Nerkko.
Problemen syns inte nödvändigtvis på ytan. Arbetskamraterna vänjer sig vid missbrukarens göranden, såsom återkommande förseningar. Många städar hellre upp efter arbetskamraten än för saken vidare.
– Störande alkoholbruk är arbetsplatsmobbning, konstaterar Nerkko.
Snabbt ingripande i ett tidigt skede är det effektivaste sättet att förebygga problem när det gäller all sorts mobbning.
– Var och en av oss är delaktig i arbetsplatsens diskussionskultur. Det är inte bara chefen som ska ingripa.
Läs mer: Juristen svarar: När kan alkohol leda till uppsägning?
Ett rusmedelsprogram ger förhållningsregler
Det är inte påträngande att fråga om en kollegas alkoholbruk om arbetsgemenskapen på förhand har tänkt ut sin inställning till rusmedel och antecknat frågorna i ett rusmedelsprogram.
– Lagen förpliktar arbetsplatserna att upprätta rusmedelsprogram endast om arbetet förutsätter drogtest. Alkohol är det mest använda rusmedlet och praxis som gäller alkohol är något man kommer överens om i arbetsgemenskapen, säger Kaija Ojanperä, som är sakkunnig vid Arbetarskyddscentralen.
Ett rusmedelsprogram är ett avtal som upprättats i samverkan, oftast mellan arbetsgivaren, arbetarskyddschefen, arbetarskyddsfullmäktige, personalförvaltningen och företagshälsovården. Det innehåller förebyggande åtgärder och gör det möjligt att ställa upp mål och praxis för hur man hänvisar en arbetstagare till vård.
– Programmet är ett sätt att bry sig om arbetstagarna och kollegerna Kaija Ojanperä
– Syftet med rusmedelsprogrammet är inte att straffa någon. Programmet är ett sätt att bry sig om arbetstagarna och kollegerna, betonar Ojanperä.
Truga inte
Då en person beslutar sig för att minska eller helt avsluta sitt alkoholbruk, är det de andras uppgift att stödja.
– Beklagligt ofta är alkoholen en faktor som förenar arbetstagarna och den som håller en nykter linje stängs ute från arbetsgemenskapen, säger Nerkko.
En nykterist kan ställas inför faktumet att hen inte längre bjuds in till kollegernas träffar på fritiden eller blir tvungen att förklara sitt tomma glas.
Personen som trugar alkohol kanske glömmer att alkoholen påverkar relationerna också utanför arbetsplatsen.
– Alkoholbruket är i det här fallet en privat angelägenhet: en annan persons beslut att avstå från alkohol ska respekteras, påminner Nerkko.
Man kan bedöma sitt eget alkoholbruk med AUDIT-testet på nätet och följa upp det med mobilappen OttoMitta.
Lempäälämodellen
Alkohol är inte i dagsläget det enda som förorsakar beroende. Funktionella beroenden, såsom beroende av sociala medier eller spelande, kan störa arbetet. Lempäälä kommun har utarbetat ett program för rusmedels- och funktionella beroenden.
– Lempääläs program innehåller konkreta föreskrifter för situationer då det egna, en kollegas eller en underordnads beroende förorsakar oro eller någon uppträder berusad på arbetsplatsen, säger Auli Nevantie, som är personalchef vid Lempäälä kommun.
Varje arbetstagare ansvarar själv för sin arbetsförmåga, men chefen har ansvaret och skyldigheten att fastställa arbetstagarnas arbetsförmåga med tanke på säkerheten i arbetet och att ingripa i oroande situationer. I Lempääläs program ingår ett schema över hurdan hjälp som kan erbjudas arbetstagaren och i vilka situationer beroendeframkallande faktorer kan leda till upphävande av anställningsförhållandet eller andra åtgärder.
Lempääläs program uppdateras regelbundet. Cheferna informerar arbetstagarna då ändringar görs i programmet.
– Att avvärja skador som beror på missbruk eller beroende betyder inte totalförbud. Lempääläs program innehåller anvisningar för ansvarsfull alkoholservering vid de tillställningar som Lempääläs kommunorganisation ordnar och rekommendationer för användning av sociala medier och internet.